När vägen hade tagit slut |
Du sa ord som du inte menade, du drog dig bort från mig utan att säga ett ord.
du sa förlåt, du ville veta hur jag skulle tro på det du sa.
Hur skulle jag kunna tro på något som sakta hade fallit bort och blivit begravt
i en del av mig som jag inte öppnar igen.
Du blev arg, men till vilket pris, att jag gav dig samma ord som du gav mig,
men inte gick utan stannade kvar och såg dig gå.
Vart skulle jag ta vägen efter de ord som du till mig hade sagt?
Vart skulle jag gå när vägen hade tagit slut?
|
|
|
|
