Ljuset i skolan stack i mina ögon. Jag kände hur alla kollade konstigt på mig och viskade saker bakom min rygg. När jag kom fram till min skåp hade någon skrivit HORA med röda bokstäver över hela mitt skåp. Jag kände paniken växa. Min bästa kompis Simona pekade på mig o skrattade o skrek HORA HORA HORA o alla hakade på. Jag sprang in på toan. Jag kollade mig i spegeln. Jag ville gråta men kunde inte. Det var som om all gråt hade frysit till is inom mig. Jag väntade tills det ringde in och när alla korridorer verkade vara tomma tvättade jag ansiktet med iskallt vatten och gick ut. Jag gick fram till mitt skåp. Jag öppnade det och såg den trasiga pennvässaren. Jag tog den vassa biten och skärde mig flera gånger. jag drog tröjan över det. Då kände jag att någon tittade på mig. Jag såg upp på en bänk en bit bort satt Petter.
Petter var inte precis snygg. Hans ögon var sena och munnen var precis som min lite för stor. Men hans ögon var mörkgröna. Drakögon brukade alla säga. Han hade långt svart hår och inte precis innekläder. Jag hade aldrig hört honom prata. Han var ett år äldre och alla sa att han var jättesmart. Nu fann jag mig sittandes i hans kök med en kopp choklad framför mig. Han hade inte sagt nått till mig än. Jag hade liksom bara följt med honom. Han kom tillbaka med en plåsterlåda och satte sig bredvid mig.
- Får jag handleden, frågade han. Hans röst var lite hes men ändå len och behaglig. Ungefär som att dricka Whiskey.
Jag stäckte fram handleden. Han drog försiktigt bort tröjan. Han torkade bort det kladdiga blodet. Jag kollade på dom 5 långa djupa såren i min handled. Jag mådde dåligt. Han sätte på nått som höll ihop såren och drog tröjan över det igen. Som om han såg det tog han tag i mig och tog mig till toan o höll bak mitt hår medans jag spydde. Han gav mig en handduk att torka mig runt munnen med. Det var skönt att han inte tvinade mig att prata. Han förstog att jag inte ville prata om det. Inte än.
Hans rum var tapetserat mig affischer på Håkan Hellström och på den obäddade sängen låg en gitarr. Han tog upp den och började spela en fin melodi.
- Finns det ord till den, frågade jag.
- Nej, jag drömde en dröm att jag spelade den melodin men jag kommer inte ihåg orden, svarade han sorgset.
När jag gick hem Såg jag Tonny och Jonas och då ångrade jag att jag sagt till Petter att jag kunde gå hem själv. Jag började springa och slutade inte förän jag låg under täcket i min säng.
FORTSÄTTNING FÖLJER....
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) |
deprimerad - 27 aug 06 - 11:13- Betyg:  |
| Skitfint... |
_ILoveYou_ - 23 aug 06 - 01:31- Betyg:  |
| bra=D |
| Amandala - 22 aug 06 - 23:56 |
| SKYNDA DIG MED FORTSÄTTNINGEN DU ÄR AS BRA :D |
| mick0n - 22 aug 06 - 03:45- Betyg: |
| Verkligen fint skrivet du :) Finner handlingen lite krånglig dock. |
| ciitronvodka__ - 21 aug 06 - 05:46- Betyg: |
| as bra :D mer ! |
| anna__89 - 21 aug 06 - 03:24- Betyg: |
| hoppas på en fortsättning snart :D |
| bonnilie - 21 aug 06 - 01:03- Betyg: |
| :) Mera! :) bra skriven! |
| Delli - 21 aug 06 - 00:55- Betyg: |
| jätte bra!!!! mera NU!!!! :D |
| STruTSEn_91 - 20 aug 06 - 23:52- Betyg: |
| super bra!! skriv mera.. skynda!!! |
| JuliaPulia_ - 20 aug 06 - 23:43- Betyg: |
| sjukt bra! |
