Så förbjudet det kan bli del 4 |
Så förbjudet det kan bli del 4
Dagen gryr jag känner mig helt ok idag, vaknar alltid bestämd av att idag ska allt ha sitt slut. Jag sätter på kaffe äter två digestive till, jag lir ju mätt på det nu, så jag äter mest för att inte känna av magkatarren direkt på morgonen. Sitter en stund i solen och rannsakar mitt inre. Jag vet ju att allt är fel, kloka människor säger, hur kan man göra så här? Det är ruttet, det är fel, ja jag vet och tro mig hade jag varit klok som hjärnan är så hade jag inte varit i situationen. Vår herre gav oss ett hjärta och ingen sade att allt i livet skulle vara lätt. Ibland känns det som folk mer hatar otrogna än människor som dödar. Vi pratar om förbjuden kärlek, inte nått annat. Ska man straffas med döden för att man älskar fel och handlar fel. Möjligt om man inte visste hur lätt man hamnar i situationen pga. endast hjärtat. Hade jag tyckt att jag gjorde rätt hade jag mått bra, inte drabbats av mat ångest och magkatarr så snälla var lite förstående om det går...eller inte, jag gör ju fel ändå. Men som sagt dagen började bestämd, jag tänkte aldrig mer. Efter jag druckit mitt kaffe och gjort mig iordning, tog jag på mig min rosa klänning och gick ut. Tackar Gud varje dag att jag inte är ful som mitt inre känns. Solen skiner ute och folk är glada. Mina vänner vid lilla torget ler och hälsar glatt. De kallar mig sin vackraste flicka som kommer förbi varje dag. De är ett gäng män mellan 30-60 år som sitter där, präglade av livets plågor och jag lider med dem, det känns bra att vara trevlig just mot dem.
Väl framme vid torget möts jag av K, hallå vad kul att se dig! Vart ska du? Jag svara att jag ska sitta en stund i parken och sola. Va bra säger K då ringer jag J så kan han gå dit med Lillan för jag ska spela hela dagen, säger hon och ler. Allvarligt talat vill min Gud mig så illa. Varför ska hon ringa och ge honom till mig, när jag bestämt mig för att inte ringa utan vara normal för en dag. Men sagt och gjort hon ringer och han kommer. Vi sitter i parken länge, vi gungar, vi leker med Lillan. J tittar länge på mig, på mina ben, rör vid mitt bröst, ler och säger att det var en geting där. Vi ler, det är så syndigt. - Gunga mig säger Lillan, jag gungar men när pappa kommer efter han pratat i telefon säger hon, pappa nu. Jag ler och säger, det är lugnt, jag är van att bara duga ibland. J ler och säger - Du duger alltid. Tiden flyter och jag ser och njuter, lider av att inte få röra. Han säger att jag är elak, jag säger att det är omöjligt, för jag bara är och behagar hela tiden, han säger att jag stör allt, jag svarade, gör dig av med problemet då. Jag känner hur tårarna fylls mina ögon, jag går bort, han ropar- Vad är det, han ler, han tittar och kanske njuter han av att såra mig, jag vet inte. Han sitter nära, ögonen glider sakta över min kropp, jag ser att han lider som jag, jag särar på benen, det är ju så varmt i solen, han tittar och jag njuter av att han lider.
Vi går till restaurangen och äter säger han, jag tittar frågande på honom, HON är ju där. Han säger det gör ju inget. Ok till restaurangen vi gick, som en liten familj. På ängen möter vi en gammal vän till honom, de pratar och jag ägnar mig åt Lillan, tillslut presenterar han henne, jag skakar hand och presenterar mig. Hon frågar Lillan, var är mamma, Niklas svarar -hemma. Jag undrade för en kort sekund varför han inte sade att jag inte var hans flickvän, för tjejen antog nog det. Men vill han leka så ska han. Väl framme går vi in, de pratar en stund, jag pratar en stund med K. Jag tror att om hon fick veta, är vi, jag och han absolut värda en riktig rejäl smäll. Jag vet att de alltid haft det dåligt men detta är ingen värd. Jag bestämde mig för att dricka kaffe och sen gå. Jag sätter mig brevid J lille Lillan framför oss. Jag hjälper honom med maten och drickan. En bit bort sitter K, jag känner mig väldigt kall, egoistisk, jag vill ju bara vara nära.
Efter en stund känner jag hans hand på mitt lår, sakta trevar han och jag särar på benen, herregud, tiden stannar. Han är bra fräck, jag kan inte neka, jag är så himla kär men hans flickvän är inom synhåll, han borde göra slut. Inte för min skull, men för hennes. Jag lägger min hand på hans. Vill så gärna säga sanningen, få problemet ur världen men allt ligger hos honom, inte mig, jag bara väntar och sårar mig själv.
Min telefon ringer, det är en ”vän”, jag reser mig och säger att jag måste gå. Han tittar på mig med sina vackra gröna ögon, det känns hemskt, jag vet att han gärna hade gått med mig. Men K kommer och säger att de ska bort ikväll och jag säger ha så kul. Jag går hem och är mycket besviken på mig själv, att jag inte gjorde rätt idag heller.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | ILoveCross_ - 30 jul 06 - 06:07- Betyg:  | Jätte bra, men ja tkr att han ska gö slut me Anna .. :P
Fortsättning fort=D |
|
|
|
