På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Nelly Forslund, Inte som dom andra

Ja, vad kan säga om mig då ? Jag är inte precis skolans bästa elev. Snarare tvärtom.
Jag har undekänt i alla betyg utom bild, det var det enda ämnet som jag gillar och är riktigt bra i.
Kompisar ? Jorå, dom hade jag massor av, men vänner ? där har jag bara en av. Han heter Kristoffer, men kallades
för Koffe, han är bög. Men det är bara jag som vet om det. Han hjälpte mig när jag har det svårt.
Vilket är ofta. Min mamma stack när jag var 3 år. Pappa är oftast arbetslös och slår mig var och varannan dag.
Han är även alkolist och spelar bort alla pengar på hästar. Nån pojkvän ? Nej, det har jag inte. Aldrig haft någon heller.
Eller jo, när man gick i lågstadiet och sprang och frågade chans på alla killar som man hittade ungefär.
Visst fanns det killar som var intresserade av mig, men jag var inte intresserade av dom helt enkelt.
Eller jo i sjuan, då hade jag 3 pojkvänner tror jag, det var även då som jag förlorade min oskuld.
Min storebror Jesper som är 17 säger att jag är för ung och ska passa mig för killar.
Vadå för ung ? Jag fyller för fan 15. Jeppe vill visserligen bara mitt bästa men oftast så blir det fel hur han än säger det.
Han och jag bråkar väldigt ofta, men vi kan även vara bästa vänner när det gäller.
Just ja, jag har glömt att säga vad jag heter, Nelly. Ja, det är mitt namn Nelly Forslund. Mitt utseende är inte att tala om.
Jag är 168 cm lång och är väl lagom mullig eller nått. Håret är svart och väldigt kort. Många anser mig som kaxig och cool,
antar att det är därför som många hänger efter mig.
Vårat hur är väl inte allt för vackert. Det är ett enplanhus på 90 kvadratmeter, som behövde målas om någon gång på 90-talet.
Inne i huset är hemskt.Köket är litet med enbart ett bord och tre stolar som möbler, vardagsrummet än ännu mindre en soffa och en tv.
Där sover pappa. Jag och Jeppe har ett varsit rum som det bara får plats en säng i ungefär.
En data har vi oxå, den står i Jeppes rum, egentligen är jag inte mycket för att sitta framför den där dumburken.
Jag trivs bättre ute, där jag kan vara ifred. Ni kanske kommer ihåg att jag sa att jag hade massor med kompisar
men bara en vän, det beror på att alla tror dom känner mig vet hur jag bor och allting, men det är bara
Koffe som har vart hemma hos mig och vet hur mitt liv verkligen ser ut. Som ni förstår så är det inte allt för bra.
Men det får duga tills jag hittar något bättre. Såren och blåmärkerna som pappa ger mig gömmer jag alltid med
massor av kläder, även under sommaren. Nog om det nu, jag antar att ni vill höra om allt som kommer att hända istället.
Så jag ska väl låta er få göra det, innan ni blir helt uttråkade av mitt pratande.

Jag och Koffe satt som vanligt ute på skolgården på vår vanliga plats i solen på en bänk, när vår engelska lärare Gittan kommer emot oss.
- Nelly, rektorn vill prata med dig nu genast, sa hon baskt.
Jag suckade och himlade med ögonen mot Koffe.
"Vad vill aset nu då ?" tänkte jag. Jag hatade verkligen rektorn,eller som han egentligen heter, Bernt,
han hade haft något emot mig redan första dagen i skolan och han försökte alltid hitta på något för att göra livet surt för mig.
- Jag följer med dig, ropde Koffe och sprang ikapp mig och Gittan.
Dom gick in i det tråkiga skolhuset. Rektorns kontor låg längst ner i huset. Jag kunde blunda när jag gick den vägen.
Hade vart där allt för många gånger sedan jag började på den här skolan. De stannade utanför dörren. Gittan knackade.
- Kom in, hörde man bakom dörren.
Jag öppnade dörren och bad Koffe vänta utanför. Han gjorde som jag sa och satte sig ner på en stol som stod där.
Jag slog mig som vanligt ner i på den hårda trästolen som stod på andra sidan av rektorns skrivbord.
- Så, dina betyg ser ut som vanligt, underkänt i alla ämnerna, sa han och hånlog.
- Inte i bild, sa jag och började flina.
Bernt drog genast ner smilet han hade och såg sur ut som vanligt. Han hatade nog barn.
- Vad var det du ville ? Jag vill inte slösa bort min lunchrast på att sitta här.
- Om du är tyst så går det här mycket fortare. Jo det är så att jag har ett erbjudande åt dig, du får välja mellan att gå
om 8:an eller jobba hela sommaren på härbärget och hjälpa dom stackars djuren som finns där. han hånlog igen.
- Men, fortsatte han, du måste sköta det snyggt och vara där varje dag, blir du sjuk så kommer det någon och kollar upp
det att du verligen är det och inte skiter i allt. Om du inte lyckas så får du gå om 8:an iallafall.
För mig var valet självklart.
- Jag tar jobbet. När börjar jag ? frågade jag lika självsäkert som alltid.
Bernt såg förvånad ut, han hade nog trott att jag skulle gå om 8:an. Han harklade sig och sa sedan:
- Du börjar dagen efter att ni fått sommarlov. Här har du ett schema med dina arbetstider.
Jag tog emot pappret och ställde mig sedan upp.
- Jag är klar här va ? frågade jag och gick sedan utan att vänta på ett svar.

- Nå vad sa han ? frågade Koffe direkt när jag kom ut.
Jag berättade allt om hur mycket aset gillade att sabba för mig.
- Men ärligt du ha kassa betyg Nelly, du måste fan fixa dom till hösten.
- Ja jag ska, pluggis, sa jag och skrattade sedan.
Koffe visste att jag inte menade det, han visste alltid när jag menade allvar och inte. Visst var han en pluggis.
Från skillnad från mig så hade han bra betyg, kanske inte dom bästa men han var iallafall godkänd i alla ämnen.

Jag och Koffe bodde grannar men gick i olika klasser vilket ofta tydde på att någon fick vänta på den andra,
när skolan var slut. Idag är det onsdag alltså var det min tur att vänta på Koffe. Jag tittade på klockan, han slutar om 20 minuter.
Gungorna var lediga, så jag gick och satte mig på en utav dom. Jag grävde med ena foten i sanden.
- Nelly !!
Jag reagerade på en gång på mitt namn. Åhh, nej det var Klara och Petra. Skolans fjortisar som alltid hänge efter mig.
- Hej ! hur är det ? de kvittrade så falskt att det skrek om dom.
- Hej, jo det är bra. själva då ? jag lät uttråkad.
- Jo det är bara bra med oss. Har du hört att Erik tänker ha fest på fredag ?
Jag ruskade på huvudet.
- Ska ni gå eller ? frågade jag och kiksade på dom
- Vet inte, vi får se. Det hördes att dom ville, men dom var osäker på vad jag tyckte.
Just då kom Erik gående på skolgården. Han såg oss och började gå samma riktning.
- Tjena ! sa han och drog håret bakåt. Nelly, ska ha fest på fredag, kommer du eller ? Du kan ju alltid ta med dig bögen.
Jag tittade bara på honom. Visst stämde det att Koffe var bög, men det visste ju inte dom och jag ogillade att dom kallade honom för det.
- Får se, sa jag sedan och ryckte på axlarna. Jag började leka med mina ringpiercing som jag hade i läppen.
- Okej, men ni tjejer kommer väl, frågade Erik och kikade på Klara och Petra.
Dom nickade och fnissade.
- Coolt, sa han sedan gick Erik.
Jag himlade bara med ögonen. Just då kom Koffe gåendes över skolgården. Erik gick rätt in i honom med flit.
- Se dig för jävla bög, sa han och flinade sedan åt sina kompisar.
Jag hoppade av gungan och gick mot Koffe.
- Bry dig inte. Han är bara dum i huvet.
- Jag vet. Egentligen tar jag inte åt mig, för jag är ju en bög.
Båda började flina och gick sedan hemåt.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

tidningen - 20 okt 06 - 06:44- Betyg: