Djävulens mord |
Evana var ute o cyklade.Hon hade ingen o vara med,så hon cyklade runt i stan en stund.Tänkandes på vem hon skulle vara med.De var en eftermiddag o hon ville mer än gärna hitta sin kille Louis.
Hon hade inte träffat han ända sen hon kom hem från sin semester.
Det var helt o hållet mulet o ovädret såg ut att komma från norr.Dom hade sagt att de skulle vara århundradets åskväder idag.Men hon visste inget om det.Hon hade på sig sina favoritkläder som inte precis var dom bästa för ett oväder.
Evana såg de hemska ovädret o vände hem.
Då såg hon Louis som kom cyklande på sin nya BMX.
Hon stannade upp och väntade på att han skulle komma närmare så dom skulle kunna prata.
-Hej Loius! skrek hon rätt över den kullen som hon stog på.
-Hej,vad gör du här?har ni redan kommit hem?
-Ja,vi kom hem redan för fyra dagar sen.
-Aha de visste ja inte heh...
-Ehh...ska du hem eller?
-Aa,de ska ju bli ett hemskt oväder så...vill du hänga med?
-Visst,ja har ändo inget annat o göra.
Dom satte igång att åka till Louis som bodde en bit ifrån stan.Ovädret hade redan börjat,men de va ett lätt duggregn.När dom kom fram började de värsta spöregnet.Dom skyndade sig in o tog av sig skorna.Louis tittade på Evana.
-Vill du låna kläder kanske?frågade han.Du ser helt...blöt ut.
-Jo tack,ja har märkt det,sa hon med en ironisk min.Gärna,men är inte din kläder lite för stora?
-Ne,det tror ja inte...
-Ja går upp o kollar om det finns nått.
-Ok,ja går o börjar laga nått att äta,sa han o gick iväg till köket.
Evana gick upp för deras trappa.För varje steg hon tog,gnisslade trappan mer o mer.När hon till slut hade kommit upp,gick hon till Louis rum o stängde dörren.
Rummet var uppochner vänt med kläder,cd-skivor o olika prylar.Evana var tvungen att ta en meter-långa kliv genom röran för att nå byrolådan.
När hon kom fram öppnade hon näst-nedersta lådan o tog ett par jeans som såg ut att vara i hennes storlek.
Sen tog hon en stor svart Nirvana-tröja som var ända ner till halva låren.Hon tog sig sen en titt i rummet o smålog.
-Ja har det då värre i mitt rum,jag.
Hon började sen att städa lite så att Louis skulle slippa skäll från sina föräldrar.En halv timme senare var hon klar.Louis knackade lite på den stängda dörren.
-Tar det så länge för dej att byta om?frågade han,lite undrande.
-Nej,ja ville bara städa ditt rum lite,sa Evana med ett leende.
-Okej,hehe,men vill du hjälpa mej med maten?
-visst,vad blir det förresten?
-Mitt speciella hopkok,skrattade han.
-Överlever man?
-Självklart,sa han o gick mot dörren.
-Jo,man kan ju undra...sa hon tyst för sig själv.
Dom kom ner o Louis räkte Evana kniven.
-Du kan skära tomater,va?
-Ja man är lyssnar ju på hemkunskapen.
-Hah,den va bra.
När Louis räkte henne kniven kände hon en märklig känsla.Louis hade vänt sej om o fortsatte att
blanda resten av ingredienserna.Evana kände sig svag,hon tog tag i bordet o kippade
efter andan.Hon hållde handen mitt på böstet,naglarna borrade in sej i
skinnet o hon kände hur hon sakta föll på knä.Smärtan var outhärdig,hon kände hur hennes själ försvann ur
munnen.Louis varken såg eller hörde något,men plötsligt
vände han sej om.Han såg henne ligga på golvet,kippande efter andan.Han stog bara där,
o stirrade som en fluga på en vägg.Han var vettskrämd o visste inte vad han skulle göra,han blev helt
förlamad i benen,armarna o tillochmed hjärnan.Evana lyckades få luft efter nån minut.Hon reste sej på alla fyra
o bara tittade på golvet.Louis tittade fortfarande helt förlamat på henne.
-Varför hjälpte du mej inte...sa hon helt svagt.NÅ?!?!
-Ja...j...
Han var helt förstelnad.Hon tittade upp och han såg hennes ögon.Hennes pupiller,dom var blod röda!hennes ansikte,helt kritvitt o
hennes läppar var helt blå.Hon reste sig o närmade sig Louis som var nästan inträngd
mellan två bord.
-Har du nån aning om vad som hände,lille mänsklige dåre?sa hon hotande.
Han skakade sakta på huvudet.Helt skräkslagen såg han i hennes ögon o frågade:
Vad hade hänt?
Hon närmade ansiktet,ögonen stirrade in i han.Hon närmade munnen mot hans vänstra öra o viskade med en isande röst:
-Djävulen o jag bytte själar...
Louis höll andan medans hon tog bort huvudet från hans axel.Hon närmade sig sakta
den kniven som Louis hade gett henne.Då hördes åska o man såg blixtar.Ljuset slocknade,men Evanas ögon
sken som två röda lampor.
-Nej,snälla,döda mej inte!!skrek han.Snälla!!
Han grät o tårarna rann som två floder.
-Det är ödet som vill det min vän,inte jag.
Hennes isande röst var för mycket för honom.
-Vad har du gjort med henne!?var är Evana!?!
-Det är hon du pratar med,men de e bara Djävulen som styr hennes hjärnan.
-Snälla,varför ska jag dö?!?!
-Så du vet inte vad din lilla tjej håller på med?,sa varelsen som var i Evanas kropp.
-Nej...vad?
Varelsen skrattade sitt hemska skratt.
-Smart flicka,hon säger inte ens att hon håller på med svart magi!
-Nej det är omöjligt,magi existerar inte!sa Louis proteserande.
Varelsen gick närmare o stirrade ner han på golvet.
-VAD ÄR JAG DÅ!?!? En människa utklädd till Djävul?!?skrek varelsen.Vet du hur jag fick tag på henne?
-Ne..nej
-Hon hållde på med svart magi,så att du skulle bli kär i henne!!
-Hur kan du vara så säker?
-Haha,ja kom till hennes rum den kvällen hon höll på!Medans hon satt på golvet o bad o sa formler
smög jag mej in i hennes hjärna med hjälp av luften!hon andades in mej o vips,kom jag in med hjälp av
syret.
-Ja,jag kan ju biologi,käftade han upp.
-Åå,så vi är lite smarta med,va?!
-J..ja.
-Vi kanske skulle ta din själ lite snabbare!,sa varelsen o höjde kniven.
-NEEEJ!!!!!skrek Louis.
När kniven kom in i både lungor o hjärta dundrade åskan o blixtarna sköt.
Varelsen släppte kniven.Louis fattade tag i kniven o ställde sej på knäna.
-Mitt jobb är avklarat...sa varelsen o öppnade Evanas mun.
Ur munnen kom en röd dimma som försvann snabbt.
Evana vaknade o såg sig omkring.allt var mörkt så hon letade efter lysknappen.
Men i samma stund komm lyset tillbaka.Hon såg sej omkring för att hitta Louis.
-Louis,var är d...AAAAAAAAHH!!!
Hon såg liket o blev alldeles kritvit i ansiktet.
-Louis,vakna!!komigen dö inte!!skrek hon o grät o grät.
Hon tog upp hans huvud o la det i knät.Hon kände efter pulsen men hittade den inte.
-Nej,det kan inte vara sant...det kan det inte...
-Men det är det!sa en varelse.
Han var Djävulen själv!Blod röd hy med två horn som stack ut ur huvudet o pilsvans.Hans tunga
var minst sagt en trevlig syn.Spetsig som en nål o hans röst,lika kall som en vinterstorm.
-Vem...vem är du?
-Jag är Djävulen själv...
-Har...har du gjort det här!!skrek hon o ställde sig upp.Har du det!?!?
-Nej min vän,du har gjort det...sa han lungt o stillande.
Han lutade sig mot väggen o nickade lungt.
-Ja,det är du som har orsakat hans död,Evana...
-Nej,det kan inte vara jag!skrek hon med gråten i rösten.Jag minns inte det o ja skulle aldrig
döda nån jag älskar!
-Nej,det är klart,du är ju en sån älskvärd flicka så tillochmed din.."kille" som älskar dej
såå mycket skulle ge sitt liv för dej...sa han hånande.
-Vad?tror du inte han älskade mej?
-Nej,ja tror inte,jag vet!Din lilla magi var visst inte så lyckad som du trodde att den skulle bli,va?
-Va...vad pratar du om?
-Tror du inte jag vet om dina små magistunder?
-Du...du vet..
-Ja,jag är ju Djävulen själv som sagt.
Det blev tyst och Evana bara stirrade in i Djävulens ögon,hans blod röda ögon som inte visar varken
känslighet eller mildhet.Han gav henne en svart sten.
-Detta är min Svarta Döden-sten o den kan..
-Kan döda vilken människa man önskar att den dödar,ja jag vet.
-Bra,då slipper ja förklara vad du kan göra med den.
-De har ja vetat länge nog,tro mej...
-Ja just det de va ju den du hade önskat dej.Minns du vad ja sa?
-"Om du lyckas döda en av dina egna så ska du få Svarta Döden-stenen"...
-Bra minne du har,flicka lilla.Nå,om ja vore du skulle ja dra innan hans familja kommer hem...
Det var Djävulens sissta ord till henne.Han blev ett rött moln som försvann lika snabbt som det komm.
Hon hållde andan o tittade ner på den lilla stenen.
Plötsligt hörde hon hur dörr-handtaget gick upp.
-Visa mej vägen till en säker plats,viskade hon till stenen.
Ett stort rött sken sken runt henne innan hon teleporterades till en buske,inte långt från
en rondell in till stan.Busken var tillräkligt tät för att ingen av bilisterna
skulle märka det röda skenet.Hon kollade runt lite innan hon satte sig ner.
-Varför...varför...viskade hon innan hon började gråta.Ja står inte ut längre,
ja kommer efter dej Louis!!skrek hon.
-Sten,ja befaller dej,DÖDA MEJ!!!
När hon skrek det kom en blixt ner o slog i buskaget.Det satte eld som senare ledde till
Evanas död.Brandmännen som kom hittade aldrig kroppen,men några dagar senare
hade Evanas föräldrar anmält Evana som försvunnen,många trodde hon hade blivit kidnappad
elle i detta fallet mördad.Eftersom Louis föräldrar hade anmält en mördare som hade dödat deras son.
Alla trodde att denna mördare hade lyckats smita under ovädret när han hade dödat Louis o sen grävt
ner Evana nån stans.Det tog flera år men ingen lyckades få reda på vem som
hade mördat dom så fallet lades ner.Det intressanta var att en av brandmännen hittade stenen
o behållde den.Men hur det gick med han,ja det är en annan historia....
Detta var en dröm,men kunde lika gärna ha varit verklig.Men komentera görna vad ni tycker o tänker
så kanske uppföljarn blir bättre;) tack för att ni läste!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | jojjo93 - 9 okt 06 - 04:04- Betyg:  | jag fick rysningar!
SÅ bra var den!
har du verkligen drömt d?
coolt! (isåfall)
väntar med spänning på
en uppföljare!!!
kram j. | | Executed - 23 sep 06 - 19:20- Betyg: | | du.. den va asbra! :D | | emma_rocks - 1 sep 06 - 02:29- Betyg: | | Den va skit bra o jätte spännande!! | | tavasa - 31 aug 06 - 02:20- Betyg: | | jätte braa | | bloody_witch - 31 aug 06 - 01:57- Betyg: | jag tyckte det var bra!!:) jag håller ju på med magi och sånt,
det var jättespännande! jag vill gjärna ha en uppföljare! |
|
|
|
