En söt liten kattunge satt gömd i en vedbod.
Hans moder lämnade honom strax efter födseln och den kalla
vinden blåste tag i pälsen. Hans kropp var frusen och magen
skrek av hunger. En dag kände han när kylan försvann,
och han upplevde sin första sommardag. Det blev en hemsk
upplevelse men dock så vacker endå. Han hade inte ätit på
ett bra tag men doften från den vackra blomsterängen höll hans
hopp vid liv. Ett hopp om att han nu en dag skulle få mat
och kanske tillochmed hitta sin egen moder igen. Efter att
några dagar åter hade gått igen så hörde han ett oväsen.
Han tittade fram mellan några vedklossar och fick syn på
en röd bil och massor med barn som kom utspringande ur
den. En stilig dam steg ut ur bilen. Hon sken upp
som en sol då hon fick syn på den vackra ängen och redan
då kände han på sig att hans liv skulle förändras.
Just när han tänkte krypa fram ur sitt gömställe så hörde
han en gäll röst. Han kikade mot bilen igen och fick syn på
en lång ståtlig man i kostym. Han tvekade ett tag men kröp
tillslut fram från sitt gömställe. Ett av barnen fick syn på honom
och ropade på den stiliga kvinnan som var barnets mamma.
När kvinnan fick syn på den lilla kattungen så gick hon
sakta fram mot honom. Han skyggade sakta bakåt och hans svaga
ben gjorde det svårare för honom att springa därifrån. Han
såg så liten och ynklig ut. Kvinnan tog upp honom och höll om honom
mot sitt bröst. Hon vaggade honom lugn och han började spinna.
Den snälla familjen tog in honom i en stuga och han fick ligga
framför den öppnaspisen på ett fårskinn. Dom gav han mat och vatten
och hela sommaren lekte han med barnen. Familjen döpte honom
till Justmyluck eftersom han hade haft en sådan himla tur.
Efter det blev han kallad för Lucky. En dag svepte en vind
förbi och han började tänka på den gamla tiden. Det hade blivit
allt kallare igen och hösten var påväg. En morgon vaknade
han av att kvinnan lyfte upp honom och ut ur huset. Hon gav
han en sista puss på nosen innan hon släppte ner honom.
Familjen låste stugan och satte sig i bilen. Ett av barnen
grät och vinkade till Lucky. Mannen startade bilen och de körde
därifrån. Lucky som trodde att de bara skulle in till stan eller
något över dagen satte sig på fastun och väntade. Han satt
där hela dagen. När natten kom och familjen fortfarande inte
var tillbaka så gick han runt huset för att se om källaren var öppen.
Den var låst. Hela huset var låst. På trappan stod en matskål som
var överfull med hårdkulor. Eftersom det var kalla vindar så
drog han sig tillbaka till vedboden där han somnade tillslut.
Dagar gick utan att familjen kom tillbaka. Matskålen som
var full för nåra dagar sen var nu tomm och magen skrek av
hunger igen. Han började bli allt tröttare och orkade inte
leta efter någon mat. Han låg och tänkte på den underbara
familjen som hade övergivit honom. Dom som hade varit så
snälla och tagit hand om honom hela sommaren, varför hade de åkt
sin väg utan honom? Nu orkade han inte mera. Hoppet han en gång
haft var borta med vinden. Han slöt ögonen och det sista han
hörde var magen som skrek.
/ Den är inte såbra men det är handlingen som räknas..
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Sunsh1ne - 29 nov 06 - 22:08- Betyg:  |
| Sånt här borde inte få hända. Men det gör det. Det är hemskt :'( |
| SaraSophie - 10 aug 06 - 22:30- Betyg: |
| Den var visst bra! Jättefin och sorglig på samma gång. Jag hatar sånt där! |
| familjeflickan - 9 aug 06 - 05:37 |
åhh guud vad bra den va!!
jag bara grät inombords!!!
Älskar den men den e så himla sorglig!!! |
| empalove - 8 aug 06 - 05:45- Betyg: |
| den va bra men sorglig:( |
| TrasigFlikka - 8 aug 06 - 05:19- Betyg: |
usch, blev helt tårögd!
har själv två katter så jag var tvungen och gå ner och kela
med dem bara för jag blev så ledsen när jag läste det här! |
| ronja_jag - 8 aug 06 - 04:09- Betyg: |
| tok fin.. den var sorlig .. |
