Det är som mamma säger 17 |
Åh vart är han.
”Shinji, din jävel. Vart fan är du?” Det kändes nästan som att jag skulle gråta. Varför vet jag inte. Men min kropp blev allt hetare för var sekund som gick. Snart var jag nästan tvungen och göra det själv. Åh, nej jag klarar det inte. Jag reste mig upp och stängde dörren. Satte mig på sängen och drog halvt av mig mina byxor. Jag hade inte riktigt bestämt mig för att göra det än. Jag tycker det är pinsamt och göra det på mig själv, lite konstigt, jag var ju inte det förut. Då gjorde jag det ju nästan varje dag. Men man ändras ju snabbt.
”Fan, jag orkar inte vänta på honom,” sa jag tyst, men tillräckligt högt för att Shinji skulle höra det när han kom in i rummet
”Och vad gör du i mitt rum om jag får fråga?” Han tittade på mig. Jag visste inte vad jag skulle svara, jag var så chockad att mina tankar bara snurrade omkring som en boll.
”Öh, öhm.” Shinji suckade högljutt och stängde dörren bakom sig.
”Så du klarade inte av det?” Han vände sig om och ställde sig framför mig, tätt. Jag kände hur min hals blev allt torrare. Vadå inte klara av? Vad är det jag inte klarar av? Jag tittade stumt upp på honom och gav honom en frågande blick. Han skrattade och putade ner mig i sängen så att jag låg ner. Och drog av mig mina jeans helt och slängde dem bredvid sig. ”Lilla Kami har du gått och blivit beroende?”
”Va! Beroende? Av vadå?” Skrek jag hysteriskt. För jag visste vad Shinji menade. Mitt beroende av sakerna han gjorde mot mig. Han visste om det. Åh, där försvann ännu mer av min heder. Great, so perfect.
”Shinji flytt på dig,” sa jag och försökte sätta mig upp men Shinji tryckte ner mig igen. ”Sluta!” Fräste jag och stirrade på honom.
”Varför då? Är det inte där här du vill?” Frågade han och satte sig över mig. ”Är inte det din högst önskan?”
”Nej det är det inte.” Skrek jag argt och tittade bort. Mina kinder blev röda som tomater. Det var ju inte sant, inte precis i alla fall, nästan. Min högsta önskan är att få träffa alla mina heta J-rockare, särkilt Gackt. Men att Shinji skulle fortsätta göra massor med mig var också en önskan. Men det kunde jag ju inte erkänna för Shinji.
”Nähä, inte det. Jaha, men då kan väl du gå nu? Jag har massa läxor att göra,” sa han. Vad skulle jag göra? Skulle jag gå därifrån och kanske aldrig mer få den ”behandlingen” som jag fått av honom. Eller skulle jag stanna, och tappa den lilla heder som jag hade kvar. Jag tog ett djupt andetag. Jag var så jävla trött på att hela tiden behöva tänka på min jävla heder. Jag gör fan inget mer än det. Jag kan lika gärna tappa den heder jag har kvar och slippa tänka på den något mer. Jag tittade upp på Shinji, han var verkligen jättelång. Jag hade bestämt mig. Jag vill ha Shinji, och den här gången ska han bli min. Jag skiter fullständigt i om han är en kille, min lillebror. För han är den enda personen jag behöver, han är min första och enda kärlek.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Mangasagan - 21 maj 08 - 12:28- Betyg:  | | Så otroligt bra! <3 | | skogsmusen - 12 maj 07 - 06:51- Betyg: | | tur att du skrivit klart hela novellen så jag får veta hur det går.. | | BlackandRedRose - 4 sep 06 - 06:27- Betyg: | | Skit bra=) MER MER! |
|
|
|
