Blick del 7. |
Vi vandrade längs strandkanten, så vi direkt skulle komma ut på den smala grusgången.
-Förlåt.... det var jätte dumt av mig, jag visste inte om du gillade mig, och så kom Caroo hem till mig, jag fattade ingenting...
-Det är okej, Carro är dum i huvet, hon är inte en vän, som jag trodde hon var...Jag saknar mamma ibland, och alla har hört en del rykten om mig, så dom unviker mig..
- Rykten?
- Ja . .
- Vad för rykten? Frågar han, nästan lite tyst, men ändå nyfiket.
- Att jag suttit på psyk, och att jag mördade min mamma...
Jag kände hur det började brännas bakom ögonlocken igen, jag tittade ut mot det iskalla havet..
- Men det var inte jag...Jag älskade min mamma, jag satt inne på psyk, ett tag, efter mammas död, pga att jag skärde mig. Men inte nu...
Det vart tyst för en stund..
- Jag tror dig, viskade han.
Jag tittade på honom, och mötte han blick, jag log mot honom;
- Tack...
Han tittade på min tröja, där det stod med fet kursiv text,; tAKiDA.
- Gillar du tAKiDA ? Frågade han lite chockad.
- Ja, jag älskar dom, dom sjunger som sanna låtar, dom är helt underbara, dom får mitt liv att lysas upp från det mörka, min största dröm just nu, är att få börja rida igen, och träffa tAKiDA....
-Jag gillar också tAKiDA, sa han, han log. Du kanske har lust att följa med på nästa festival?
- S-seriöst?
- Seriöst.
- Det skulle vara skit....coolt !
- Då säger vi så !
Jag kände en viss värme slog emot mig, jag kände hans hand i min. Vi stannade och satt oss på den silkeslena stranden.
- Det är fint, sa han.
- Det är...underbart, jag älskade att gå hit, med mamma , när jag var liten, men sen hon.. för--- . Det kom inga ord, min hals fylldes av en stor klump.
Tårarna började rinna, och jag snyftade tyst...
Han höll handen om mig, det är okej sa han.
-Man får vara ledsen, alla får det...Min hund, han hettte Felix, han va 1 år, han skulle fylla två igår.. Han tog för ett tag sen, han vart ihjäl skjuten...Han var min bäste vän, jag älskade honom som inget annat, han verkade förstå, hur mitt liv var, och när han försvann, så ville jag inte leva längre...Jag var aldrig på skolan, jag skolkade, mitt liv kändes meningslöst utan honom...
Det vart tyst...i cirka 5 minuter... Sedan återkom hans röst.
- Jag....jag älskar dig...
|
| Kommentarer | | Piinkhallon - 6 aug 06 - 05:29 | | fortsätt liza :D |
|
|
|
