Det är som mamma säger 5 |
Jag undrar hur det skulle ha varit om pappa fortfarande var vid livet. Skulle mitt liv se ut som det gör nu? Skulle jag vara lika olycklig som jag är nu? Fast orka tänka på sånt, han är död och kommer alltid vara det. Men när pappa fortfarande levde, när jag och Shinji var yngre, då var våran familj en normal familj, en lycklig familj. Men efter att pappa dog av cancer, ändrades allt, framför allt mitt liv. Pappa var min hjälte, min förebild och jag älskade honom så mycket, han var mitt allt. När han var borta visste jag inte vad jag skulle göra, jag orkade inte göra något, jag orkade knappt leva mitt eget liv. Jag stängde in mig på mitt rum, levde mitt liv i helvetes mörkaste gränder. Jag hade ju inget att leva för, så varför ens försöka. Med tiden blev det bara värre och värre, smärtan jag kände rubbade hela mitt känsloliv. Jag blev allt mer ilsken och grinig. Jag skrek åt alla som kom in min närhet de få gångerna när jag lämnade mitt rum. Shinji var den som jag skrek åt mest, för han kom hela tiden in i mitt rum med ett leende på läpparna. Orsaken för att jag skrek mest åt honom var nog för att jag var avundsjuk på honom, han kunde ju le, han kunde skratta. Jag kunde inte det längre efter pappas död. Min lycka var ju borta, för det var ju hos min pappa jag fann min lycka, det var han som gjord mig glad. Även om Jag hela tiden skrek åt Shinji, så fortsatta han att komma in i mitt rum. Och jag tror att det var han som gjorde att jag kom över pappas död, för tillslut kunde jag inte skrika åt honom något mer, jag klarade inte av det. Det var Shinji som fick mig att på nytt leva livet, leva på riktigt. I början var det bara att jag tyckte att han var snäll och så, det var som han inte brydde sig om att jag hade varit elak mot honom förut. Men med tiden tyckte jag han var söt, jag älskade att se hans leende, jag älskade att höra hans röst. Och med det blev jag allt mer nervös i hans närhet, det var som att jag var i närheten av den tjejen jag gillade, inte för att jag gillade någon tjej, men det kändes precis så. Även om vi var lite äldre, runt 11-13 år, så badade vi fortfarande tillsammans. Det var mamma som tyckte att vi lika gärna kunde bada tillsammans, så att hon släpp betala så dyra vattenräkningar. Men Shinji var ju den typen som hela tiden ville kramas, och han brydde sig inte om när han gjorde det. Han kunde krama mig när vi duschade, när vi var helt nakna. Och det är klart man blir generad då, våra nakna kroppar möttes ju. Det var väl runt det laget som jag började få känslor för Shinji. Men i början intalade jag mig själv att det jag kände bara var en inbillning, att det jag kände var inget annat än syskonkärlek. Men jag kunde inte ljug för mig själv, jag hade känslor för Shinji, jag var kär i min egen bror.
=)Tack för kommentarena:)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Skogsmus- - 5 aug 09 - 16:22 | O_O bravo!*applodera*
Tycker att ditt språk blir bättre och bättre ju mer jag läser^^ Ju längre in i en novell desto bättre skriver du:] | Mangasagan - 21 maj 08 - 12:01- Betyg:  | | Jättebra! | | Mp3 - 29 dec 07 - 06:27 | | Sjukt bra novell .) <3<3 | | skogsmusen - 12 maj 07 - 06:23- Betyg: | | du skriver mkt bra | | Lumiere - 18 jul 06 - 04:25- Betyg: | | Myuuuu..min fru jag är stolt...:''''D |
|
|
|
