Du bor i mitt bröst. |
Jag vet att du är modfälld, det behöver inte vara så
Du behöver aldrig vackla
Jag är flyktiga fotsteg i en ekande korridor
en dum bortförklaring, utan dig
Du behöver aldrig vara ensam igen när du
lär dig vad du egentligen är
Vi har längtat efter varandra hela det här livet
En del av din själ har alltid varit hos mig
en vass liten skärva
Den längtan du känt som du aldrig kunnat namnge
den tär på mig
Kom hem
Du bor i mitt bröst
|
|
|
|
