Ellen del 5 (pappas överraskning) |
Milla sov fortfarande sött i sin säng och jag drog en djup suck av lättnad, vet inte varför.
Skärpning! Ska jag gå och bli paranoid nu också?, undrade jag irriterat.
När jag frågade pappa var mamma var såg han inte ens upp ifrån morgontidningen.
”Hon har rest till en vän”, sa han.
”Har ni bråkat?” frågade jag försiktigt.
Han muttrade något till svar som lät som ”hon behöver vila” eller något liknande, alltså inget svar på min fråga, men jag brydde mig inte om att fråga om. Hade mamma och pappa bråkat, vilket jag ju visste att de hade, så var det kanske trots allt inte meningen att jag skulle lägga näsan i blöt. Pappa kanske inte ville prata om det?
Att mamma var borta kändes förstås tomt, men det var nog bra för henne. Och kanske för mammas och pappas förhållande…?
Pappa verkade plötsligt så annorlunda : ovanligt glad och avslappnad, eller var det något annat? Han kunde väl inte ha gått och blivit kär? I VEM?
Jag slog bort tanken. Pappa var kär i mamma och ingen annan! Basta! Inget mer med det!
Två dagar efter att mamma stuckit (till Skåne, enligt pappa), kom pappa med en oväntad nyhet:
”Imorgon drar vi till landet och softar!”
Han hade hyrt en liten stuga på Harö i Roslagen för att överraska oss. Gud så skönt…?
Jag spelade förstås gladare än jag kände mig, för pappas skull, men sanningen att säga såg jag nästan fram emot att åka. Storstaden lockade inte alls, jag ville helst bara bort. Ingenting lockade egentligen och eftersom jag visste att sommaren redan var mer eller mindre förstörd, vad jag än gjorde, så kunde jag lika gärna vara någon annanstans. Kanske på en plats där det var lättare att drömma sig bort…?
Lugn och ro på landet med en massa bra böcker och musik kunde ju inte direkt bli outhärdligt.
Innan vi åkte försökte jag ringa mammas mobil, men hon hade tydligen glömt (eller med avsikt lämnat) den hem, för när jag slagit numret kunde jag tydligt höra hennes ringsignal ifrån sovrummet. Skit också!
Fast egentligen var det ju inte så viktigt. Jag hade bara tänkt tala om för henne att vi skulle bort, så att hon inte undrade. Men jag skrev en lapp istället, och tog med mobilen. Ifall mamma skulle komma hem snart…
Jag träffade Sammel snabbt innan vi for. Vi såg en film hemma hos honom, ”White Oleander”, en otroligt fin film! Totalbra! Calle var också där.
Det var första gången jag såg ”böghångel” I.R.L. så att säga. Läckert!
Jag hade så när som förträngt mina gamla känslor för Sammel, men jag kunde inte låta bli att lite smått önska att jag var Calle, när de ”höll på” som bäst.
Jag undrar INTE vad som hände när jag gått hem!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Wonderchild - 13 aug 06 - 04:10- Betyg:  | Så bra! heeh!
du skriver helt jävla underbart!
jättebra novell!
vill läsa mer! | | kattitack - 11 aug 06 - 18:37 | | Så fort jag hinner!… | | ida1 - 11 aug 06 - 03:22- Betyg: | | Mer !! skriv när nästa del kommer ! |
|
|
|
