Ett Stycke Ur Fatimas Liv - Del 6 |
"Hallå?"
"Haaaallååå?"
"Ja, hej.. de är.. ehh.. Fatima.."
"Heej! Hur är de med dig?"
"Du vet hur de är.. Själv då?"
"Lugnt, bra nu, när världens gulligaste tjej ringer."
*Pinsam tystnad*
"Du... Jag tänkte ha ringt.. de tänkte jag faktiskt.. Men.. det skulle vara mycket enklare om du hade en mobil..
de var lite läskigt om dina föräldrar skulle ha svarat."
"Mmm, eller ännu mer min bror.."
"Va?"
"Vad gör du?"
"Nä, inget.. musik och så.. du då gumman?"
"Ínte mycket. Familjen är inte hemma, så de är lugnt nu, kan inte prata så länge bara.."
*suck*
"Fan va synd, eller oj, förlåt.."
"Mattias.. tror du inte jag själv svär ibland? Íbland undrar jag vad du tänker med"
Hon log lite tyst för sig själv.
"Aaa fan, de brukar jag också fundera på.."
*Skratt från båda endarna i luren*
"Vad händer i sommar då? Av de resterande av lovet?"
Mattias dröjde med svaret.
"Ska vara borta mycket. Kommer inte vara hemma så mycket. Först ska jag ut med familjen, fan, de var nått.. husvagn ska vi bo i..."
Han dröjde ytterligare lite
"...ja, och sen ska jag iväg själv, på olika håll och kanter."
"Jaha, som vadå?" Fatima var upprymd.
"Jobba, fan, de ska bli drygt.. Men om man får pengar, du kvittar de ju!"
Fatima tänkte på de gånger som hon själv hade förislagit för sin far att hon kunde jobba...
"Jo, de är klart.. Bara man kan så..."
"Visst, och tro mig, jag har all tid i världen, men ändå inte, fattar du?"
"Mmm"
"Och denna sommaren får jag ju inga pengar! Inga bidrag liksom! Det är sjukt dåligt. Men skit samma, så är livet!
Va glad för att du bara är 15, till nästa år får du ju inte heller några bidrag."
Hon tänkte på barnbidraget som hon aldrig hade fått, visst, hennes föräldrar betalade en del till henne.. men aldrig att hon kunde köpa hur mycket kläder hon ville.
"Och jag behöver ju pengarna, mer än någon annan! Tro mig, förresten, jag ska ju ner till Helsingborg också, visste du de?"
Nej, de var nånting som Fatima omöjligt kunde veta...
"Vad ska du göra där?"
"Du kommer aldrig tro de... Jag ska till en kompis! Kul va?"
Fatima fick plötsligt en oroskänsla i magen.
"Vadå för kompis?..."
Hon hade inte behövt fråga, hon visste redan svaret...
"Maria heter hon, världens goaste tjej. Hon är jätte shcysst, speciell liksom.. Fast på ett jäkligt bra sätt!"
"Vad.. kul." Hon vart mer och mer nedstämd..
"Men du.. mottagningen är skit här, och batteriet håller på att dö, vi får höras vid en annan dag, ha de bra, hej!"
*klick*
Hon tittade på den tomma mobilen. Hon hade inte mer än hunnit säga hej då förren han hade lagt på.
Han måste ha haft de bråttom. Eller så skulle han ringa sin Maria...
Fatima var så nedstämd och upprörd att hon helt och hållet glömde bort att radera telefon nummret från Ahmids mobil...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | vattendroppe - 20 jul 06 - 21:46- Betyg:  | | Guu så bra!! hoppas de kommer mer, gör de det? | | nona - 20 jul 06 - 05:28- Betyg: | jätte bra!
spännande, du kan inte sluta nu!
kmmer de mer? nu? snälla?:P | | ILoveCross_ - 20 jul 06 - 04:14- Betyg: | | Jääätte bra den här delen oxå =D |
|
|
|
