Novell, Vad hände igår? Del 1 |
Ebba vaknade med ett ryk när telefonen ringde.
Hon hoppades att det skulle vara Alexander.
Hon var riktigt orolig, Vad hände igår?
Han sa att han älskade Ebba, Sen bara försvann han från festen.
Vad hände igentligen?
- Det är Ebba, Svarade hon och gäspade stort.
- Hej Ebba, Det är Linda. Alexanders mamma. sa hon och lätt lite orolig på rösten.
Du har inte Alexander hos dig?
- Nej han är inte här. Jag trodde han var hemma? Han försvann bara från festen igår.
Förklarade Ebba.
- Okej, Jag får väl ringa till någon av hans kompisar,
Du vet inte något var han kan vara va? Ni är ju tillsammans så du känner han nog mer än mig.
- Nee ja vet faktiskt inte var han kan vara, svarade Ebba,
Hon var mer orolig nu, var kan han vara? Han bruka alltid tala om var han ska.
Hon kände hur tårarna börja tränga sig fram.
- Men ring till någon av hans vänner, Han är säkert där,
Sa Ebba och la på luren.
Vad skulle hon göra om det hade hänt något med Alexander? Tänkte hon och tårkade bort en tår från kinden.
Nej så får hon inte tänka. Han var säkert hos något kompis eller något.
Det fanns säkert en anledning till varför han försvann igår.
Han ringde nog snart och förklarar varför han försvann som han brukade när det hände något.
Men timmarna gick, Och ingen Alexander hade ringt.
Hon var så orolig så hon viste inte var hon skulle bli av.
Alexander var hennes allt.
Det fanns ingen som han. Dom hade varit tillsammans i snart 9 månader.
Nej här kunde hon inte bara ligga i sängen och hoppas på att han skulle ringa.
Hon tog på sig sitt svarta linne som hon hade fått av Alexander i julklapp,
Och ett par byxor som låg på golvet.
Hon sprang ner till telefonen och ringde en i Alexanders klass som han brukade vara med.
Hon hade träffat han några gånger.
- Hej det är Emil svarade han,
- Hej, det är jag, Ebba. Alexanders tjej. sa hon.
- Vad roligt att du ringer.
- Jag undrar bara om Alexander är hos dig?
- Nej han är inte här. Alexanders mamma ringde med och frågade för några timmar sen.
Men jag har ingen aning om var han kan vara, sa Emil och funderade.
- Snälla tänk efter om du vet något, bad Ebba.
Emil tänkte en stund,
- Han berättade igår på festen att han skulle leta upp några killar, Dom hade slagit hans lillesyster.
Han trodde dom hade våldtagit henne. För hon har varit himla konstig den sista tiden.
Så han skulle leta upp dom killarna och snacka med dom, Sa Emil och blev tyst.
- Du vet inte var han trodde dom var?
- Vid parken, Hans lille syster hade sagt att dom hängde ofta där, de var massa utläningar.
- Okej, Tack för hjälpen sa Ebba och la på.
Nu var det brottom. Hon vet hur arg Alexander kan bli om någon gör hans lillesyster något ont.
Hon trodde det hade blivit bråk där. Han kanske hade fått stryk av dom,
Och låg medvetslös i parken.
Ebba sprang ut. Bort mot parken så fort hon kunde.
De var kallt ute och inga brukade vara i parken på vintern.
Så om det hade hänt något hade nog ingen sett han mer än dom han hade bråkat med.
Parken var inte så stor, Så om han var där skulle det inte vara svårt och hitta han.
Hon grätt lite grann,
Hon var så rädd att de hade hänt något.
Där... Där låg någon, på magen.
Hon sprang fram och vände försiktigt på människan.
Det var Alexander. Hon viste inte var hon skulle bli av.
Tårarna började rinna fortare ner för kinden.
Hon kysste han på munnen. Han var iskall.
Han var död. Dom hade dödat han.
En vecka senare hade skolan börjat.
Ebba hade verkligen ingen lust att gå ditt efter allt.
Hon låg bara i sin säng där hemma och grätt.
Hon skulle inte klara sig utan Alexander.
Hon låg o tänkte på alla minnen med han.
Hon skulle aldrig, Och då menar hon aldrig glömma han.
Hon älskade han mer än allt.
Hon tänkte att om han fortfarande hade varit vid liv.
Så hade han velat att hon var glad.
Och tog hand om sig själv,
Hon hade inte ätit på länge.
Bara drukit lite.
Hon fick lite styrka när hon tänkte på hur han skulle vilja hon skulle göra nu.
Hon gick ner i köket. Hon var ensam hemma. Tog en macka och ett glas oboy.
Någon hade tagit in posten.
De var ett brev som de stod Ebba Svensson och hennes adress på.
Hon öppnade brevet och läste:
Hej Älskling.
När du läser detta är jag nog inte kvar mer.
Jag visste att detta kanske skulle hända.
Jag fattade vad dom hade gjort med min lillesyster.
Och det är min plikt att se till att inget händer me min lillesyster.
Jag visste att doma killarna hade gjort massa skit innan.
Och att om jag la mig i och sa vad ja tyckte,
Skulle dom säkert göra något mot mig.
Jag ville inte berätta detta för dig innan för att oroa dig.
Jag älskar dig mer än allt annat ska du veta.
De finns ingen som du, Du är den underbaraste.
Förlåt för jag säkert har fått dig och må dåligt.
Men jag väntar på dig uppe i himelen.
Jag Älskar Dig.
Din föralltid Alexander.
Den är inte så bra,
Det är min första novell.
och jag är inte bra på o stava,
Men klaga inte på de så är ni snälla.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.3) | Flowerless - 30 okt 07 - 12:47- Betyg:  | | om man är osäker på stavningen kan man alltid skriva i ett worddokument först^^ jättebra skrivet för övrigt | La_Caramelle_ - 11 apr 07 - 17:43- Betyg:  | | Jätte bra ju! :) | kicka - 16 nov 06 - 09:15- Betyg:  | | den är hur bra som hälst och rätt sorjlig | | sweet_girl_92 - 16 nov 06 - 09:07- Betyg: | | den är jätte jätte bra får tårat i ögonen hehe :) | | linsan92 - 2 okt 06 - 00:55- Betyg: | | den vad jätte bra ju :D | | dessan92 - 26 sep 06 - 23:41 | | :P... braa! | | vikkii - 10 sep 06 - 00:41 | | Den är jättebra :D | | babyem - 1 sep 06 - 03:46- Betyg: | den va bra, men texterna kan bli bättre,
öving ger färdighet. | | TrashBarbieDoll - 1 sep 06 - 03:00 | Den var bra, konceptet och så.
men du skriver inte med så jätte mycket inlevelse.
men det är bra för att vara den första du har skrivit.
Ta hand om dig. | | Tiiiara_ - 1 sep 06 - 02:45 | | Shit.. Den var jättefin verkligen! Fortsätt skriva! Det här var faktiskt bra :D | | bloody_witch - 1 sep 06 - 02:36- Betyg: | jag tyckte den var jättebra!!:) har du tängt göra fortsättning eller nåt?
iså fall kommer jag läsa den |
|
|
|
