Instängd
föraltid e hon fången
Hennes kropp den vandrar genom livets långa väg
hennes hjärta är sprucket och hennes själ den är kall
Kniven den landar på pulsådern hennes
men aldrig,aldrig vågar hon trycka tillräckligt hårt
hon har inte mod nog och hennes styrkaden är borta
hon önskar ett liv utan regler,ett liv utan krav
ett liv där endast hon är ensam...
ensam...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| borttappad - 13 nov 05 - 09:48 |
i know the feeling :/
det är jobbigt.
vill du snacka är det bara att göra det, jag lyssnar alltid : )
ha det brs iaf :)
Kram Trixie |
Cilises - 11 nov 05 - 07:31- Betyg:  |
Jag tycker mycket om din dikt, känner igen mig, mycket minnen.
hoppas det löser sig. KRamar |
| Challa - 1 nov 05 - 06:56- Betyg: |
| vackert. väldigt vackert :) |
| Sleep - 9 sep 05 - 03:21- Betyg: |
otroligt fint o sorgligt. Men jag jag känner igen det du skriver.
det är hemskt. Men du skriver bra, =) |
