Så förbjudet det kan bli del 18 |
Jag msn ade med Anna på söndagen, tycker jag själv är helt otrolig när jag gör det, hur katten kan jag hålla på så här? Tycka om henne så, hur kan jag förtränga att jag älskar med hennes kille i deras säng...nä allvarligt. GALEN, finns bara ett ord.
Han var inte hemma, så vi skrev om våra liv som vanligt...under tiden vi msn ade pratde jag med Lisa, sen skickade jag ett sms och sa till Jens att någon ifrågasatt vår relation! Jag skrev allt hon sa bla bla.
Han ville veta vem, jag drog ut på det samtidigt som jag ville veta hur han kände för mig.
Han skrev att hennes syster inte kan ha sett nått allvarligt och att hans känslor för mig är starka. Men la även till att han - orkar inget just nu!
Jaaaaa jag blev så glad, avslutade msn andet med Anna och sov gott.
Dagen efter på jobbet skickade jag ett sms om vi kunde ses, men han jobbade, skickade ett fint. Jobbade sen med en jobbig ångest... Har ändå sånna problem i denna situation. Jag längtar mig ju sjuk samtidigt som jag vill vara vän med henne.
Är jag dum eller, på riktigt?
Påvägen hem kom Jens han stannade bilen, jag tittade på honom när han pratade i telefon. Vi stod precis utanför hennes systers dörr. Han tittade så fint, han sa det är detta som gör folk misstänksamma, ok sa jag. Och så sa han , försök var tyst en stund och då kanske jag ringer...
Han ler när han säger det, men jag vet, han tycker det är jobbigt, så jag ska skärpa mig. Jag känner mig glad och tom, vet ju att jag inte orkar detta egentligen, men jag hänger väl på ettv tag till, för göra rätt och avsluta själv kan jag ju inte, tydligen. Men jag ska vara tyst, tills han ringer.
På kvällen msn ade jag med Anna, hmmmm jaja. Han var inte hemma och hopn sa att hon skulle vara hemma från festen hos han mamma, så han får åka själv med sina kompisar, kul, ja just det festen jag skulle komma till efter hon åkt, ja visst säkert!
Vi skulle höras av på fredagen, ja visst! Herregud borde jag inte välja en vän framför en man? Det gör man ju, eller? Kanske inte i mitt fall...ja fy katten iallafall.
Så nu när jag skriver detta har jag klarat denna dagen och jag vet att begäret minskar med tiden... Det är bara och vänta, vill han, så ringer han...PUST.
Och jag ska inte förvänta mig förmycket! Ska inte!!!
|
|
|
|
