Korta liv |
I mitt korta liv nåddes jag av insikten att allt levande , brinner inom en stjärnas räckhåll.
Skuggor, ljud som kastas mellan stenväggar.
Vinden som hotar att slita ner mig ifrån bergstoppen,
kan ej infria sina löften om död!
Stark ska jag vara , vilket visas när solen går ner.
Vattnet i sjön och i det kalla havet, sluter mig i sina starka händer och drar sakta ner mig.
Stark var jag och stark är jag, men styrkan dör och föds på nytt.
När de första ljusstrålarna når min kropp, skälver jag till och förgås i stillhet.
Mörkret , vilket är mitt namn tynar bort i solens mäktiga ljus!
Denna nyfödda stjärna utplånar mig och jag återföds ännu en gång...
|
|
|
|
