Minnen som aldrig suddas ut del 6 |
När vi åkte hem från stugan var det inte samma livliga stämning som på vägen dit. Mamma sov och pappa körde. Jag och Markus tittade ut genom rutorna på regnet som vräkte ned. Pappa kastade bekymrade blickar i backspegeln eftersom vi inte sagt ett ord sedan vi satte oss i bilen. Plötsligt vek pappa av från motorvägen och körde in på en bensinmack och vände sig sedan mot oss.
- Vill ni ha en glass eller något? Undrade pappa
- Visst mumlade jag och pappa försvann och kom strax tillbaka med två stora Dajm strutar.
- Tack viskade jag och skämdes över att jag varit så inne i mig själv sedan allt med Leo hände. Pappa och mamma hade frågat säkert 1000 gånger vad som hade hänt men jag hade slutit mig som ett nötskal.
Medans jag slickade på glassen tog jag fram det gamla kollegie blocket som jag hade gömt under mitt säte. På framsidan stod det ”Michelles Obs PRIVAT!!”
På första sidan hade jag gjort en lisa på snygga killar i sexan.
Först stod förstås Gabriel. Sedan Daniel och Lukas och på fjärde plats stod Victors namn ner skrivet, men det var nog mest för att Nadja tyckte han var snygg tänkte jag. På andra sidan hade jag och Nadja ritat av varandra. Jag har alltid ritat bra medanNadja är ganska kass på det. Sedan kom sidan som det ryckte till i mig när jag fick se. Sidan där jag och Nadja hade skrivit det bästa med varandra. Jag hade skrivit att det bästa med Nadja var att hon var snäll och förstående och man alltid kunde lita på henne och att hon dessutom var jätte rolig. Det jag hade skrivit om Nadja gick väll bra att läsa men när jag kom till stället där Nadja hade skrivit om mig var jag inte långt från tårarna.
Jag älskar att var med Michelle för att hon är en sådan kompis som alla ill ha, han är snäll, rolig, förstående och pålitlig. Hon är min bästa kompis och kommer alltid att var det än vad som händer.
Jag gick fram till den vita vägg telefonen och lyfte luren och slog numret till Nadja, och den här gången tänkte jag inte lägga på.
- Ingalill!
- Hej.. det är Michelle, är Nadja hemma?
- Hej Michelle så roligt att du ringer! Det var ett tag sedan. Fast du har väll varit i stugan va? Utan att vänta på svar fortsatte Ingalill: Jo Nadja är hemma.. vänta ett ögon blick!
- Hej det är Nadja hördes det sedan i luren
Jag visste inte vad jag skulle säga det var så mycket jag ville säga.
- Hallå? Vem är det?! hördes det i andra änden.
- Hej. Det är Michelle…
- Hej…
- Kan vi ses vid kojan .. nu på direkten?
- Visst hej då.
- Hej.
Jag la på luren och gick sagta ner för trappan.
Nu äntligen skulle jag kunna prata ut med Nadja. Fast jag var rädd för att när vi väl satt där skulle jag inte få fram ett ord.
Kojan var en gammal träkoja som låg i skogen bakom parken där jag och Nadja alltid träffades när vi hade något viktigt att prata om. Vi brukade ha med oss fika så jag gick ut i köket och tog en halvliters cola, två muggar och ett paket mariekex med mig.
När jag kom framtill den gamla kojan som var väl gömd i det täta lövverket såg jag att Nadja redan hade kommit.
Vi visade att vi hade kommit genom att sticka en pinne i marken, och nu satt en liten pinne nedstucken i marken nedanför trädet.
Jag tog ett fastare tag om plastpåsen med fikat och klättrade upp för repstegen som hänge nedför stammen.
När jag upp såg jag Nadja sitta på en av de stora bli kuddarna som vi hade sytt i slöjden och tagit dit.
Nadja hade färgat sitt bruna hår rött och jag såg att hon hade nya kläder.
- Hej sa Nadja när hon fick syn på mig.
- Hej… Jag tog med lite fika sa jag och höll fram plast påsen med colan och kexen.
Nadja log och strök bort en hårslinga ur ansiktet.
- Du förlåt sa hon sedan.
- Va?
- Ja för det där på skolavslutningen.
- Äsch… det gör ingen ljög jag.
- Så … så du förlåter mig?
- Ja antar det
- Åh… Michelle förlåt så jävla mycket! Snyftade Nadja och kastade sig om halsen på mig. Allt kommer att bli som vanlig igen!
- Ja, ingen ska kunna skilja oss åt bara för att vi går i olika klasser! Sa jag bestämt.
- Så, … vad har du gjort hittills i sommar? Du har väll varit i den där stugan… eller?
Jag nickade och sedan kom orden forsande om allt som hänt, framförallt med Leo. När jag var klar vaggade Nadja mig i sin famn och jag drog in den friska doften av äpple.
- Du är värd någon bättre än Leo Sa Nadja bestämt.
Jag torkade bort tårarna och satte mig upp.
- Du måste piggas upp, följ med på festen ikväll.
- Jag vet inte…
- Kom igen, det är Filip som har den, han brukar alltid ha jättebra fester, då kan vi göra oss iårdning hemma hos mig, och sedan kan du sova över…
- Okej då
- Guud var kul vi ska ska ha! Nadja och slängde sig om halsen på mig som hade en bestämd känsla av att det bara var en av oss som skulle komma ha kul ikväll.
– Okej, vill fröken ha en lila, brun eller gul baston? Sa Nadja och höll fram några ögonskuggor.
- Jag föredrar brun sa jag och skrattade.
- Okej, det ska bli! Sa Nadja och tog fram den bruna ögonskuggan som hon fått av mig i tretttonårspresent.
- Vad ska du ha på dig? Undrade jag samtidigt som jag målade mina naglar med Nadjas vita nagellack
- Jag har köpt ett par jätte snygga jeans som jag tänker ha sa Nadja och gick fram till det vita klädskåpet och höll fram ett par mörka jeans som såg extremt tighta ut. Och till det ska jag ha den här tröjan Sa Nadja och drog fram en ljusrosa tight tröja med trekvarts ärmar och uringning. Vad ska du ha då? Frågade Nadja och la tröjan och jeansen på sängen.
- Jag tänkte ha det här sa jag och nickade mot den ljusgrå munkjackan och de svarta jeansen.
- Alltså inte för att jag tycker att dina kläder är fula, tvärtom men de passar inte på en fest! Sa Nadja och öppnade återigen klädskåpet.
- Vad ska jag ha då? Suckade jag trött jag orkade helt enkelt inte klä upp mig.
- Vänta… du kan låna något av mig… här! Sa Nadja triumferande och höll upp en kort snäv, beige kjol framför mig.
- Ska jag ha den där? Sa jag tveksamt.
- Klart, du kommer att få minst fem killar ikväll om du har den här sa Nadja självsäkert, du måste komma över den där Leo nu fortsatte hon sedan och räckte mig ett vitt linne.
Jag satt i en av de svarta sofforna och tittade på ungdomarna som dansade vilt på vardagsrumsgolvet. Jag kände knappt igen en sjundedel. Nadja stod och dansade med Jonna och Victor och gjorde allt för att Victor skulle kolla på henne. Hon rullade med höfterna, blinkade men ögonfransarna, jag helt enkelt åmade sig. Jag tittade dystert ut genom förtret. Det var fortfarande ganska ljust ute fastän klockan närmade sig tolv. Jag förstod att det aldrig skulle bli som förut mellan mig och Nadja.
- Nadja jag går jag till Nadja som nu dansade en tryckare med Viktor. Nadja! Skrek jag men Nadja hörde mig inte för Viktor viskade någonting i hennes öra så att hon började skratta. Jag reste sig och gick fram till Nadja och Viktor.
- Jag går nu sa jag kort.
- Okej sluddrande Nadja. Hon hade fått alldeles för mycket att dricka under kvällens lopp. Besviket gick jag ut i hallen, för jag hade hoppats att Nadja trots allt skulle följa med mig.
När jag gick ut i den ljumma natten kom jag på att jag sagt till sina föräldrar att jag skulle sova över hos Nadja. Men jag fick väll hitta på någon lögn om att jag börjat må illa eller så, nått skulle jag väll ändå komma på.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 29 apr 08 - 01:44- Betyg:  | | Jättebra | | love_you_too - 15 jan 07 - 06:08- Betyg: | | super.... | | STruTSEn_91 - 26 jul 06 - 02:19- Betyg: | | super bra:D.. du måste skriva mera... | | spite_fire - 18 jul 06 - 07:15- Betyg: | Jätte bra =)
mer!
Idag? | | Maulin - 18 jul 06 - 02:53 | | jätte brAa!!! | | just - 18 jul 06 - 02:44- Betyg: | | skitbra! |
|
|
|
