Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Du har övergivit oss...

Hör mina långsamma tysta andetag, se hur jag gråter och ber om förlåtelse.
Oskyldig dömmd sen jag började andas. Anklagad, sanningen betyder ingenting längre.

Vad är sanningen om inte det som händer på riktigt. Men är det då sant att mitt hjärta boxtavligt talat har krymt, sjunkit in längre och smälter som isen i solens hetta?
Eller är det bara jag som kan säga att sanningen är att mitt hjärta gråter.
Varför tror ni inte på mina ord? De är inte falska, och har aldrig varit det.
Men ändå är det jag som får skulden , för på någon måste ni skylla..

En tår trillar sakta, varför kan de aldrig uppskatta mig för den jag är. Jag ska alltid vara perfekt och även bättre, men det kan jag aldrig bli.
Jag kan aldrig förstå hur ni tänker, jag kan aldrig lära mig att älska era röster.

Vindens stilla susande försvinner bort med en svalkande pust. Fönstret är öppet och jag kan höra din röst.
En tid fann då man trodde på det som var sant. Då man trodde på det var var riktigt, inte på det matrialiska.
Att finna att kärleken var det viktigaste. Nu är pengar allt vi har, inte ens det. För mina fickor är tomma.

jag har inte längre någonting att ge, och får därför ingenting tillbaka. Men sen har jag ju aldrig fått någonting tillbaka.
Jag känner mig lika ensam som den rödaste droppen av blod i den vita snön. Men också lika älskad som den vackraste rosen bland hundratals blommor.
Men i ett tommt rum kan ingen höra ekon av mina skrik.
I en varm flod kan inte kylan av mina stela fingrar nå dig.
I ett ändlöst hav når jag aldrig botten. Men jag kan inte heller komma upp.

Med ljuset för mina ögon ser jag hur fåglarna flyger fria från sin trånga bur. En ser ner på mig och undrar hur.
Hur kommer det sig att jag inte har några vita vingar? Hur kommer det sig att vi inte var gjorda för att flyga?
Gud tog ifrån oss våran frihet, han fängslade oss på jorden att dö av varandra...

så tårarna faller för de stjärnor på himmelens pappersvalv, den falska tryggheten i ett liv som du aldrig hade.
Och stjärnorna slocknar sakta och faller en efter en , och lika så faller ditt hopp min vän...




"Du kan inte ta ditt liv nu"

"JO"

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Poet_91 - 11 aug 06 - 01:38- Betyg:
vacker söt.. Men vet du? du är precis som du ska vara
och jag älskar dej för den du är..
Och perfekt existerar inte.. för den finns ingen
som är perfekt men du är så nära perfekt som man
bara kan vara <3
Men ge inte upp kämpa gumman <3 finns alltid här för dej<3
bloody_witch - 11 aug 06 - 00:51- Betyg:
det var jättefint skrivet..
brokenwingofmine - 11 aug 06 - 00:01
Bara mina tankar som flöt iväg... med den sista meningen syftar jag inte på det ni tror..

Skriven av
brokenwingofmine
10 aug 06 - 23:57
(Har blivit läst 73 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord