Det är som mamma säger del 16 |
. Jag vet att det är fel, men ändå så gör jag det. Jag låter honom göra vad han vill med mig. Jag vet inte riktigt varför han gör det, kanske är det hämnd, kanske är han är han bara nyfiken på hur det är att vara och hålla på med en annan kille. Fast just nu bryr jag mig inte om vilket det är, jag vill bara ha mer av den underbara njutning Shinji ger mig. Men jag undrar allt vad det är han tänker på när han håller på med mig. För han säger aldrig något, inte ett enda pip. Fast ibland kan tystnade vara skön, den ger en lugnade effekt. Fast nu var jag inte särskilt lugn, även om det var tyst. Men det kan nog bero på att jag satt och väntade. Väntade på att Shinji skulle komma in i mitt rum och göra dem vanliga sakerna mot mig. Min kropp kändes så innehelvete värm att jag knappt orkade vänta på honom längre. Och så kunde jag ju inte låta honom få reda på att jag sitter och väntar på att han ska komma och ta och göra massa saker med mig.
Då skulle han allt må bra, om han visst hur mycket jag njöt av det han gjorde, hur mycket jag längtade efter det. Min längtan efter hans beröring kommer han aldrig få reda på. Aldrig.
Jag gungande nervöst på stolen. Shinji var sen. Klockan var ju snart fem, och han hade fortfarande inte kommit. Han brukar ju alltid komma innan fyra, och nu var klockan fem, FEM! Jag visste inte vad jag skulle göra, min kropp kändes så värm, så jävla het. Snart måste jag göra det själv. Och det har jag inte gjort på…? Ja, jag vet inte hur många år sedan det är. Dem flesta killarna runkar väl varje dag, men inte jag. Jag har inte haft såna tankar, inte förens… ja nu.
”Shinji! Vart fan är du,” röt jag tyst. Jag orkade inte vänta mer snart. Jag reste mig upp och gick fram och tillbaka i mitt lilla rum. Det kändes som att tiden hade stannat, i alla fall min tid. Jag kollade på klockan som hängde på väggen, sju över fem. Det kändes som att det hade gått minst en timme, men det hade det ju inte. Det hade gått sju minuter, inte en timme. Jag stannade till, tyckte mig höra en dörr öppnas och sedan stängas. Ett leende spreds sig på mina läppar och jag satte mig snabbt ner på sängen. Väntade. Inget hända, tystnaden spred sig som mörkret på kvällen. Vart det inte Shinji som hade kommit hem? Jag reste mig upp igen och gick ut och kollade i Shinjis rum. ”Shinji, är du där?” Inget svar. Hade jag börjat inbilla mig massa saker?
Jag satte mig ner på Shinjis säng, tog upp hans kudde och kramade om den. Shinjis doft for genom mina näsborrar, och mitt hjärta slog snabbare, snabbare än vanligt. Vad var det med mig? Såhär snabbt brukar mitt hjärta aldrig slå, och har inte gjort det sedan jag var kär i Shi… Jag for snabbt ur sängen, slängde kudden snabbt. Nej, det kunde inte vara så, jag kunde inte vara kär i Shi… Det måste verkligen vara något fel på mig om håller på och tänker på att jag är kär i honom igen. För jag kan inte vara det, jag får inte vara det. Tankarna snurrade runt som en virvelvind i mitt huvud. Ju mer jag tänkte på det, ju mer insåg jag att det jag kände var kärlek, att jag var kär i Shinji, igen. Men jag visste ju att var fel, men jag kunde inte hjälpa det. Jag var kär i Shinji, och beroende av sakerna han gjorde mot mig.
Men vart är han? Shinji vart är du? Jag satte mig återigen på hans säng. Tog upp kudden som hade hamnat på golvet och la den bredvid mig. Jag tittade på klockan, den var snart sex. Magen kurade irriterat, det var flera timmar sedan jag ätit något. Sen lunchen i skolan. Fast jag hade inte tagit så mycket, det hade varit fisk i skolan. Jag hatar fisk och äter det aldrig. Det kanske är därför jag är dum nog att bli kär i Shinji igen. För man brukar ju säga att man blir smart av fisk. Men fisk är äckligt och då skiter jag fullständigt i om man blir smart av det. Hellre är jag osmart än att jag måste trycka i mig massor med äcklig fisk. Usch och blä. Det kanske är lite konstigt. Jag älskar att fiska, men jag hatar att äta fisk. Men jag äter nästan allt annat än fisk. Aja, vem orkar bry sig om fisk. Inte jag, inte nu i alla fall. Trött la jag mig ner på Shinjis säng, men det kanske inte var så konstigt att jag var trött. Jag hade ju varit vaken sen sju. Så det är ju nästan tolv timmar, okej elva, men det är fortfarande mycket för att vara mig. Jag brukar alltid lägga mig en stund efter skolan, eller nu förtiden har det ju varit efter att Shinji varit hos mig och så.
jahoppp fortsättning...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Mangasagan - 21 maj 08 - 12:26- Betyg:  | | Mega bra! <3 :) | | Mp3 - 29 dec 07 - 06:50 | | myckt underbart bra :) <3<3 | | skogsmusen - 12 maj 07 - 06:48- Betyg: | | läser på direkten nästa del!! | | BlackandRedRose - 30 aug 06 - 07:05- Betyg: | | JAAAAAAAAA! |
|
|
|
