...födelsedag... |
Ett så modigt lejon
Hon var inte det minsta rädd
Men själv darrade jag
som ett ensamt kid
lämnat på ängen
i väntan på mammas återkomst
Hon klev fram
Utan minsta tvekan
För hon visste
Att hennes roll i livet
var att leda den skrämda
Hon kände av mig
Och jag henne
Direkt blev vi vana vid varandra
aldrig fästa
men vana vid att ha den andra där
Jag grät
När du inte längre andades
För jag minns
Hur du kastat dig
rakt in i farans famn
för att rädda den person jag var
Vilken person sedan
Rädd, svag och dum
Men du
Intelligent, vacker och ingens att äga
Du hjälpte mig
För du har ett rent hjärta
Och du skulle kunna dö
för att behålla det
Önskar jag fick se dig igen
Ta på dig
Du var och är
min vän för alltid
Kom ihåg det, änglastjärna
Segla nu vidare
Med stjärnorna i din hårrem
och månen i dina ögon
Tillsammans ska vi leva
för dem som dött..
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | icepoems - 21 aug 06 - 07:32- Betyg:  | ....finner inga ord för beskrivning,
av de tankar man får av denna dikt....
brutalt fin... |
|
|
|
