På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Sandra (Del 10) [Så lätt att dölja]

Jag ligger så länge, tills skivan slutar att spela.
Då går jag upp och drar ut översta lådan i mitt skrivbord.
Lyfter på mitt ritblock, där ligger en hel förpackning med rakblad. Jag tar ut ett.
Betraktar det. Jag skakar hela jag. Jag går in på toaletten, låser dörren, sätter mig inne i duschen.
Jag drar upp tröjärmen. Jag vet vad jag har lovat Fredde, men lätt att lova, svårt att hålla.
Jag drar rakbladet mot huden, hårt. Blodet börjar sippra fram. Jag njuter. Låter smärtan rinna ur mig. Fast att jag vet att det inte komma bli bättre efter det här, men det känns bra för stunden.
Blodet rinner nerför min arm, ner på min hand, mina fingrar, ner på golvet. Plötsligt märker jag att ringen har blivit blodig. Jag vet inte varför men jag börjar storgråta när jag ser det.
Jag lyckas med darriga fingrar få av mig ringen, jag lägger den på badsrumsbänken. Jag skär ett till snitt. Vill känna smärtan, smärta i armen är bättre än smärta i hjärtat.
Jag skakar, gråter. Fan va dum jag är! Jag lovade ju Fredde! Jag lindar om armen med bandage. Jag går ut från duschen. Hänger upp kranen och låter vattnet spola bort blodet från golvet.
Jag tvättar rent såret lite. Sedan tar jag rakbladet och går in på mitt rum. Jag tar på mig en ny, tjock, långarmad tröja. Allt är så lätt att dölja!
Jag känner mig så trött. Jag lägger ner rakbladet i lådan, under mitt ritblock. Men jag tar upp ritblocket och lägger mig på sängen och ritar lite. Armen värker, men det skiter jag i.
Plötsligt ringer min mobil.

- Sandra, svarar jag.
- Hej sötis, hör jag Freddes röst i andra änden.
- Hej, säger jag, jag får en klump i magen, på något vis känns det som om Fredde vet om att jag har skärt dig.
- Hur är det med din mamma? frågar han.
- Ehm, jo, hon är uppe nu i alla fall, hon drack lite vatten när jag sa till henne, säger jag.
- Okej, säger Fredde. Hur är det med dig då?
Jag säger inget, bara suckar, Fredde verkar fatta vinken.
- Ska jag komma över? frågar han.
Jag nickar, men så kommer jag på att vi pratar i telefon.
- Ja, svarar jag svagt.
- Okej, jag kommer strax då, säger han och vi lägger på.

Jag kommer på att ringen är i badrummet, så jag går in där, sköljer av den och trär på den på fingret igen.
Efter en stund kommer Fredde. Han kysser mig på munnen, vi går in på mitt rum.
Vi lägger oss ner på min lilla säng, jag ligger i Freddes famn.
- Hur mår du? frågar han.
Jag säger inget.
- Kan jag få se din arm? frågar Fredde.
Jag får en klump i magen.
- Ehm.. det behöver du väl inte? säger jag och ler falskt.
Men Fredde ger sig inte, och till slut låter jag honom dra upp tröjärmen. Han ser bandaget.
- Det här hade du inte på dig innan, säger han.
Jag suckar bara.
Fredde ser med besviken blick på mig.
- Förlåt, säger jag, tårarna är inte långt borta.
Fredde suckar, lägger sin arm runt mig.
- Du får inte fortsätta så här, säger han.

Fortsättning följer. Kommentera gärna.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Jossann_ - 16 aug 06 - 09:03

ska läsa nästa direkt ;)

Tofflan - 4 aug 06 - 08:13- Betyg: