Många hånler mot mig,
många skrattar åt mig,
många snackar skit bakom
ryggen på mig.
Visst, jag kanske inte är
som du.
Jag kanske är annorlunda.
Men kan jag inte bara få
vara som jag är?
Vara mig själv?
Nåt som inte du vågar?
Snälla.
Lämna mig ifred.
Pratar inte om mig själv i dikten,
har aldrig blivit mobbad,
vilket är tur!
Men mobbning är ett stort problem.
så dikten är lixom tankar o känslor
man kanske ibland kännt...
fast man inte blivit mobbad.
Aja, ni fattar! :)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.5) |
| blixten_88 - 15 sep 05 - 04:07 |
Tack :)
Ja man känner igen sig. även om jag personligen'
inte blivit mobbad, lr så, så har man ju kännt så
ibland ändå.. |
13mhz - 15 sep 05 - 02:36- Betyg:  |
| Känner igen mig sååå mycket i den här dikten! Jag var utsatt i mååånga många år. Fler sådana här dikter borde skrivas! Bra! |
gullboy - 14 sep 05 - 19:57- Betyg:  |
Kanske handlar om mig då? Sådär har det varit och kännts för mig under typ hela lågstadie tiden... Har undrat många gånger varför andra bara inte kan lämna en ifred...
Men det där gör en stark iaf :) |
