Jag tystnade en stund, drog en suck och kände hur jag började gråta. Jag hörde bakgrundsljud och Bambi suckade.
”Alltså Bella, jag måste verkligen gå. Det är min tur och gå till psykologen nu. Men du gumman, ge inte upp” sen la hon på. Jag la mig ner och tog fram Linus mp3 som jag fått låna, jag bläddrade igenom låtarna och satte på Mansons låt ”Coma white”. Jag nynnade med i texten. ”Cause you were from a perfect world, a world that threw me away today” jag började gråta när stycket “A pill to make you numb, A pill to make you dumb, A pill to make you anybody else. But all the drugs in this world won't save her from herself” kom. Allt det där fick mig att tänka på Tess. Oh, min underbara Tess. Jag saknade henne så jävla mycket.
Hela den natten låg jag vaken, jag lyssnade på samma låt hela natten. Låten fick mig att tänka på Tess. Alla de där nätterna hon och jag legat tillsammans och bara njutit, när vi haft sex, när vi gått ute och visat alla att vi var ett par. Oh, jag hade varit så lycklig! Men mitt beroende kom ikapp och hennes också. Nu hade vi båda fallit ner i träsket och ingen hade styrkan av att se varandra bryta ihop. Jag tittade på telefonen så många gånger, tänkte, jag ska nog ringa. Men så fort jag tog upp luren hindrade jag mig själv. De sista orden jag gett Tess måste ha varit hemska för henne att höra. Hon hade kommit hit, deprimerad, trasig och rädd och jag hade skrikit åt henne. Skrikit åt henne att vi inte längre var tillsammans och att hon kunde försvinna ur mitt liv. Då slog tanken mig, den hemska tanken som fick mig att stelna till. Tänk om… jag svalde hårt. Tänk om hon tagit det jag sagt bokstavligt? Hon hade ju faktiskt försökt tagit livet av sig en gång innan när vi tog paus. Jag tittade på klockan, hon var sju. Jag tvingade mig själv att ringa Linus.
”Ah hallå?” En trött Linus svarade.
”Hej, det är Bella” sa jag oroligt, jag darrade på rösten. ”Väckte jag dig?”
”Nja, jag skulle typ precis gå upp” svarade han och gäspade. ”Är du vaken så här pass tidigt? Hon är ju bara lite över sju”
”Jag har inte kunnat sova inatt” viskade jag. ”Tess var här igår, hon berättade att hon legat med en knarklangare för och betala en skuld och så hade hon blivit gravid”
”Jag har sett henne med nått äckel till kille. Det måste vara han då” sa Linus lågt. Jag bet ihop, inte gråta, inte gråta! Jag slängde på luren, jag orkade inte mer.
Jag la mig i fosterställning och jag kände hur jag skakade. Jag blundade hårt, började tänka. Tänka tillbaka till livet jag levde förut, livet med ’den perfekta ytan’. Med en morsa som slog, en pappa som gjorde det bästa han kunde och en syster som jag fick ta hand om. Ingen visste om det, inte en enda. Tills den där dagen då Sandra sett morsan slå mig. Då brakade det riktiga helvetet löst.
Jag kom till skolan med en blåtira. Jag hade gjort mina försök att sminka över den, men blickarna jag fick sa allt. Dem visste, dem visste vad som hänt mig. Sandra stod vid sitt skåp och skrattade till när jag gick dit, eftersom jag hade mitt skåp nästan bredvid.
”Haha, vågade du pallra dig hit? Fick du det för din morsa eller gav hon dig en blåtira till?” Jag spärrade blicken i henne.
”Jag är inte rädd för dig om du tror det!” Skrek jag och gick därifrån.
På lektionen började jag nästan gråta. Killarna sa massa saker om mig, om min morsa och min familj. Lärarna sa åt dem att vara tysta, men det tog inte lång tid innan de satte igång på nytt.
Jag stack ifrån skolan när lektionen var slut, jag hade mer än fem lektioner kvar, men jag orkade inte bry mig. När jag kom hem hade jag hoppats att morsan var ute, men det var hon inte. Jag försökte smyga in, men min katt Sixten, som alltid var otroligt kelsjuk, avslöjade mig genom att pipa högt.
”Bella?” Morsan lät inte alls arg och jag kände hur lugn jag blev. Men när hon såg mig i hallen ändrades hennes ansiktsuttryck. ”OCH VAD FAN GÖR DU HEMMA?!” skrek hon och gav mig en örfil. ”Svara mig!” jag kände hur min kind gjorde ont, jag började gråta. Det var första gången jag visade mig svag inför henne. ”Jaså, nu gråter du också din lilla mes?! Upp på ditt rum!” jag sprang upp, tårarna rann som floder nerför mina kinder. Jag slängde mig på sängen och skakade. En enda tanke snurrade i mitt huvud. En enda tanke. Mitt liv var förstört!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Mandapanda - 25 sep 06 - 17:39- Betyg:  |
| Denna novellen e SKIIIT bra !!! |
| Grynet88 - 29 aug 06 - 04:12- Betyg: |
Fy fan vad du skriver bra. Har läst hele "Rakbladen är mitt liv" nu och jag har aldrig läst något så bra. Ville bara läsa mer hela tiden. En sak som var riktigt bra var att det var inte för långa "kapitel". Måste bara fråga var får du allt ifrån? Och så klart kommer det mer? Tusen tack för bra läsning :)
Kram Sarah |
| SoakedInLuxury_ - 28 aug 06 - 06:21- Betyg: |
Du skriver så jävla bra !!
MER MER :) |
| Sandra91 - 28 aug 06 - 02:16 |
| Du är bara så magiskt underbart bra på att skriva Jossa!<3 |
| Martiina__ - 28 aug 06 - 01:09 |
| Jag älskar denna! MER MER! |
| ida1 - 27 aug 06 - 22:50 |
| jätte bra !! mer !! |
| familjeflickan - 27 aug 06 - 22:44- Betyg: |
| jättebra!!du måste skriva lite fortare...!heheheh |
| SepeJessica - 27 aug 06 - 05:24- Betyg: |
| Jossa, du är bäst på att skriva :) <3 |
| BellaDonna - 26 aug 06 - 22:04- Betyg: |
Jätte bra novell!
Jag är beroende av den! |
| Piinkhallon - 26 aug 06 - 17:49 |
Jätte bra (:
Fortsätt ^^<3 |
| Love_Max - 26 aug 06 - 09:05- Betyg: |
Jätte bra :') <33 Älskar verkligen det du skriver :') en klar 5:a
:'') |
| sofiiie - 26 aug 06 - 08:59 |
| Åhh, mera!!:) |
| Cilises - 26 aug 06 - 08:25 |
| Jossa, du är bäst! |
| XevanescenceX - 26 aug 06 - 05:35- Betyg: |
du är så jävla bra <3<3<33
fortsätt :) |
| Maulin - 26 aug 06 - 05:21- Betyg: |
| SKIT BRA! |
