Ögonkontakt: Del 1 |
Hon är mitt uppe i ett samtal med sin väninna, när hennes blick går ut över rummet och stannar på honom. Mannen i baren. Hon tappar sin tanke och blir tyst för en stund. Tittar med beundran på hans ryggtavla, den är bred och med markerade muskler. Hennes blick går sakta över hela hans kropp. På armarna pulserar de synliga ådrorna av manlighet och sexighet. Hon vill bara röra vid honom. Hans mörkbruna hår är kortklippt och stylat i en rufsig look som är sådär uppenbart mystisk.
Hennes väninna tittar frågande på henne och undrar vart hon försvunnit.
- Sorry, jag fastnade med blicken, säger hon och försöker skoja bort hela situationen.
Vännen fortsätter att prata om jobbet och alla dryga kunder. Hennes blick kunde återgå till hunken i baren. Men han är borta. Hon tittar sig oroligt omkring i rummet men kan inte hitta honom. Just när hon tror att hon aldrig mer ska få se honom, kommer han in genom dörrarna igen. Denna gång har han inte baren i sikte, utan hennes bord. Hon känner hur hjärtat börjar bulta snabbare. Hon försöker möta hans blick men just när han ska titta upp tar hennes väninna tag i henne.
- Hallå, jag ska bara ut och röka, vaktar du min drink?
- Absolut, säger hon och ler mot sin vän.
Han har redan passerat hennes bord. Hans doft däremot hänger sig kvar. En väldigt söt men maskulin doft. En sådan doft som väcker alla hormoner i hennes kropp. Hon tar upp telefonen och scrollar sig igenom facebook-flödet, hon fastnar med uppmärksamheten på ett gammalt minne som en vän delat om när hon och gänget var på weekend i Danmark. Hon småler lite och tar en mun från sitt glas med vin. Hon lägger sedan en kommentar på fotot om att det måste vi göra om snart. Innerst inne vet hon att det aldrig kommer hända, det är bara så man säger. Precis när hon lagt ner telefonen igen kommer hennes väninna tillbaka och börjar genast beklaga sig över hur kaxig dörrvakten varit.
- Du, jag ska bara springa på toa. Jag kommer strax tillbaka, säger hon och reser sig upp.
Utanför toaletterna är det köbildning.
- Du kan ta nästa som blir ledig, jag står ändå bara och väntar på frugan, säger herrn framför henne i kön.
Hon tackar så mycket för erbjudandet och ler mot honom. När nästa dörr låses upp tar hon ett steg närmare dörren för att visa att hon är på tur. Den som kommer ut från toaletten är killen från baren.
Nu möts deras blickar för första gången. Han stannar upp i någon sekund och det känns som att han ser rakt in i själen på henne. En rysning drar genom kroppen och benen bär henne knappt. Hon kan inte låta bli att le lite blygt, när det hon egentligen vill göra med honom är allt annat än blygt. Han biter sig i underläppen som för att visa att han är minst lika intresserad. Sen går han mot utgången, och hon går in och stänger dörren bakom sig.
På vägen tillbaka till bordet kan hon inte sluta tänka på hur hans beröring måste kännas och hur gärna hon vill ha den NU. Varje cell i hennes kropp vibrerar av tanken av att hans händer rör vid henne. Längre ner i korridoren ser hon nu en man som står lutad mot väggen, som om han väntade på henne. Kanske hon bara inbillat sig hela scenariot och byggt upp något i sitt huvud som inte finns där. Nej, hon tänker minsann bara gå förbi lite halv-nonchalant. Men just när hon ska passera sträcker han ut sin hand och tar i hennes arm som för att stanna henne. Hon ler mot honom och tittar honom i ögonen. Han ler tillbaka och drar henne mot sig.
- Jag tror du är min mening med livet, säger han och kysser henne.
|
|
|
|
