Jag fick bryta dina löften |
Du rörde mig
på insidan
och tryggheten
jag för första gången kände
visade sig
vara luftslott
och rädsla
Och du
gjorde mig mer illa
än någon tidigare
för du
fick mig att tro
Vi
var ett team,
ett för alltid
och jag
skulle inte längre behöva
möta världen
själv,
inte längre behöva
vara stark
Och du tog det
ifrån mig
Och
du
kunde inte ens
möta min blick
och lämna mig
så som du borde
Jag fick bryta
dina löften
och du
är liten
inte god
Jag lever
ett annat liv nu
och du
borde inte kännas,
precis
som du oftast
inte gör
Men ibland
har jag en arg,
sårad tagg i bröstet
och du fattar inte ens
att du upprepar
dina mönster
Säger
att vi är vänner,
att du vill ha mig kvar
i ditt liv
men dröjer med svaren
och vad jag förstår
gör du samma sak
mot henne
Och det hjälper inte
att du är ledsen,
bär runt
på tunga skuldkänslor
Bara
om du tar ansvar
kan du
göra någon rättvisa
åtminstone
Men
att känna svåra känslor,
att möta dem
och modigt uttrycka dem
har aldrig varit din grej va?
Och jag vet inte
om du inte förstår
att det påverkar
andra än dig själv?
Kanske
låter det som bitterhet
att kalla dig feg,
kanske är det min tagg
som vill fästa
en tvilling i dig
men feghet
och luft
är vad jag ser
hos dig,
även fastän jag vet
att din värme
är genuin
Men det räcker inte,
det räcker inte
att vilja älska någon,
att vilja någon gott,
att så innerligt
önska
att allt vore bra
För
när verkligheten
har en annan färg
är det finaste du kan göra
att bekänna den
Jag undrar
om du vet det,
men bara inta vågar?
Jag tror det.
Jag tror det.
…
Johan
|
| Kommentarer | | ccooccaaccoollaa - 21 jul 22 - 02:45 | | Så fint, så enkelt och exakt. |
|
|
|
