Djävulen tar över |
Alla tror att allt är bra igen, att gamla tider är över,
ingen som frågar sig hur jag mina känslor döver.
Är det någon som vet hur det känns, känner ingen igen min uppgivna röst?
Finns de ingen som vet att jag letar, söker och behöver just eran tröst.
Ingen som ser, ingen som lyssnar, ingen som hör mitt inre skrika,
önskar att jag endag skall bli som andra, kunna unna mig en helt vanlig fika.
Ångesten den tar över min själ, mina ögon förvränger min kropp,
kan inte längre se mig i spegeln, tjock och fet, kan ingen säga stopp!!!
Dagen går längre inte ut på att leva, underhålla och upptäcka nya ting,
utan att allt styrs av litet intag föda, sedan det i trappan blir ett jävla spring.
Var en gång vacker och hälsosam rund, hade kinder och lår,
nu har min kropp motbjudande bening, tun och med kroppshår.
Djävulen har tagit över, styr mitt sätt att handla, får mig att blunda,
och talar om för mig att min mage, kinder och lår är jäklans runda.
Vill kunna leva och njuta av livets goda, slippa alla kraven jag av djävulen får,
hoppas att en dag bli mig själv igen , inser att jag slösat allt för många år.
|
|
|
|
