Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Ellis liv del 34

Jessi ledde mig till ett nergånget hus fullt med alkoholister och knarkare. Jag såg hur nergångna de såg ut, deras tomma blickar gjorde mig rädd. Jag ville inte ens föreställa mig hur Olivia såg ut. Jag kände suget efter en joint när en gammal gubbe satt och rökte på, men jag skakade bort tankarna. Jag hade inte tid med sånt strunt nu, jag måste finna Olivia! Jessi gick slalom mellan de gamla männen som låg överallt i trappuppgången. Snart kom vi in i en liten lägenhet som var helt inrökt och stank spyor. Jessi och Tess stannade till precis innanför dörren.
”Vem fan är det?!” Hörde jag någon säga. Det var Olivias röst! Jag blev glad men när jag fick se hur hon såg ut försvann mitt leende. Jessi och Tess försvann ut snabbt. ”Elli?” Harklade hon och jag nickade och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken.

Jag kramade om henne och hon var så mager. Hon stank av rök och sprit, men jag brydde mig inte. Jag var i famnen hos den jag älskade och inget annat spelade någon roll!

Jag följde med henne in i vardagsrummet som bestod av en gammal tv från sjuttiotalet som bara stod där för att det skulle se bra ut. Samt en grå soffa som var alldeles trasig.
”Gumman, vad gör du här?” Frågade jag efter en stund och jag märkte att min röst darrade när jag såg mig omkring i rummet.
”Jag ville bara bort ifrån allt och ja.. Jag vet faktiskt inte” Hon brast ut i gråt igen och jag höll om henne och vaggade henne fram och tillbaka. ”Jag har försökt fått tag på dig i flera dagar Elli, vart har du hållit hus? Har du varit hos Tim igen?” Jag skakade lätt på huvudet.
”Jag har varit hos Lukas. Han mår så bra nu Olivia, det är underbart. Han bor på en stor gård, har häst och flickvän” Olivia stötte bort mig och log svagt.
”Han lever i alla fall ett normalt liv” Snyftade Olivia och jag bet mig hårt i läppen.
”Din pappa är orolig för dig gumman” Sa jag lågt och smekte henne på kinden.
”Det tror jag knappast. Pappa är inte sig själv längre. Han är bara en sur gubbe i en rullstol nu som ska ha massa hjälp hela tiden och..” Plötsligt svimmade hon i mina armar.
”Olivia! Olivia!” Jag försökte ruska liv i henne. ”Olivia vakna!”






De slutade med att jag ringde ambulansen och vi kom till sjukhuset. Jag fick höra att Olivia tagit en överdos och låg i koma. Jag satt i väntrummet och grät. Vad skulle jag göra? Jag mindes förra gången Olivia legat på sjukhus. Det hade varit hemskt att se henne ligga där med alla slangar i sig, och nu låg hon där igen. Jag gick ut och ringde Lukas. Han svarade snabbt.
”Hej Elli” Sa han glatt.
”Olivia ligger på sjukhus” sa jag snabbt.
”Va? Vad är det som hänt?” Lukas lät orolig.
”Hon tog en överdos, hon dog nästan i mina armar. Oh Lukas, jag vet inte vad jag ska ta mig till eller vem jag ska söka tröst hos. Hon ligger i koma nu” Jag ville att Lukas skulle komma ner och trösta mig, vagga mig i sin famn, men det var för farligt, hans pappa kunde se honom.
”Jag ber Bella åka ner till dig gumman, går det bra?” Sa han plötsligt och väckte mig ur mitt dagdrömmande.
”Det behöver du inte göra Lukas”
”jo men vänta så ska du få prata med henne”
”Ja hallå?” Hörde jag Bella säga lågt.
”Hej Bella, det är jag.” Sa jag med gråtfärdig röst.
”Lukas sa att du ville ha sällskap på sjukhuset. Vill du att jag ska åka ner till dig?”

Några timmar senare mötte jag Bella vid busstationen. Hon hade med sig en väska med lite kläder och jag antog att hon skulle stanna hos mig ett par dagar.
”Du är en ängel” sa jag och kramade om henne.
”Jag är skyldig dig det” sa hon och log emot mig. ”Du räddade Lukas liv så jag kan inget annat göra än att hjälpa dig rädda ditt”

När vi kom till sjukhuset visade jag Bella hur Olivia såg ut. Olivia såg på mig.
”Hon var vacker” sa Bella lågt när vi satte oss ner.
”Hon är det vackraste som finns.” Sa jag lika lågt och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Bella kramade om mig.
”Lugn Elli, så ja. Det kommer ordna sig tro mig” Jag log falskt emot Bella. Jag hade ingen livslust kvar längre.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
The_Poet_Angel - 11 aug 06 - 22:18- Betyg:
Herreguuud!!!!:'(
ida1 - 1 aug 06 - 22:34
MER !!!!!!!!!!!!!!!
sofiiie - 31 jul 06 - 06:54
MEEEERA du skriver underbart!! ÄLSKA!!<3
BlackandRedRose - 31 jul 06 - 06:33- Betyg:
Du är sååå duktig på att skriva, man vill aldrig att det ska ta slut:)
MEEER!
Sandra91 - 31 jul 06 - 06:10
Meeeeeeer,
Jag totalt Älskar det du skriver!

Skriven av
TrasigFlikka
31 jul 06 - 01:18
(Har blivit läst 136 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord