Höstsaga |
Med daggdroppar i handflatorna står jag stadigt kvar
Där framtiden flämtar mig på halsen vill jag stå stadigt
Luften ligger högt och jag kan känna den pulsera
Vibrera
Multiplicera
Långsamt agera
Bergen välter över mig om ångvältar och får mig att tappa balansen
Jag vill stå stadigt kvar
Sår på läppen
Dagg i handen
Framtiden på halsen
Pärlband av gula löv lurar mig och viskar att färgerna aldrig tar slut
Längre
Och längre
Tillslut kan jag inte se var de slutar
Framtiden viskar "tror du"
Ångvältarna reser sig igen
Medan jag tar tag eldsvådorna som lyser upp stengatan
Slänger upp dem till molnen och låter dem stanna där
Luften gör sig påmind igen
Vibrerar
Då mörkret lägger sig som en matta över Februarikvällen
Vänder jag mig om mot framtidens dolda ansikte
Jag viskar "jag tror",
Låter vattnet sippra mellan mina fingertoppar,
Hjärtat pumpar intensivt av syre och förväntan,
Och står stadigt kvar
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Moredhel - 22 sep 22 - 22:35- Betyg:  | | Mycket fin. |
|
|
|
