Sandra (Del 13) [Arton år] |
Åren går. Vi firar min artonårsdag hemma hos farmor och farfar.
- Sandra! Blås ut ljusen nu! säger farmor, jag ler, blåser ut ljusen.
Vi äter tårta. Och när jag väl sitter där och mumsar i mig farmors goda gräddtårta.
Så går Fredde fram till mig, han går ner på knä. Allt snurrar i hela huvudet på mig, är det nu det ska ske?
- Sandra, vill du gifta dig med mig? frågar han och håller fram en ask, i asken ligger den vackraste ring jag någonsin sett.
Jag öppnar munnen, men jag får inte ens ur mig ett "ja" så jag nickar bara. Fredde ler. Han kramar om mig.
- Grattis gumman! säger han glatt.
Jag ler, vi kysser varandra. Mamma tar kort, det gör även min faster Elsa.
Jag bestämmer mig för att tillbringa natten hos Fredde.
- Vill du ha några barn? frågar Fredde när vi ligger i sängen och hånglar.
Jag fnittrar.
- Klart jag vill, nu? frågar jag och kysser honom.
Fredde ler.
- Ja, säger han.
Natten är underbar, vi somnar i varandras armar. Men jag vaknar på morgonen med ett ryck, jag sätter mig upp i sängen. Shit! Jag kan fan vara gravid!
Jag puttar lite på Fredde. Han vaknar, ser med yrvaken blick på mig.
- Fredde, Fredde jag kan ju för fan vara gravid! utbrister jag.
- Är inte det bra då? frågar han.
Jag stirrar bara på honom. Jag vet inte vad jag tycker. Fredde somnar om, jag lägger mig ner igen. Men jag kan inte somna. Jag ligger bara och stirrar på klockan tills Fredde vaknar.
- God morgon, sötis, säger jag och kysser honom.
Fredde besvarar kyssen. Vi går upp från sängen. Jag drar på mig en av Freddes t-shirtar.
Vi går ut i köket och äter frukost, Fredde ler hela tiden. Jag ler lite jag också, men samtidigt har jag en orolig känsla i magen.
Datumet då jag ska ha min mens, så blir det ingen. Och ingen nästa dag heller, eller nästa dag heller. En obehaglig känsla fyller mig. Jag är säkert gravid!
Jag berättar för Fredde en morgon när vi sitter och äter middag.
- Vi går och köper ett graviditetstest i eftermiddag, och så tar vi reda på det imorgon, okej? säger Fredde.
Jag nickar. Jag är glad att han säger "Vi" och inte "Du" som om jag skulle fixa allting själv.
Dagen går, vid fyra-tiden så går vi iväg och köper ett graviditetstest.
Vi hyr en film också, den kollar vi på. Sedan går vi och lägger oss. Jag sover dåligt hela natten. Jag stiger upp tidigt på morgonen. Gör iordning mig för att ta testet.
När resultatet visar sig så är det något som fryser till is inom mig, men ändå något som lättar från mina axlar, nu vet jag ju i alla fall.
- Fredde! Det är positivt, säger jag och ser på Fredde som precis vaknat.
Jag ser på honom att han inte fattar.
- Jag är gravid! säger jag otåligt, jag vet inte om jag ska börja skratta eller om jag ska gråta.
Fredde flyger upp från sängen. Han kramar om mig. Jag börjar gråta.
- Gumman, gumman vad är det? frågar han oroligt.
- Jag är gravid, piper jag.
- Är inte det bra? frågar Fredde. Du sa ju att du ville ha barn.
Jag nickar. Får inte fram några ord.
Inte förrän en månad efter vågar jag berätta för mamma och pappa. Jag, Fredde, mamma och pappa sitter i köket och fikar.
Jag drar mod till mig.
- Ehm, mamma, pappa, jag har en sak att berätta, säger jag tveksamt.
Mamma och pappa tittar upp från sina kaffekoppar.
- Jag är.. med barn, säger jag och håller andan.
Mamma bara stirrar på mig. För pappa blir det tydligen för mycket.
- Ut! skriker han. Ut från mitt hus!
Jag börjar gråta, Fredde och jag reser oss upp. Fredde håller om mig, som en skyddande mur.
- För fan Sandra! Du är arton år! Arton! Hur fan tror du att du ska kunna få något jobb nu?! skriker pappa upprört.
Jag ser ner i golvet. Tårarna rinner.
- Jag tänker inte göra abort i alla fall! skriker jag åt pappa.
Ilskan lyser i pappas ögon.
- Ut! Jag vill aldrig mer se er! Ta dina grejer och stick! vrålar pappa.
Jag nickar. Fredde följer med mig in på mitt rum. Jag slänger ner allt jag äger i en väska. Jag smugglar ner mina rakblad när Fredde ser åt ett annat håll.
När jag tagit allt jag behöver så går vi ut från huset. Jag bärandes på en stor resväska. Och Fredde bärandes på två lite mindre.
Vi sätter oss i Freddes bil, han har just lyckats ta körkort nämligen.
Jag är så arg. Arg på mig själv, arg på pappa, arg på mamma för att hon bara satt där som ett fån och glodde.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Jossann_ - 16 aug 06 - 09:05 | | bra känslor du får in! | Lisseyy - 4 aug 06 - 16:27- Betyg:  | | Oshit,den här var verkligen jätte bra..riktigt fin | | Liiiee - 4 aug 06 - 14:23- Betyg: | | Jätte bra :D | | Tofflan - 4 aug 06 - 08:34- Betyg: | fan va bra!(som vanligt!)
kram//tofflan | | JosefinLarsson92 - 4 aug 06 - 07:31- Betyg: | | fortsättning=) | | STruTSEn_91 - 4 aug 06 - 07:10- Betyg: | fortsättning snart:)..
uffa,vilken stygg pappa.. | | ILoveCross_ - 4 aug 06 - 06:38- Betyg: | Usch =(
Fan vikken pappa, /:
Vill ha mer fort ;D
Pusshej (L) | | F-r-o-g - 4 aug 06 - 06:34 | | Fortsättning fort! Du är så bra på att skriva gumman =) |
|
|
|
