Starkast är kärleken [Del 4 älskade syster] |
Utan Tina var jag ingenting.
Även om hon inte visste om mina hemförhållanden så
var hon den jag litade på till hundra procent.
Hon fick mig alltid att skratta och nu var det över.
Jag kan förstå att det kom som en chock för henne
att jag var lebb men att hon ville bryta vår vänskap,
det förstod jag aldrig.
Hon undvek mig, ignorerade mig på lektionerna.
Det plågade mig ännu mer.
Jag hade svårt för matte och då behövde jag henne.
Hon brukade alltid hjälpa mig med dom svåra talen,
men inte nu längre.
Nu hängde hon mest med Carolina och Elin.
Jälva fjollor, gick bara runt och snackade skit
om allt och alla.
Att Tina kunde umgås med dom. Dom divorna!
På något sätt var jag tvungen att prata med henne igen.
Om det jag sagt, skulle hon råka nämna något
om mig och att jag var lebb för Elin och Carolina
visste hela skolan det sedan.
Tina satt ensam vid ett bord i matsalen, jag tog min chans.
Jag flytta mig och min matbricka till hennes bord.
Hon tittade avvatande, nästan hatiskt på mig.
"Alltså, det jag berätta för dig, du vet det är om.. ja..
du behöver väl inte berätta det för Elin och Carolina va?
Det behöver bara stanna mellan oss två. Snälla?"
Tina reste på sig och gick.
Jag följde efter henne och hon vände sig om.
"Det är inget "vi" längre, den tiden är över nu!
Evelina, om du nu är så rädd för att det ska spridas
i skolan så håll din käft stängd och klaga inte!"
Brännande tårar ville trycka sig fram under ögonlocken
och jag blinkade diskret bort dom så min mascara inte
rann.
"Jag sa det för jag litade på dig, men du tycks nu vara
helt fel person att anförtro sig till!"
Jag vet inte vart jag fick min styrka ifrån men det
hände bara som en kamerablixt, jag slog till Tina över kinden.
Hennes kind var nu flammande röd och hon sprang iväg.
Hon grät, det hörde jag men just nu brydde jag mig inte.
Hon fick gråta så bäst hon ville.
Vår vänskap var över.
Skoldagarna blev sega och jag lovade mig själv att inte
mer prata med Tina.
Det var inte jag som skulle säga förlåt, det var hon.
Åse hade slutat tidigt från jobbet idag så hon skjutsade
mig hem.
Killarna i min klass och dom i nian visslade efter henne
då hon änlände mot skolgården för att hämta mig.
Jag kramade henne svagt och en söt doft av parfym
trängde upp i näsan på mig.
"Kom så går vi." hon log sitt storasyster-leende
och tillsammans gick vi mot parkeringen på baksidan av skolan.
Morsan låg i sin säng när vi kom hem och vi smög så tyst
vi kunde så hon inte skulle vakna.
"Vi har ingen mat kvar.." konstaterade jag medan Åse
kletade på lite mer mascara på sina mörka och långa ögonfransar.
"Nähä, men jag har inte pengar.. morsan har väl knappast
några pengar hon heller.. har du några?"
jag skakade på huvudet.
Mina pengar tog slut när jag köpte mitt cigarettpaket.
"Helvete också!" Syrran bet sig i underläppan och gick ut igen.
"Jag är strax tillbaka."
Efter en kvart var hon tillbaka med två kassar fulla med mat.
"Hur fick du pengar?"
Syrran log sitt hemlighetsfulla leende och började packa in maten
i kylen.
"Det är min lilla hemlighet! Gör dina läxor istället."
Även om Åse ofta kom hem sent på kvällarna, rökte, söp och
jämt strulade så var hon den underbaraste sorasystern en
lillasyster kunde ha.
Men jag undrar fortfarande vart hon fick dom där pengarna..
fortsättning följer..
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | prickigthallon - 12 feb 07 - 20:24- Betyg:  | så bäst
//Hallån
Älska ! <33 | | familjeflickan - 14 okt 06 - 22:01- Betyg: | | jättebra!!ska läsa nästa! | | Freaket_93 - 9 aug 06 - 04:32- Betyg: | Skitbra!
Längtar tills nästa del!
Ta hand om dig Gumman (F) | | ILoveCross_ - 9 aug 06 - 03:09- Betyg: | Jätte bra =)
Ja tror att hon rånade en bank på 1 million xD fan va långsynt ja e xD
aja, vill ha en fortsättning fort =) |
|
|
|
