Pappa! |
Jag hatar att erkänna det men
pappa jag saknar dig.
Jag minns hur lycklig jag var när
jag var liten och du ville sparka
boll med mig, eller när vi kunde
ligga i soffan och bara kolla på
film.
Men saker förändrades när du
träffade henne, hon som skulle
förstöra allt, hon som fick dig att
knappt prata med mig, jag fick inte ens
kalla dig för pappa och hon sa att
det var du som inte ville det men om
det var så, så var det aldrig något
du sa till mig.
Pappa jag saknar dig så mycket, det är
så mycket jag vill berätta för dig men
som jag aldrig fick chansen till att
säga.
Du tror att jag är den där hemska
dottern som bara bråkade hela tiden
men så var det inte, inte hela tiden
utan det fanns dagar som jag faktiskt
inte gjorde ett skit mot henne men som
hon ändå sa att jag gjorde, allt för att
du skulle vara arg på mig när du kom hem
och hon fick som hon ville.
Du var alltid arg på mig och jag var rädd
för dig, jag var rädd att du skulle ta tag
i mig och slänga in mig i väggen, eller
ställa dig framför mig och knyta din näve
som om du skulle slå mig.
På grund av dig pappa så är jag rädd för
män när dom blir arga och jag kunde inte
ens berätta för dig när jag blev slagen och
våldtagen för första gången, hade du trott
på mig då?
Nej antagligen inte för allt jag sa var
bara lögner enligt henne.
Du försökte inte ens förstå varför jag skar
mig eller varför jag var som jag var.
Men pappa jag saknar dig.
|
| Kommentarer | | Casey91 - 6 jan 22 - 18:11 | Svar till NadaZero93: Tack så mycket och nej
han kommer nog aldrig få läsa den tyvärr. | | NadaZero93 - 2 dec 21 - 21:34 | | jag är ledsen att du inte fick den kärlek du förtjänar. Kommer han att få läsa den? |
|
|
|
