Josefina var en helt vanlig tjej i tonårsålden. Närmare bestämt 14 år. När hon var mindre försvann hennes pappa å syster spårlöst försvunna. Och ingen visste vart dom hade tagit vägen. Hon hade vaknat tidigt på morgonen som vanligt och skulle gå upp på toa. Hon hade gått genom den långa hallen förbi hennes systers rum och förbi mammas och pappas sovrum
till toaletten. När hon gick till baka igen stannade hon utanför hennes mammas å pappas sovrum. Något var fel.. Nu såg hon de hennes pappa låg inte där. Hon gick vidare hon tänkte hallå hennes pappa var säker bara uppe på toa eller något.Hon gick förbi hennes systers rum där dörren stid på glänt. Hon kikade in och sängen var tom. Det var så hon kom på att hennes
pappa å syster var borta.. så efter de blev hennes mamma bara konstigare och konstigare. Hon började umgås me sådana människor Josefina tidigare aldrig hade sett förut.
Hennes familj hade än gång i tiden vart rik och hon hade vart väldigt bortskämd. Men sedan den dagen hennes pappa försvunnit me syrran hade dom inte haft lika god ekonomi.
Ibland när hennes mamma kom hem kunde hon känna lukten av cigarett rök och knark.. Men hon hade aldrig förut blivit aggresiv mot josefina.. Men de kändes som att de snart skulle hända..
- Josefina ja e hemma! skriker mamma nere i från hallen
Josefina springer ner.. där står henne mamma i Josefinas kläder!! HENNES KLÄDER!
- VA FAN HAR DU PÅ DEJ?
- Va då de e väll jag som har köpt dom åt dej eller?
på de hade inte Josefina något svar.. för det var juh sant..
- Jag går in i köket du kan väll gå upp till ditt rum?
-varför får ja inte va me dej i köket? jag är hungrig, sa josefina frågande
- Gå upp på ditt rum okej? de är föresten lägg dags för dej nu så någon mat blir de inte!
- Mamma klockan är 7.. ja är hungrig nu och ja tän ker äta i alla fall
- Hör du inte vad jag säger åt dej ungjävel gå upp på ditt rum!
Hennes mamma hade aldrig tidigare knappt höjt rösten åt henne. Ni förstår hon och hennes mamma hade väldigt bra relation till varandra.
Josefina gick upp på sitt rum.. hungrig.. sova? varför skulle hon göra de nu? det är juh till och med fredag men det var väll för att mamma skulle kunna
vara själv nere i köket och ta sitt j*vla knark..
Josefina loggade in på din msn..
- Kanske kan ja träffa nåon där som ja kan prata med?, mummlade hon
Hon loggades in.. de lyste två oranga lampor längst ner på skärmen.. Det ena meddelandet var i från hennes bästis hanna.
hanna<3 micke säger: hej gumman!
josefina=( beredd på att ta självmord säger: hej!:(
hanna<3 micke säger: vrf en lessen gubbe?:( har de hänt nått e de din mamma?
vill du att vi träffas?
josefina=( beredd på att ta självmord säger: ja på alla frågor=( vart kan vi ses? kan jag komma till dej?
hanna<3 micke säger: ja de kan du men ja e med micke nu men han ska hem om en halv timme kan du komma då eller e de brådis?
josefina =(beredd att ta självmord säger: okej ja kommer om en halvtimma=) ses då hej!
Sen loggar hon ut de andra meddelandet struntar hon i.. de va ändå bara från jobbiga Ludvig i deras klass.. som vart kär i henne sen dagis.
Ne honom orkade hon inte prata me nu. Hon satte sig vid sin stora runda spegel och speglade sej. Jo hon var faktiskt helt okej. men domdär finnarna var dom tvungna at
va där? Hon tog lite puder på och sen såg de bättre ut. Hon måla läpparna röda och sminkade en lätt sminkning. I fall dom skulle råka stöta på någon i deras lilla eggby.
Hon smög ner för trapporna. Men hennes mamma hörde henne i alla fall.
- Jaha och vart tror du att du ska vid den här tiden på dygnet, sluddrade hon och vaggade fram emot josefina.
- Ut? Ja ska inte träffa några killar, Jag ska bara träffa Hanna. Det är lugnt, får ja gå nu?
- Säkert att du bara ska träffa Hanna.. Du en juh klädd som ett dräggel.
Den var på vägg upp ur Josefinas mun.. en ordspya..
- Men ja ser i alla fall inte ut som en tonårs h*ra när jag i entligen är en sten åldersmänniska!
- Ta till baka det där, Skrek hennes mamma!
Men Josefina var redan på väg hon sprang allt vad hon orkade i genom parken.. över den lilla bron hon sprang och sprang hon tänkte inte vända sej om. Hennes mamma
var en idiot. Hon tänkte aldrig mer återvända hem. Det var hon helt säker på.
tårarna rann.. å helt plötsligt var hon på en motor väg.. Tårarna rann ännu mer.. hon hörde en bil närma sej.. hon fick strål kastrarna i ögonen...
Hon hörde ett däcksjut å sen blev de svart...
Hoppas ni gillade den.. Den blev väldigt kort å så å ja vet att den inte är så bra men ja gjorde mitt bästa^^,
komentera gärna!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) |
FerglagdFalaffel - 21 aug 06 - 15:44- Betyg:  |
| jätte bra.Ska läsa del 2 nu! :D:D:D |
| DiktensSorg - 18 aug 06 - 07:50 |
| BRAA |
| jullex - 16 aug 06 - 16:47- Betyg: |
| jag tycker den va bra jag länktar till del 2 |
| jag_e_din_pappa - 16 aug 06 - 07:09- Betyg: |
| bra som fan.. skriv en fortsätnignsning tack:D |
lollinona_92 - 16 aug 06 - 04:45- Betyg:  |
| Bra jobbat gums! <3 |
| sofiiie - 16 aug 06 - 04:23 |
| den va bra:) vill gärna läsa en fortsättning:) |
