En ängels börda |
Jag sitter här med mina vingar brutna,
och ser tillbaka på det förflutna.
I hopp om att åter finna det som fick mig att brinna.
Då som jag brann av glädje,
då som jag fann lugn och ro.
Men dessto mer jag söker dessto mer börjar jag inse,
att jag inte kommer att finna det som fick mig att brinna,
och svar på varför mina brutna vingar finns kvar, och varför jag har detta hat som när mig som bär mig får mig att fortsätta att gå när jag knappt kan stå.
|
|
|
|
