Du tar och tar och tär på mig |
Ditt uppoffrande martyrskap
har alltid gett mig kväljningar
och din brist på självinsikt
tröttar ut mig
Jag har alltid tyckt
att allt fantastiskt
som är du
gör det värt,
men nu...
Jag vet att jag har sagt
att jag värdesätter dig,
och det gör jag,
men inte mer än mig
Du har sagt
att du är öppen för mer än vänskap
och ångrat dig nästa dag,
du har sagt upp kontakten
men ringt när det passat dig,
du har läst mina dikter
som om det vore okej,
du har ringt mig mitt i natten
och du har återigen
ändrat dig
Diskussioner
som börjar i missförstånd
och bara går runt
"Du sa..."
"Näe, du sa..."
Och jag vet
hur oändligt
det kan bli
och jag
orkar
inte
mer
Det är inte värt,
inte längre
Jag svarade inte
på dina senaste sms,
kunde omöjligt uppbåda
energi, motivation
Och när du skrev till mig
på nytt
tog det mig ett dygn
Jag vill vara vän med dig,
vill finnas för dig,
vill spara fina minnen,
bära vidare
och känna att du
alltid
betyder mycket för mig
Jag har bara aldrig
velat det så lite
som nu
Det tar
och tar
och tar
och tär på mig
Jag behöver lite andrum
så hoppas jag
att du kan finnas kvar
i mitt liv
på ett
eller annat
sätt
...
Marcus
|
|
|
|
