Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Isaiah; 04.00

Isaiah var arton år gammal och spenderade sommarlovet genom att vända på dygnet. Uppe i norra Sverige blev det aldrig riktigt mörkt och solen gick upp redan kvart i tre. Han hade lämnat huset med sin skateboard strax efter två, när familjen somnat och staden var tyst.
Han var duktig på att roa sig själv om nätterna, oavsett om det var hemma på rummet, eller ute på gatorna om natten. Han tog skateboarden ner till stan, tog ett gym i Pokémon GO på torget och satte sig i parken när han åt upp kexchokladen han haft med sig. När den var uppäten fortsatte han, men hann inte långt innan något annat fångade hans uppmärksamhet. Han hade aldrig brytt sig om vad det var för företag som höll till i lokalen i närheten av parken. På skylten stod några glada män som utlovade bra produkter, och utanför fanns en stor prototyp av vad han antog var ett krökt rör. Det var format som ett J, och satt fast på en stolpe ungefär två meter ovanför marken. Själva röret var inte helt olikt den sorts rutschbanor som på sommaren kunde bli så varma att man skållade lår och händer, men som man ändå var rebellisk nog att försöka klättra på utsidan utav.
Hoppade Isaiah så nådde han kanten av röret. För ett slag blev han bara hängande där, men med fötterna mot stolpen fick han stöd och kraft att kunna ta sig upp och klättra in i röret. Det var större än en rutschbana, helt klart. Knölade han in benen så kunde han faktiskt sitta ganska så bekvämt där inne, men hans skor stack fortfarande ut, och skateboarden väntade snällt på marken nedanför.
Måsarna som passerade ovanför pratade med varandra då och då, men annars var det tyst. Skulle det vara värt att sticka ut huvudet genom toppen av röret för att ta en cigg?
Isaiah tog fram cigarettpaketet och vände det i handen, men lät bli att öppna det. Trots den stora vägen intill så hade han inte hört några bilar alls, tills nu. Han hörde den närma sig, väntade på att den snart skulle passera och lämna honom och måsarna ifred, men icke. Han hörde bilen sakta in, stängas av, och sedan ljudet av steg mot den lätt grusiga asfalten. Förbannat. Isaiah la tillbaka cigarettpaketet i fickan på huvtröjan och satte handen mot taket i röret för att kunna kika ut.
Bilen som parkerat just intill tillhörde Securitas. Mannen som var på väg mot honom var enorm, i fyrtiofemårsåldern, och hade kolsvart hår som var uppsatt i en liten knut. Hans ögon var genomträngande grå.
”Hej Daniel”, flinade Isaiah. Han visste att han inte fick vara i röret, kanske inte ens på området, men han klättrade inte ner riktigt än. Den stora mannen Daniel stannade intill hans skateboard och tittade upp på honom med armarna korsade över bröstet. Hans ögonbryn var skarpa och fick honom att se mycket sträng ut, men när han höjde dem såg han mest av allt ut som en trött pappa.
”Hej, Isaiah”, suckade han. ”Vad gör du? Kom ner därifrån.”
”Nej, men kom igen… varför det? Jag förstör ju ingenting.” Isaiah såg besviket på honom. ”Jag har bara varit här i fem minuter.”
”Fem minuter för länge. Kom ner nu.”
”Okej, boss.” Isaiah fick ge med sig. Han hasade sig ut tills han kunde hålla sig i kanten och hoppa ner igen. Hade han krupit längre in kanske han inte hade blivit upptäckt. Daniel verkade visserligen ha någon radar som fyrade av så fort han gjorde någonting han inte borde göra. Han drog upp huvan över det bruna håret igen och tittade upp på honom, som om det var Daniel som misskött sig och inte han.
”Varför ska du upp och klättra i allting?” Daniel log nu, men han hade fortfarande armarna korsade över bröstet. Att han var pappa till flera av Isaiahs vänner spelade inte så stor roll när han hade större muskler än Isaiahs huvud, ungefär. Han gav sig själv en liten stund att titta innan han mötte hans blick, och log. Daniel hade helt klart märkt, men brydde sig nog inte längre.
”Jag gillar att klättra.”
”Mm. Men det finns en lekpark på andra sidan vägen.”
”Det är inte alls lika kul.” Isaiah tog fram cigarettpaketet nu när faran var över, och när han satt en mellan läpparna så räckte han fram en åt Daniel. ”Vill du ha?”
”Nej, tack. Du borde lyssna på mig, vet du. En dag kommer det vara någon annan som hittar dig och de kommer inte vara lika snälla med dig.”
”Äh, det säger du bara. Det är bara du som upptäckt mig hittills”, log Isaiah, nöjd som få. Han visste inte om det var för att Daniel visste var han skulle leta efter honom som han alltid hittade honom, eller om han faktiskt hade den där radarn som han tänkt på förut. Trots att han varit ute så gott som varje natt på sommarlovet hade han aldrig blivit påkommen av någon annan. Inte innan sommarlovet heller, för den delen. Om det fanns något böter för att ständigt klättra i saker så var Daniel schysst nog som ständigt lät honom slippa undan. Det kanske var lite som en lek för honom också.
Daniel backade ett steg mot bilen nu. Det fanns säkert någon annan i den här staden som behövde hans hjälp mer än vad en skateunge i ett rör gjorde.
”Åk hem nu Isaiah”, skrattade Daniel. ”Klockan är fyra.”
”Aldrig i livet.” Isaiah satte foten på sin skateboard. ”Det här är bästa tiden att vara ute.”
Han höjde handen i en vinkning när Daniel satt sig i bilen och körde därifrån. När han inte längre kunde se Securitasloggan vände han om, sköt ifrån med foten och rullade iväg mot hamnen med cigaretten mellan fingrarna.



*
Något litet, medan jag jobbar väldigt sakta på något större :3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Vapor - 28 jan 18 - 17:17
Den var så mysig!
Älskar att Isaiah verkar vara en lugn rebell typ? Känner också med honom med att vara ute mitt i natten. Du målade upp sommarkvällen jättebra och nu vill jag ha sommar.
Gillade också Securitasvakten,att han inte var dryg eller så utan känner Isahia, och hans livssituation och att det inte hjälper att dryga sig och vara sur. Uppskattas med snälla och förstående vuxna när det kommer till tonåringar.
Gillar hur du fick liv i karaktärerna med så lite introduktion och presentation, du fick dem att kännas levande! :D
ilenna - 25 jan 18 - 16:32
vad nice att få läsa något från dig igen :D tyckte det var mysigt med en liten scen såhär bara, och den målades upp väldigt bra ^^
tycker (som jag redan sagt hehe) att isaiah verkar vara en kul kille (chill, nice och rebell på samma gång) och det var snyggt att få fram det så tydligt på en så kort text. tyckte särskilt det här var väldigt kul av nån anledning: ”Jag gillar att klättra.”
”Mm. Men det finns en lekpark på andra sidan vägen.”
”Det är inte alls lika kul.”
(kan typ höra hur daniel med en suck tänker ´såklart att det inte är..´)
ser fram emot nästa del :D

Skriven av
arbok
25 jan 18 - 14:59
(Har blivit läst 233 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord