Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Cheat Day - [del 7]

Att smyga hem mitt i natten var en trend som Mike den senaste tiden fått bryta. När han vaknade morgonen därpå låg han länge och betraktade Rebeccas rygg. Hon hade smugit upp någon gång under natten, tvättat av sig sminket och tagit på sig en jättestor t-shirt att sova i. Tröjan var så gammal att trycket spruckit här och där. Mike kunde nätt och jämnt urskilja att det stått Escape The Fate, för möjligtvis fem år sedan. Rummet var litet, och hörnet sängen stod i var avskärmat med en rumsavdelare full med böcker och spel. Böcker om rymden, djur, seriemördare, några mangaböcker staplade på höjden. Resident Evil, Silent Hill och Alan Wake. På väggen hängde en tygflagga från ett band Mike inte kände till, och en inramad poster med Connor Kenway. Mike drog trött på munnen.
När Rebecca vände sig om gled täcket av henne och hon grep nöjt och sömnigt om kudden hon vilat huvudet mot. Hon var barbent. Ovansidan av hennes högerlår var täckt av många, mycket gamla ärr. Insidan av hennes båda lår pryddes av rödlila sugmärken.
Rebecca vaknade först när hon hade Mikes händer innanför den stora t-shirten och hans läppar under naveln. Han kysste märkena han gjort i natt, svepte tungan intill den svarta spetskanten på hennes trosor och slöt nöjt ögonen när Rebecca sömnigt la båda sina händer i hans hår. Alldeles nyvaken, men hennes andetag var redan skälvande av förväntan. Mike insåg nu att det var ett annat par trosor än de han tagit av henne för uppskattningsvis sex timmar sedan. Rebecca lyfte höfterna och tog det här paret av sig med oväntad smidighet, och när Mike la båda händerna om hennes rumpa korsade hon benen om hans nacke. Han må uppskatta det mesta som hörde till den klassiskt dominanta rollen, men det var få saker som kunde väcka hans hunger så som att känna hennes naglar i nacken och ha kinden klämd mot hennes lår. Eller kanske ännu mer, höra henne njuta, och veta att det var han som gjorde det här med henne. Kanske handlade det om dominans ändå.
Först när Mike sjunkit tillbaka på rygg igen och Rebecca nöjt kurat ihop sig till hans sida började han känna av bakfyllan. Han mådde sällan illa, och gjorde det inte nu heller, men han var seg och trött och tanken på att kliva ur sängen var på gränsen till motbjudande. Förmodligen väntade minst ett sms från Carmen i inkorgen. Förmodligen inget mer än en fråga om när han kom hem, men tanken fick honom att vilja stöna. En av sakerna han såg fram emot allra mest med att flytta hemifrån skulle vara att slippa känna sig jagad.
”Du ångrar inte att du kom med mig hem?” frågade Rebecca efter en så pass lång tystnad att det kändes konstigt att höra hennes röst igen. Hon tittade upp på honom med ett leende, och om det gick att vara blyg och retsam samtidigt så var det vad hon var.
”Du menar att det där inte var svar nog?” Mike höjde ögonbrynen, och Rebecca skrattade tyst. Kanske blev hon lite rödare om öronen också.
”Jo. Jag tyckte det var ett ganska bra svar.” För en stund blev det tyst igen, och sedan råkade de båda prata samtidigt. Mike väntade dumt på att Rebecca skulle fortsätta, men hon såg uppmanande på honom.
”Alltså…” började han. ”Jag antar att jag har undvikit dig. Jag var helt säker på att jag gjort dig ledsen så jag höll mig undan för din skull. För att det inte skulle bli awkward. Sen bara fortsatte det så.”
”Mike… Jag menade faktiskt det jag sa igår. Det är ingen fara längre.” Rebecca vände sig över på mage och stödde armbågarna i sängen. Hon hade benen i luften, som en dagdrömmande tjej i en tidning. ”Du gjorde mig ledsen. Men jag var sexton och mådde redan skit, och det var dessutom längesen nu. Jag fattar att du inte gjorde det med flit.”
”Okej”, log Mike mjukt. Det hade känts skönt att höra det igår, men att höra det utanför krogen innebar mer lättnad än vad han kunnat tänka sig. Det fanns en hel del mer som kunde sägas om det, men det kändes inte som att det var rätt tillfälle att prata om det. Inte just nu. ”Vad skönt. Vad tänkte du säga?”
”Jag kanske inte borde prata om henne nu, men… det är lite Isabelles förtjänst att vi sågs igen.”
”Isabelle?” ekade Mike. Nu förstod han faktiskt inte. Isabelle hade inte varit med på krogen igår, och även om hon varit det borde hon väl inte ha bussat Rebecca i hans riktning?
”Hon har pratat om dig.” Rebecca såg ut som om hon tyckte Mike var en trög unge, och det var precis vad han kände sig som, när han dumt blinkade flera gånger. Tydligen såg han tillräckligt oförstående ut för att Rebecca skulle fortsätta. ”Jag menar... när hon började prata om dig så blev jag nyfiken. Jag började tänka på dig igen. Så det är väl lite hennes förtjänst att du ligger här.”
”Jaha… Men du vet alltså om att jag… att vi..?”
”Tror du jag är dum eller?”, skrattade Rebecca. ”Hon är snygg och har bröst, klart du har legat med henne.”
”… tack?”
”Det är sant, Mike, försök inte ens.” Rebecca himlade med ögonen åt honom, men fnittrade när han stoppade armbågen i sidan på henne. ”Jag klandrar dig inte.”
”Men du tycker det är okej?” frågade Mike förvirrat. ”Är inte ni bra kompisar?”
”Jo, det är vi. Men det är inte som att vi pratat om det på det viset. Hon nämnde dig när ni träffats första gången, och jag berättade att jag kände dig. Sen har det ju handlat mer om henne och dig. Fast, jag tror inte att hon skulle klandra mig om hon fick reda på att jag inte kunde låta bli dig när jag var full.” Rebecca lutade hakan i handen och tittade upp på en av ramarna på väggen. Utan det mörka sminket såg hon yngre ut, men var samtidigt så mycket mer vuxen än sextonåringen Mike känt. ”Men jag vet inte så mycket. Inga detaljer liksom, om dig och henne, menar jag. Dejtar ni?”
”Nej… alltså nja, jag vet inte vad vi har. Kk, antar jag.” Mike makade sig närmre väggen när Rebecca rullade över på rygg igen, närmre honom. Hennes hår var mjukt mot hans arm och hennes andetag kittlade hans bara bröst. Plötsligt kändes allt ganska så overkligt. Aldrig hade han väl trott att han skulle ligga med två tjejer samtidigt, som dessutom verkade vara riktigt bra vänner.
”Kommer det kännas konstigt att hälsa på mig på stan igen?” frågade Rebecca sedan. Hon tittade upp på honom bakom luggen, hennes mörkblå ögon lekfulla. Retades hon igen?
”Ge dig”, log Mike. ”Det är klart jag hälsar på dig igen.”
”Bra. Vi har ändå känt varandra länge. Med lite… paus, bara.”
”Precis.”
”Det är så bra att det inte känns konstigt efteråt. Med dig.”
”Det känns som att vi har haft den här diskussionen förut…” Mike började le när Rebecca himlade med ögonen igen.
”Den här gången går jag i alla fall inte i nian...”
En klocka tickade hemtrevligt någonstans i lägenheten när tystnaden föll igen. Den var bekväm. Mike fick känslan av sovmorgon om sommaren även fast det var höst och det verkade ruskigt utanför fönstret. Rebeccas lilla kropp intill hans arm var inga problem, men däremot var den svala väggen mot hans rygg det, och efter en stund skruvade han besvärat på sig. Han behövde inte säga någonting för att Rebecca skulle flytta sig åt sidan och ge honom plats att sätta sig upp. När han strök händerna genom håret och över nacken satte hon sig hon också, med benen uppdragna mot bröstet.
”Är det fortfarande lika jobbigt?” Hon såg på honom med hakan lutad mot knäna.
”Jag tror det”, log Mike besegrat. ”Kanske inte lika. Men jag utmanar mig inte så mycket längre heller. Jag vägrar fortfarande åka hiss.”
”Jag tycker också det är otäckt att åka hiss.” Rebecca fnissade när han la handen om hennes nacke och kramade om den, en gest som betydde tack. För att hon förstod och aldrig hade gjort en grej av det, under de åren han känt henne.

Kommande veckorna innebar jobb. Hade Mike fått bestämma själv så hade det gärna fått vara det enda den inneburit, med inslag av träning, och mat hos Emma. Vad Mike inte räknat med när han bett om fler timmar på ICA var att det snabbt skulle gå från några ynka timmar i veckan till närmare tjugofem. Det var inte ens i närheten av en heltidstjänst, men Mike kände sig lika slutkörd som om det varit det när han dråsade ner i sängen om kvällarna. Kassan och fruktdisken kändes dock som en semester i jämförelse med situationen hemma i huset. Ju mer Mike kom ut och arbetade och umgicks med sina vänner, desto mer främmande kände han sig när han kom hem. Familjetiden som i början av hans jobbperiod känts ganska mysig hade återgått till att bli en plikt. Allt stim och stoj som han vuxit upp i och var van vid hade börjat bli överväldigande, när han kom hem från jobbet, eller gymmet, eller var han nu hade varit. Erik hade ställt till med något stök i skolan, Nani lämnade knappt rummet, Connor var borta för tredje gången på två veckor, och Carmen var arg och orolig om vartannat. Allting var så mycket. Hela tiden.
Det var fredag den fjärde november när Mike låg i sängen redan vid nio. Leon hade nyss lämnat rummet i ett moln av herrparfym för att festa med Hannah och några kompisar, så hans dator stod tyst och avstängd. Love låg förmodligen redan och sov, men de andra lite äldre barnen fick vara uppe längre eftersom det var dags för helg och fredagsmys. Det låga mullret av basen från en barnvänlig film hördes genom väggen, men annars var det tyst och lugnt. Jörgen hade rynkat pannan när Mike sagt att han skulle gå och lägga sig, men eftersom han nu hade ett arbete hade det inte blivit några protester. Efter jobbet blev man trött, och det var okej. Mike var mer less än han var trött, dock, men av förklarliga skäl hade han valt att behålla det för sig själv.
Rummet var mörkt och han låg med kudden under bröstet och mobilen i händerna. Sova var det tänkt att han skulle göra, men inte än. Leon skulle inte komma hem förrän om flera timmar säkert och det var så längesedan Mike fått ha rummet för sig själv. Kanske borde han passa på att läsa, titta på någon serie och bara njuta, men det var Facebook som fått hans uppmärksamhet. Messenger, närmare sagt. Han och Rebecca hade aldrig tagit bort varandra som vänner, men i myllret av uppdateringar och spelförfrågningar hade någon som uppdaterade en gång i halvåret försvunnit in i bakgrunden. Rebecca hade för några dagar sedan gått med på att ladda ner appen, bara för Mikes skull. Vanligtvis brukade han ringa om han ville något och använde bara sms för kort och praktisk information. Nu låg han i sitt mörka rum och låtsades sova, fastän han i själva verket skrev meddelande efter meddelande om ingenting och sedan väntade spänt på nästa svar. Kanske var det för att det var Rebecca. Kanske för att det var som att möta en ny och en gammal vän på en och samma gång. Hon berättade vilka hon fortfarande träffade ur deras gamla kompisgäng, hur det gått i skolan, att hon jobbade som städvikarie och hur tråkigt hon tyckte det var. Mike uppdaterade om sin familj, berättade om gymmet, pausen i taekwondoträningen och funderingarna på att söka till skola.
Klockan började närma sig elva när Mike fick ett sms från Isabelle. Trots att hans armbågar värkte från att ha legat så länge på mage så tog inte samtalsämnena med Rebecca slut, och inte heller hans vilja till att fortsätta skriva. Han lät smset ligga och vänta en stund innan han svepte ner menyn och såg att det till och med var ett bildmeddelande som Isabelle skickat. Nyfiken tryckte han upp konversationen.
När det kom till sms hade Isabelle visat sig vara ungefär på samma nivå som Mike. Det var sällan långt, bara informativt eller korta frågor om när, hur och var de skulle träffas. Att hon ens skickat en bild var förvånande. Att det var en bild hon tagit över axeln i badrumsspegeln, på sin rumpa och sina minimala vita trosor, var mindre förvånande. Dock fungerade det precis som hon velat. Mike vände sig över på rygg med en suck och höll upp mobilen över sig. Det var inte som att han inte sett det där förut. Det var bara det att han inte träffat henne på över två veckor nu, och det krävdes bara en bild för att påminna honom om vad hon kunde ge honom. Innan han hann skriva, eller skicka en bild till svar, vibrerade mobilen och det kom ett till sms från Isabelle. Textform, den här gången.

Isabelle 22:59
Är du ledig ikväll?

Mike 22:59
Jag har lagt mig i sängen…

Isabelle 23:00
Redan?

Mike 23:00
Ville slippa kolla på Bilar 2

Isabelle 23:01
Kom till mig då, idiot

Mike bet sig i läppen. Efter att ha legat vaken och skrivit så länge hade han dessutom blivit piggare istället för tröttare. Att plötsligt ”vakna” och komma ut ur rummet när Jörgen fortfarande var vaken kom dock inte på fråga. Det skulle vara lätt att genomskåda, för att inte tala om vilket gnäll det skulle bli på att han inte ville vara med familjen längre, och så vidare.
Tanken på Isabelle som låg hemma, ensam och uttråkad, var mer än lagom lockande. Mike gav fönstret en snabb blick. Det var inte som att han inte smitit ut förr. Träningsskorna och vindjackan låg i väskan i garderoben och om han bara skulle ta sig in till stan så krävdes knappast någon moderiktig klädsel. Sakta satte han sig upp. Ikonen för Messenger lyste i toppen på mobilskärmen och talade om att Rebecca hade svarat, men Mike lät bli att kolla. Kanske… kunde hon få tro att han somnat.



*
nyskrivet! till stor del i alla fall. vid det här laget tror jag allvarligt talat att jag inte har mer än mina tre standardläsare, men skriv gärna en kommentar, oavsett om ni är inräknade där eller ej.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
Vapor - 29 jun 17 - 16:43
Alltså Rebecca!! <3
Det var mysigt hur du beskrev hennes rum. Påminner lite om min egen skärmavdelare. hehe. Sen är det skönt att det verkligen känns som att hon mognat och växt och verkar själv må bättre. det känns asbra. Jag gillar verkligen Rebecca!!!
och Mike, jag förstår att det måste vara superdrygt att bo hemma när en själv försöker ta tag i sitt eget liv och i en barnfamilj är det fokus på småglinens. hehe...
Sen Isabelle som är så jävla skön på sitt eget vis. Gillar hur hon bah "kom hit då idiot"
Megabitchchan - 29 jun 17 - 10:16
Mmmmm Rebecca är så jävla gullig!!!! Och att hon har en poster på Connor heheheh. Gullnylle. Jag har en perfekt bild av henne och hennes hem och allting. Får inte riktigt samma med Isabelle, kanske för att jag inte bryr mig om henne LOL. Jävligt kul att Mike smyger ut dock, den jävla kåthoran. Saknar Emma också!!!! Och Connor. Connor connor connor connor connor connor connor connor connor connor connor connor. Vill läsa mer om bröderna!!!! Och Rebecca. Tycker hon är så jävla gullig. Och när hon ba: hon är snygg och har bröst klart du legat med henne. Så kul att hon blivit vuxen och kan skoja med Mike och liksom stå upp också??? Vet inte hur jag ska förklara men, att hon inte är rädd för honom utan har växt. GO REBECCA!
ilenna - 24 jun 17 - 03:37
åh vad kul med en till del så snabbt!
och jag gillar vändningen det här har tagit 8D jag hoppas fortfarande på isabelle för att jag gillar henne mer, men jag tror inte att hon kommer vilja ha något seriöst, och jag tycker att seriöst skulle passa mike bra, och det känns mer troligt att rebecca skulle vilja det. vad kluven man blir, men jag fortsätter heja på misabelle ett tag till 8)
till kapitlet i övrigt; jag gillar hur bra du alltid får fram mikes känslor, tex. stycket med att allt börjar bli för mycket, man känner verkligen med honom hur påfrestande hela situationen börjar bli där hemma - och jag gillar att du får fram sånt med relativt kort text. det är alltid väldigt lätt att se allting framför sig när du skriver :)
och hallå, att mike smyger ut genom fönstret! älskar det haha! särskilt att det är stora, tuffa mike som gör det.
(sorry för superdålig kommentar, men jag kunde inte vänta med att läsa tills imorgon och jag kommenterar helst direkt när jag läst 8D) bra jobbat som vanligt i alla fall :D

Skriven av
arbok
23 jun 17 - 22:47
(Har blivit läst 150 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord