Horan |
De kallade mig för HORA.
Jag replikerade att jag endast kom från MORA.
De kallade mg för HORA.
Jag svarade att mitt namn var Nora.
De kallade mig för HORA.
Jag trodde på de, och började att snora.
De slutade kalla mig för HORA.
Jag vädjade, på mina knän som sönderskrapats av allt kuksugande på grusvägen som ledde till den "fördomda gården" - Jag är er HORA.
De började kolla mig; Nora från Mora som börjat snora;
Och jag appellerade till den som verkade bestämma ; Jag är trots allt er HORA!
(Texten är fiktiv och gäller ej mig då jag ej är horan Nora från orten Mora som börjat snora)
Jag heter Sofia.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 3) | Karpov - 12 nov 18 - 01:53- Betyg: | Är det här ett skämt, eller på allvar? |
|
|
|