mr sunshine [del 3] |
09:40
Trots hångelsessionen inatt var det inte ömma läppar Tristan vaknade med utan ömma fötter och ben. Precis som väntat alltså. Vad han inte hade väntat sig var ju dock att kunna fukta läpparna och nästan tro sig känna Kevvas smak fortfarande. Det var helt galet egentligen. Inte bara att Kevva som gjort det väldigt tydligt att han inte tyckte om honom hade tagit initiativ till att kyssa honom, utan också att dom hade fortsatt en stund. Tristan hade inte ens övervägt tanken att den andre kanske kunde vara något annat än straight, det hade liksom inte spelat någon roll eftersom han ändå inte skulle haft någon nytta av det. Han drog långsamt en hand genom håret och vände på huvudet för att titta åt Kevvas håll. Han verkade fortfarande sova.
Det hade han fortsatt göra i ungefär tio minuter till. Vid det tillfället hade Tristan fått på sig jeans och strumpor. Kevva hade gett honom en blick, muttrat något som lät som ´hatar att sova i tält´ och sedan sträckt sig efter sin tröja. Det hade inte blivit någon lyxfrukost anordnad av Brendan, men Jocke och Sam hade gått och fixat kaffe från någon försäljare alldeles utanför campingområdet. Vädret hade fortfarande varit bra. Kevvas mobil hade börjat plinga igen. Alla var ganska trötta – förutom Brendan - men peppade för en ny dag. Det var väl summeringen för morgonen.
Plus faktumet att Kevva inte ens nämnde vad som hänt inatt.
[11.42 sänt meddelande] Hur ser prognosen ut idag?
[11.45 nytt meddelande- William] mestadels molnigt men chans till glimtar av sol?
Tristan log svagt och satte snart telefonen till örat istället. William svarade efter en signal.
”Hej.”
”Tja, har ni pratat någonting?”
”Jo. Det har vi väl gjort. Och vi har väl kanske inte gjort slut helt, men hon tycker att vi ska ta en paus. Det tyckte hon i alla fall igår kväll. Men igår eftermiddag sa hon att hon var tacksam att jag står ut med henne. Så jag vet inte, jag blir helt.. förvirrad bara.”
Tristan fortsatte promenera längs stigen som löpte genom parken och mellan raderna av tält. ”Står ut med henne?” upprepade han.
”Du hade inte helt fel i det du gissade. Hon sa att hon mått dåligt ganska länge nu, men att hon inte vet exakt vad det beror på. Att det går upp och ner och att hon känner att hon måste ha någon förändring för att kunna hitta sig själv. Och vi två tillsammans verkade bli den förändringen hon ville göra. Eller trodde att hon ville göra. Jag vet inte.” William hade inte behövt säga att han kände sig förvirrad, det hördes. Och Tristan förstod honom.
”Shit. Men då löser det sig säkert, när ni i alla fall börjat prata om det nu. Och då vet du ju att det egentligen inte är ditt fel.”
”Jo jag antar det. Men hallå hur är festivalen? Mer uppiggande än min vardag just nu hoppas jag?”
”Det är asbra”, log han. ”Såg massa bra igår, och ikväll är det Muse. Så jag är lycklig.”
William skrattade lågt. ”Vad bra. Och jag hade ju egentligen inget band jag var supernoga med att se, så kanske egentligen var bättre att du fick åka. Trivs du med killarna? Dom är schyssta hoppas jag?”
Tristans tankar gick direkt till Kevva. Igår förmiddag skulle han ha kallat honom för en bitch, senare på kvällen för jävligt dryg men att det nog var ömsesidigt eftersom han själv var delaktig i käftslängandet. Och just nu? Just nu kunde han bara tänka på hur hans läppar hade känts. Och så tänkte han lite på att han borde ha intagit mindre alkohol igår så att han kunnat komma ihåg ännu bättre. Nu var det nog delvis riktiga minnen och delvis fantasier av hur bra det hade känts. Vad fan skulle William säga om Tristan berättade att han hånglat med en av dom där kompisarna han nyss frågat om? Kanske skulle han bara skratta, eller så skulle han bli irriterad och undrat varför han gjort något sådant för.
”Dom är schyssta.” Det fick väl nästan räknas som en sanning i alla fall. Kevva var ju inte rent igenom elak liksom. ”Jag gillar verkligen Brendan.”
”Ah vad kul, hade gissat att du skulle komma bäst överens med Sam annars.”
”Honom gillar jag också.”
12:11
”Men du, jag ska ta mig tillbaks till tälten nu och äta en svindyr och säkert torr macka jag köpte till lunch tidigare. Vi ska in på området sen.”
Dom hade haft en hel del att prata om fastän dom setts för inte alls länge sedan, men det var väl sånt som inte spelade så stor roll med nära kompisar.
William skrattade. ”Nice. I alla fall det senare. Men vi hö- skickade du en video nu?”
”Nej?” sa Tristan med rynkad panna innan han mindes videon från igår, och att det måste vara den som William menade. När hade han ens skickat den? Någonstans mellan att han köpt sina pommes och han och Kevva kommit fram till tälten? ”Det var dålig mottagning på området igår, den kanske legat i cyberrymden och väntat någonstans?”
”Troligt. Har datorn framför mig och den kom precis upp på facebook från dig i alla fall.” Han kunde höra det höga – väldigt brusande - ljudet i bakgrunden när William måste ha startat videon. ”Brendan sa du? Tycker det ser ut som du och Kevva funnit varandra”, sa han roat. ”Ni var skapligt nyktra där va?”
”Kevva var värre än mig. Jag hann ikapp senare.” Han var på väg att slänga ur sig en fråga vad det egentligen var för någonting mellan Kevva och Ellen men tvekade. Då skulle han säkert råka berätta vad som hänt under natten. Och om det visade sig att Kevva inte ens var öppen med att han uppenbarligen tyckte om killar också? (Åtminstone när det kom till att hångla.) Tristan kände inte riktigt för att ta risken.
”Bra då vet jag att ni sköter er. Ingen festival utan minst en fylla som spårar?”
”Sant. Får se till att köra ännu lite hårdare ikväll så att det blir riktigt kaos.”
Dom skrattade båda två innan William sa att Melina precis kom tillbaks från gymmet och att han behövde gå.
16:45
”Jag är helt för vilda konserter där man får hoppa sig helt svettig och hes, men det här är också väldigt, väldigt trevligt.” Sam log nöjt och knäppte händerna bakom nacken där han låg på rygg i gräset. På scenen spelade Jason Mraz och även om det inte var någon favorit hos Tristan så var det ändå chill-musik och det var precis som Sam sa trevligt med en omväxling från dom mer tempofyllda konserterna. Skönt för fötterna om inte annat. Dom hade varit ganska splittrade under dagen då dom velat se olika band (Brendan och Tristan hade dock följts åt ganska mycket just idag) men nu var dom samlade igen; det ursprungliga gänget (tillsammans med ersättaren.)
”Varför går dom där runt med sitt tält här inne..? Sitt väldigt trasiga tält..?” Jocke såg med höjda ögonbryn efter två tjejer som mycket riktigt släpade med sig ett halvtrasigt tält. Två pinnar stod rakt ut. Dom hade likadana vita linnen på sig med någonting egenskrivet i svart på ryggen, men Tristan hann inte utläsa vad.
”Bra fråga”, konstaterade Sam men flinade sedan. ”Verkar gå bra för er två i erat tält dock.” Den blonde riktade blicken mot honom och Kevva och Tristan hann föreställa sig väldigt många scenarion på den korta sekunden det tog för Kevva att öppna munnen. Hade dom låtit? Hade deras silhuetter på något sätt synts igenom tältet? Hade Kevva sagt något?
”Vad menar du med det?” Kevva drog på munnen men tonen matchade inte riktigt leendet. Det talade helt klart för att han absolut inte hade sagt någonting, och att han absolut inte ville att någon skulle veta om det. Hade det att göra med den där principen Sam haft som teori? Att han av ren envishet tänkte fortsätta låtsas(eller så låtsades han faktiskt inte..) som att han tyckte Tristan var pissjobbig som ens följt med? Eller ville han helt enkelt bara inte att någon skulle veta om deras lilla fyllehångel utan någon särskild anledning?
”Ja men ingen av er har ju behövt sova utanför. Så ni lär ha hållit sams trots snarkningar och..” Sam såg på Kevva med ett flin och behövde inte säga högt vad han menat. ´Trots snarkningar och Kevvas tjurerier.´
Tristan kände sig genast väldigt lättad. Inte för att det egentligen hade gjort honom något om dom fått veta – han var öppen med sin bisexualitet och allt sånt – men det hade ändå kunnat bli lite awkward att sitta där och snacka om det medan Sam flinade.
”Jag snarkar inte. Och även om jag skulle ha gjort det, och även om han skulle ha tyckt det varit jobbigt så är han väl inte riktigt i den situationen att han borde känna att det är okej att börja ställa krav?”
”Men seriöst Kevva, fastnade det en tältpinne i arslet på dig eller?” började Jocke och såg på riktigt trött ut. Tristan flinade dock till.
”Det är lugnt. Jag låter den handskrivna kravlistan ligga kvar i väskan. Skulle nog i vilket fall behövt byta ´icke snarkande sovpartner´-punkten till ´icke sömnpratande sovsällskap´. Du är lite av en mjukis i sömnen faktiskt.”
Kevva snarkade inte. Tristan hade i vilket fall inte hört något. Och han pratade inte i sömnen heller. Men han fann det mycket mer roande att ge tillbaks verbalt än att bara ignorera hans kommentarer.
Sam frustade till och fick en lätt spark på foten av Kevva som satt närmast. Brendan skakade leende på huvudet.
”Kom vi inte nyss överens om att det här var väldigt trevligt? Vi kanske kan låta bli att förstöra det.”
Tristan sa inget mer. Han trodde inte att killarna skulle tycka att han tog för mycket plats på något sätt, men han ville inte heller ge dom tanken att det skulle ha blivit mycket roligare om William varit med. Han var tacksam för att han fått hänga med (åtminstone för tre utav dom) och han ville att dom fortfarande skulle känna likadant när festivalen var slut.
”Kan jag få låna tändare av någon.. igen”, sa Tristan med ett oskyldigt leende. Han hade tänkt gå in till stan och köpa en men glömt av det. Eller helt enkelt inte orkat, eftersom det alltid fanns någon annan rökare i närheten.
Kevva räckte honom sin men höll kvar den ovanför hans utsträckta hand. ”Om du lovar att spendera mer utav natten med att sova än att observera mig.” Blicken var där igen. Den blicken där det retsamma fladdrade till för en kort sekund bara, tillsammans med hinten av ett roat leende. Han var inte längre säker på om Kevva försökte trycka undan leendet eller om han bara ville retas ännu mer genom att hålla det så diskret.
”Så spännande är du inte att jag gjort det frivilligt.” Han hade inte gjort det alls eftersom han somnat som en stock båda nätterna. Vilket i sig var en stor förlust – han hade nämligen gärna velat få möjlighet att titta lite extra på honom utan risk att bli upptäckt. ”Men okej det är en deal.” Han kupade handen och fick tändaren nedsläppt i den.
00.05
”Jag skiter fullständigt i att jag är en fanboy just nu. Jag har det där pirret i kroppen och jag skäms inte ens.”
Brendan som stod tryckt mot hans sida i den enorma – och sammanpressade – publiken log brett.
”Det är helt okej att fanboya ibland. Ska dom hålla festivalschemat och stängningen borde dom ju ko-” Och innan Brendan hunnit avsluta meningen klev MUSE på scenen, och det tidigare sorlet blev till ett högt jubel.
Ett jubel som återupprepades nära på två timmar senare när konserten var slut. Tristan var helt igenom lycklig, och hans nyfunna kompis nästan lika extatisk.
”Nästa gång dom spelar i Sverige så får du höra av dig till mig så drar vi. Lätt.”
”Taget”, log Tristan stort tillbaks och la sedan handen på Brendans axel när dom började trycka sig igenom publiken. Trots euforin så började det kännas en aning jobbigt i den instängda folkmassan och han ville inte gärna komma ifrån Brendan också. Han var dessutom bättre på att buffla sig igenom och gjorde därmed en passage för Tristan också.
”Shit vilken kö”, sa den andre när dom äntligen närmat sig utgången. ”Tror du vi kan..” Han såg sig omkring och pekade sedan åt höger och stängslet längst bort. ”Vi borde kunna klättra över där?”
Tristan skrattade till men ryckte på axlarna. ”Värt ett försök.”
Hålen i stängslet var egentligen alldeles för små för ett par normalstora killfötter, och att greppa tag om dom med händerna var inte heller särskilt skönt. Mest troligt hade dom också redan hållit på längre än vad det skulle ha tagit att faktiskt stått kvar i kön för att gå ut den vanliga vägen.
”Tror vi är dom första som typ plankar ut, istället för in”, skrattade Brendan när han till sist fått över ena benet och snart resten utav kroppen. Tristan var inte sen att följa efter och landade till och med i gräset före den andre.
”Det var ju ett äventyr i sig.”
”Minst sagt. Åh, känner du lukten eller? Det är ju livsfarligt att gå förbi det här stället.” Strax mellan festivalområdet och campingen hade det ställts upp vagnar som sålde munk, kanderade äpplen och annat som alltid lät sjukt gott när man var hungrig på natten. ”Jag måste köpa varma chips. Har seriöst inte ätit det sedan jag var liten tror jag.” Brendan köpte en stor påse med baconchips som han började tugga i sig redan på vägen tillbaks.
Det var inte alls lika tomt vid deras camp inatt som det hade varit igår när han och Kevva kom tillbaks.
”Tja!” vinkade Sam. Förutom han satt också Jocke, Kevva, Ellen och hennes kompisgäng där. Musik hördes från stereon som befunnit sig vid tjejcampet igår och hela scenen framför dom var bara väldigt välkomnande. Han älskade festivallivet.
”Shit vad bra Muse var!” Innan dom hunnit sätta sig ner hade Maddox och Nash dykt upp alldeles bakom dom, hållandes varandra i handen, och deras humör såg ut att ligga på samma nivå som Tristans. Den svarthårige matchade helt klart hans leende.
”Visst var dom? Kändes inte alls som två timmar.”
Maddox skakade på huvudet. ”Eller hur? Man hade behövt en paus i mitten för att hämta sig liksom, nu tog allt slut utan att man hann med.”
”Ja det om något hade varit perfekt”, flinade Tristan. ”Var ni långt fram?”
”Till en början, men efter halva konserten hade vi typ blivit knuffade till mitten. Klassiker..”
Nash lossade sin hand från Maddox och såg upp på honom. ”Jag går och hämtar vår dricka bara.” En snabb kyss placerades på hans läppar innan han försvann åt det hållet deras tält låg. Tristan kunde inte låta bli att le. Dom var söta tillsammans.
”Har ni varit ett par länge?”
”Två år snart”, sa Maddox och kunde uppenbarligen inte heller hålla tillbaks ett svagt leende när han såg efter den blåhårige. ”Skulle nog ha varit längre om jag insett saker om mig själv tidigare.”
”Också en klassiker”, log Tristan. Han hade inte heller fattat – eller velat fatta snarare – förrän ganska sent att han tyckte om killar också.
Dom gjorde dom andra sällskap i det nu lite kalla gräset och Tristan fick tacksamt en öl i handen av Jocke.
”Schysst.” Han slog av kapsylen mot handtaget på solstolen den andre satt i och hann ta en klunk innan en chipspåse skickades vidare till honom.
”Det här var ett bra köp”, flinade Jocke mot Brendan. ”Är fan konstant hungrig.”
Tristan tog några stycken och gav påsen till Kevva som satt närmast, och till skillnad mot Jocke verkade han inte ha börjat lida av någon hunger nu heller utan skickade bara vidare den.
”Vad tycker du om baconkyssar?” flinade Ellen och såg upp på honom innan hon lutade sig fram för att trycka en puss på hans läppar.
”Du smakar som någon hamburgare på mcdonalds.”
”En god hamburgare hoppas jag?”
Tristan fick verkligen kämpa för att inte himla med ögonen.
”En sån där för tio kronor”, retades Kevva och lutade sig bakåt på armbågarna. Han såg sedan leende upp och när Tristan vred blicken åt samma håll såg han fem tjejer som slutit upp vid deras camp.
”Hej?” log Brendan som också fått syn på dom.
”Hej!” log den längsta utav tjejerna, iklädd ett vitt linne, jeansshorts och en svart slokhatt. ”Våra tältgrannar är jättetråkiga så vårat camp är typ dött. Och så såg vi er och tänkte att vi kanske kunde göra er sällskap istället? Ni såg ut att ha mer kul.” Hon fungerade bra som talesperson för det lilla gänget med sitt charmiga leende.
”Det går alldeles utmärkt”, lovade Kevva och reste sig upp, lämnade Ellen och tog blondinen i hand. ”Kevva.” Och hans leende var minst lika charmigt. Skenet bedrar, tjejen.
”Det gör det?” flinade hon.
”Absolut. Så länge ni lovar att vara minst lika roliga som oss. Då går det fint.”
En av dom andra tjejerna, betydligt kortare men i samma slags outfit med linne och shorts, klev fram med ett skratt. ”Det blir inga problem. Jessie förresten.”
”Trevligt. Vart kommer ni ifrån?”
”Nässjö.”
”Det är där dom gör polkagrisar va?” frågade Kevva och tog en klunk ur sin ölburk. Absolut inte den första sedan Tristan och Brendan kommit tillbaks.
Tjejen i hatt skakade roat på huvudet. ”Det är i Gränna dom gör polkagrisar..”
Kevva rynkade pannan. ”Just ja. Det visste jag nog. Men okej då vill jag lära mig om Nässjö, kom och sätt er.” Han gjorde plats för tjejerna och gjorde sedan en svepande gest över resten av gänget. ”Sam, Jocke, Maddox.. äh det är en massa namn jäkla namn alltså-”
”Som ni ändå inte kommer komma ihåg” avslutade Sam flinande.
Tjejerna kom snabbt in i gruppen och Kevva verkade ha tagit fasta på att få den där stadskunskapen. Tristan hade alldeles nyss hört honom ställa frågan ´så vad pysslar man med där i Nässjö?´ Han hade också lagt märke till armen som han slarvigt lagt om tjejen, hon som först kommit fram och frågat om dom fick joina.
03:20
”Hänger du med bort till kranarna?” Sam som för en stund sedan hamnat bredvid Tristan när Jocke istället satt sig vid Maddox och Nash hade rest sig upp och sträckte nu på ryggen. ”Har redan failat på varannan vatten men kanske kan lyckas med var fjärde i alla fall?” flinade han.
”Absolut”, log Tristan och kom upp på något stela ben han också. Det var inte kallt ute, men det hade blivit ganska mycket svalare och han gick för att hämta en huvtröja innan han följde med Sam mot området där vattenkranarna och bajamajorna fanns.
”Härlig kväll i alla fall”, sa Sam innan dom båda vände blicken mot ett tält som det kom väldigt omisskännliga läten ifrån. ”Tydligen för dom också.”
Dom skrattade båda två och Tristan körde ner händerna i jeansfickorna. ”Helt klart. Tror att vi till och med precis hörde deras klimax av den härliga kvällen.”
”Herregud.” Sam skakade roat på huvudet innan han skruvade av korken på sin tomma lokaflaska. ”Varför låter det så äckligt när andra har sex? Sådär låter det ju aldrig när en själv har det. Eller hur?”
”Nej men verkligen inte, helt knäppt.”
Dom fortsatte med en liten promenad runt på campingen medan Tristan rökte en cigg och studerade väldigt olika slags människor. Helt klart intressant.
”Han där kommer ju aldrig att komma hem till rätt tält”, flinade Sam och nickade mot en kille längre bort som vinglade på ganska så fint, samt verkade ha tappat bort ena skon.
”Och så kommer han bli väckt av solen i ögonen max en timme efter att han däckat.”
Stackars kille konstaterade dom tillsammans men skrattade motsägelsefullt igen.
”Är det vid oss det bråkas..?” sa Sam när dom närmade sig deras camp.
”Låter så..”
Såg ut så också. Dom var flera som stod upp, men det var Kevva och Ellen som verkade stå för dramat.
”Hur kan du inte fatta?!” hördes Ellens upprörda röst.
Kevva slog ut med händerna. ”För att du snackar skit! Hur ska jag kunna fatta någonting av det?”
”Hey, ge er nu.” Jocke strök en hand genom håret innan han ställde ifrån sig en ölflaska.
”Lägg dig inte i, du vet inte ens vad det handlar om. Kevva. Kom.”
När Sam och Tristan kommit fram hade Ellen dragit iväg Kevva en bit ifrån tälten.
”Trodde att ni försvunnit”, flinade Brendan.
”Vi tog en sväng runt campingen bara. Är nästan som att gå på zoo”, flinade Tristan tillbaks.
”Jag hoppas att ni hade släpat in mig om det varit jag som somnat sittandes utanför tältet. Med tuschskrivna ord i pannan.”
”Självklart”, försäkrade Brendan Sam. ”Efter att ha tagit ett kort.”
”Vad fan är det du håller på med? Va? När jag sitter bredvid?”
”Jag trodde inte att jag hade några regler att följa när det gäller vilka jag snackar med?”
”Snackar? Du satt ju och åt upp henne med blicken! Det var motbjudande Kevva. Hur kan du tycka att något sånt är okej? Vad är ditt problem?”
”Jag tänkte väl inte på att du satt och tittade.”
”Så det var därför det kändes helt okej? För att du hoppades att jag inte såg?”
”För min del får du mer än gärna titta på någon annan kille också.”
”Men jag vill inte det! Kan du åtminstone fokusera blicken på mig nu då Kevva? Jag vill inte det, och det borde inte du heller vilja eftersom du och jag.. Kan du lyssna eller?!”
”Men sluta skrik då!”
Kevva och Ellen hade förvisso gått undan, men Tristan hörde. Och det var han ganska så säker på att övriga också gjorde. Det hela blev lite obekvämt, minst sagt.
”Jag tror att vi kanske.. ska gå tillbaks”, sa tjejen i slokhatt som han inte hunnit uppfatta namnet på. Men hon var mest troligt anledningen till bråket mellan dom andra två. Även om det verkade som att det mest var Ellen som bråkade. Tanken på hur han och Kevva hånglat inatt gjorde honom inte alls lika pirrig längre utan istället alldeles illamående. Han hade ju sagt att dom inte var tillsammans.
”Kanske är bäst.” Brendan kliade sig i nacken och log lite ursäktande. ”Ledsen för dramat.”
”Det är inte ditt fel!” log hon och la en hand om hans arm. ”Det var jättetrevligt att träffas.”
”Detsamma”, sa han. ”Vi kanske ses någonstans imorgon.”
Kevva kom tillbaks med snabba steg och tog direkt upp ölflaskan som han lämnat vid sin plats tidigare. Ellen syntes inte längre till.
”Hallå ska alla gå och lägga sig nu eller?” Kevva såg sjukt besviken ut. Och irriterad. Och upprörd. När han kom fram till Brendan och tjejen i slokhatt slätades det dock ut något. ”Ska ni gå?”
”Ja..”, log hon svagt. ”Jag hoppas att jag inte ställde till med något? Jag visste inte att..”
”Det gjorde du inte.” Han lutade sig ned den biten som behövdes och kysste henne.
”Kevva”, sa Brendan något uppgivet samtidigt som tjejen förvånat såg upp. Antingen så hade hon besvarat kyssen eller så hade det bara tagit några sekunder för henne att inse vad Kevva precis gjorde. Hon fuktade sina läppar och strök en hårslinga bakom örat.
”Godnatt.”
04:10
”Godnatt.”
När dragkedjan till sovsäcken krånglat hade Kevva nästan dragit sönder den. Blicken han gett Tristan hade dock fått honom att vara tyst och inte säga något om vare sig det eller något om det tidigare bråket. Det var väl egentligen inte hans sak att fråga om heller. Han och Kevva var inte kompisar. Han hade fått en skymt av både hans överkropp och smala ben den här gången, och känt sig alldeles kluven när hånglet gjort sig påmint igen och han inte enbart känt det där illamåendet. Han intalade sig själv att han inte gjort något fel. Han hade frågat och Kevva hade hävdat att det inte var något. Han hade i och för sig tvekat om han verkligen talat sanning, men.. Nej han hade inte gjort det med avsikt och därför behövde han inte känna sig skyldig inför Ellen.
Kevva sa inte godnatt.
vill såklart jättegärna höra vad ni tycker :D
|
| Kommentarer | | Vapor - 14 jul 17 - 13:18 | Dramaaaa!
Alltså Kevva vilken liten player, men jag gillar det också litegrann. Ska bli intressant hur han kommer lösa detta och tycker ärligt synd om Ellen. Hon verkar så söt och gullig och förtjänar en bättre kille tycker jag haha. Hoppas Tristan inte heller har så dåligt samvete för han visste ju inte heller hur mycket Ellen tyckte om Kevva. Det är Kevvan som ska må lite dåligt tycker jag.
Men fortfarande riktigt bra och vill läsa meeer!
Kul att de hade det kul på MUSE och skönt att det verkar lätta upp för William och hans tjej, mycket plus.
Side note. Gillar Brendan så mycket, han är så lättsam. | | arbok - 22 jun 17 - 10:11 | Dramat kom!!! Är intresserad av hur Kevva kommer lösa detta. Har en känsla av att han inte tycker att han gjort fel så det kan nog bli ett himla liv... Tycker dock inte att Tristan ska ha alltför dåligt samvete. Nog för att inte han heller gjort "rätt" men det är Kevva som har huvudansvaret, så att säga.
Hoppas på att tjejerna får hänga med något mer ändå, i alla fall med Brendan för han är ju alltid snäll åtminstone. Och så sidenote, skönt att det typ verkar lösa sig mellan William och hans tjej i alla fall. Förhoppningsvis går det inte åt skogen för alla, hehe. |
|
|
|
