Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

morfar

jag har aldrig trott på fredagen den 13:onde eller på ödet men nu börjar jag undra,
min morfar dog av ålder och canser fredagen den 13/1 06.
min morfar lämnade mig en hämsk rängnig morgon:(
Du vaknade mitt i natte vände sakta upp kroppen mot fia,
du sa det är nog daxs min älskade fia.
Hon gick upp ur sängen och ringde snabbt till mamma.
hon sa : han tror att det e slut att livet måste släcka smärtan i hans hjärta
att han äntligen kan få ro.
mamma var där på nån inut gick in till sin pappa och sa :
min pappa, du har varit med mig i alla dessa år men sanden har runnit ut och livet
måste ta slut.
mamma satt vid hans säng hela den långa natten.
samma stund då hans ögon dlir tunga och livettog slut rger en klocka vid min säng.
jag går upp, pappa kommer efter och slog armarna on mig och säjer:
kom och lägg dig hos mig.vi går till sängen och han håller mig i sin famn och säjer:
din morfar har nått fram ill livets slut. han dog imorses.
det vart för mycet för mig allt jag kände var sorgen i mitt hjärta.
vi åkte ner och ag örsökte vara stark.
jag höll om Fia o sa att allt en dag ska bli bra.
jag hade nog rätt då Fia träffade Bernt som hjälpte henne igenom sorgen.
Fia och Bernt e nu vädrldens lyckligast par!
har köpt hus och förlovat sig så livet vart bra till slut.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
skorpan1994
28 aug 06 - 02:23
(Har blivit läst 327 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord