Det finns smärtor som skär så djupt, att till och med
Gud tycker synd om oss. Blind och döv anklagas Herren för
att vara, det kanske är lite väl hårt. Närsynt är han. Och lomhörd.
Jag är övertygad att det finns ögonblick av tragedi, som får som sagt
den luttrade och känslokalle jäveln däruppe att åtminstone
kasta en likgiltig blick på den i vånda.
