Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ellis liv del 38

”Elli, Lukas pappa förföljer honom. Han har ringt flera gånger till Lukas morbror och krävt att Lukas ska komma hem igen. Lukas skar sig varenda gång ett sånt samtal kom. När vi blev tillsammans var Lukas nästan sönderskuren. Men jag tog ifrån honom rakbladen och knivarna och vi gick till psykolog tillsammans eftersom jag själv hade mina problem med rakbladen. Det gick bra och jag trodde att allt löst sig. Men Lukas blev förändrad, han gick från att berätta minsta lilla till att inte säga ett enda ord. Vi gav varandra ett löfte, att vi skulle göra slut om någon tog till rakbladet eller kniven igen och…” Bella brast ut i gråt och jag höll om henne.
”Men jag kan inte lämna Lukas, han är min mening med livet” Då kom Lukas in, han sken som en sol.
”Bella!” sa han och kramade om henne. ”Bella min solstråle. Jag hörde allt du sa. Gumman du är mitt allt du också”

Snart åkte Lukas och Bella hem. De insisterade på att få stanna men jag ville inte det. Jag ville vara ensam med Olivia när hon vaknade. Lukas grät när jag skulle säga hej då till dem vid bussen.
”Oh ängel, du måste höra av dig så fort Olivia blir bättre!” Sa han och kramade om mig.
”Ja det måste du göra Elli, ni får komma och hälsa på då” Sa Bella och kramade mig.
”Vi kommer att sakna dig i kör” sa de när de gick på bussen. Jag log när jag vinkade av dem.

Dagarna passerade, Olivia visa inga tecken på att vilja vakna. Det gjorde ont att se henne ligga där, så svag. Jag bad till gud hela tiden, bad om att hon skulle vakna så jag åtminstone kunde säga hur mycket jag älskade henne. Jag brydde mig inte om alla bråk vi haft den senaste tiden, all ilska vi delat. Det enda som jag brydde mig om nu var att hon skulle vakna. Jag ville bara kyssa henne, smeka hennes kropp. Höra hennes underbara röst. En natt när jag stod och tittade ut på det livlösa samhället grät jag. Det hade gått en månad nu. Och doktorerna sa att desto längre Olivia var i koman, desto mindre chans var det att hon vaknade.
”Elli?” Hörde jag någon som sa. Jag vände mig om och såg att Olivia slagit upp ögonen. ”Elli? Elli!” Hon lät rädd. Jag satte mig ner på sängen och tog hennes händer.
”Sch Olivia, tyst gumman. Jag är här gumman, sch” sa jag lågt och höll om henne.
”Elli, är det verkligen du?” Hennes röst var knappt hörbar.
”Ja älskling, jag är här nu. Du behöver inte vara rädd”
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Sandra91 - 2 aug 06 - 03:59
Du är en gudinna på att skriva <3 :)
Mizzbrunett - 2 aug 06 - 00:47- Betyg:
väntar på mer
sofiiie - 1 aug 06 - 23:54
Åhh, underbart:D
Längtar efter nästa del!!:)
ida1 - 1 aug 06 - 22:38
Mera!! Jätte bra :) men försök skriva lite mer !
bonnilie - 1 aug 06 - 22:23- Betyg:
ååh bra bra bra bra :D:DD:D bill ha meera mihi du skriver ju sååå hiimmla bra!!
:P hoppas de kommer mer snaart!! :)
ILoveCross_ - 1 aug 06 - 22:11- Betyg:
ÅÅh =D superbra ;D vill ha mer direkt ;D hehe, hoppas du kmr på ngt bra att skriva som vanligt;D

Skriven av
TrasigFlikka
1 aug 06 - 22:01
(Har blivit läst 132 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord