Carolina (3) / brevet |
Jag vecklade upp brevet, men såg inte mycket tårarna bara strömmade ner för mina kinder, jag satt där helt ensam bakom en buske och grät medan jag försökte läsa ett jävla brev av någon som endå inte fanns, jag blev arg och slängde iväg brevet och la mig ner och viskade " är du där och ser på mig nu? " Jag hörde rektorns prat, de hördes inte spec mkt men jag hörde iallafall att hon sa ganska så högt " ingen kommer glömam denhär avslutningen," jag suckade för mig själv, varför skulle vi glömma att hon lämnat oss? jag tog tag i brevet igen och försökte läsa igenom mina tårar som rann.
" hej älskling, jag ska börja med att säga förlåt.
Jag kanske borde varat dig för, men jag ville inte såra dig innan,
jag ser dig nu.. Jag vet att du gråter, förlåt för allt hjärtat.
Men vi ses ju snart! även om framtiden kommer kännas tung nu ett tag.
Men du lilla prinssesan min, glädjs åt de vi hade nu istället för att gråta
bort sommarlovet. Ha ett underbart sommarlov nu älskling, och hitta din kärlek nu! vi ses / din Cassandra.
Jag läste brevet om och om igen, jag förstod aldrig någonting, min Cassandra kunde inte vara borta de gick bara inte, någon knackade mig på ryggen och jag vände mig hastigt om, där stog skolans snyggaste kille Linus framför mig.
- Hallå,
- Hej Linus.
- Jobbigt detdär me Cassandra förstår jag.
- Jo de är ju de suckade jag.
- Jo du! vill du hänga med hem? tänkte bjuda på fika.
Jag svalde och tittade upp emot honom och log lite försikigt och kännde hur kinderna blossade.
- Javisst, va snällt.
Jag kravlade mig upp på benen igen, jag tittade ner på mitt rosa linne och mina vita trekvart byxor, jag såg att ja hae fått lite grönska på ena benet men jag orkade inte bry mig. Vi gick bort åt gräset där folk stog för att packa sina saker och låta deras barn få sommarlov,
- Carolina, Carolina! jag skymtade morsan en bit bort, jag gav Linus en menande blick och han insåg och viskade tyst,
- Jag stannar här tills du kommer tillbaka.
- okej bra. Jag ska snabba mej på.
Jag började springa bort till morsan och min syster, jag kramade om min syster och blängde bara på morsan, de var som om hon inte visste om att Cassandra nu var borta att hon ALDRIG skulle komma hem till vårt hus igen. Nej mamma förstod nog inte, inte ens jag gjorde de.
- öhm morsan ja kmr hem sen, jag ska hem till en kompis och fika.
- Men Carolina, du brukar ju alltid följa med oss hem efter skolavslutningen, det är ju en tradition tjatade morsan
- Jag ska fan börja 8an morsan, jag bestämer fan själv vart jag ska efter skolavsluntningarna nu fräste jag.
- Men Carol..
- Morsan sluta, du vet ju va som hänt me Cassie, låt hon gå och ha kul me sina polare nu, de var Camilla som lagt sig in i bilden nu.
- Jahoej, men du ska vara hemma innan klockan 10 okej?
- Jaja, men nu har jag bråttom vi ses.
Jag pussade Camilla lätt på kinden och gav mamma en snabb kram och sprang tillbaka till där jag lämnat Linus senast, men.. Linus fanns inte där, vart kunde han vara?
fortsätning följer
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.6) | _m4ng0_ - 15 jul 06 - 00:03- Betyg:  | | Skiiiit bra! Vill läsa mer =D | | DuVetHon - 14 jul 06 - 21:15- Betyg: | | mer :O | | Limpish - 14 jul 06 - 19:02- Betyg: | | gör en till fortsättning :] as bra! | | ILoveCross_ - 14 jul 06 - 06:19- Betyg: | | Meeer NU! :D du skriver skit bra :) | raspberry - 14 jul 06 - 06:10- Betyg:  | | bra :) | | Limpish - 14 jul 06 - 06:09 | | fint.. |
|
|
|
