Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

I like the taste of forbidden [del 4]

vet inte ifall jag haft så många läsare på den här storyn? och om det är någon kvar. men här kommer i alla fall sista delen. hoppas den föll någon i smaken 8) jag tyckte åtminstone att det var en kul story att skriva haha :D


Dom kommande två Sälen-dagarna spenderades också med Sebastian, och kvällarna med killarna. Det borde inte kännas så pass spännande som det gjorde att fnissandes låta Sebastian smyga ut precis innan hans kompisar kom hem, och sedan umgås med dom och låtsas som att han inte gjort något mer händelserikt än att tittat på teve medans dom åkt i backen. Men fan det gjorde det ändå. Dom hade kommit fram till sista dagen utav deras vecka – hemfärden skulle gå imorgon förmiddag – en dag som dom redan från början bestämt skulle ägnas åt sådant som faktiskt inte kostade. Det som senast varit aktuellt i bilen på väg från Stockholm hade varit att dom skulle ta sig upp till en vandringsled på ett utav fjällen där dom sedan skulle ha glassat i solen i en sådan där grop. När dom andra åkt skidor och bräda hade han inte direkt haft dåligt samvete; dom hade ändå haft kul och Jamie hade helt klart haft kul på annat sätt han också. Men nu när dom på riktigt övervägde att strunta i dagens plan på grund av Jamie kändes det ganska förjävligt. Självklart var det ingenting hans kompisar ens varit i närheten av att ha klagat över, och han hade ju verkligen inte stukat foten med flit, men det kändes ändå inte kul.
”Men jag kan ju ändå ta mig fram på kryckorna. Det kanske går lite långsammare men det är väl lugnt eller?”
”Du kan inte vandra uppe på fjället med kryckor Jamie, det fattar du väl”, flinade Dennis. ”Eller jo du är så jäkla envis så det skulle du förmodligen kunna, men det skulle ju inte sluta bra.”
Han lät axlarna sjunka ned med en suck. Dennis hade såklart rätt. Jamie fick sedan en idé.
”Hur känner ni för en fejk-vandringsled? Förslagsvis ut från stugbyn och till dom där solgroparna och grillarna vid backen?”
Felix började le.
”Om du tror att du fixar det så tycker i alla fall jag att en fejk-vandringsled låter perfekt. Man brukar ändå vara så kall om fötterna efter några timmar och så vet man att man har minst lika lång bit tillbaks.”
”Packa korven så lagar jag iordning chokladen”, avgjorde Dennis och fick samtidigt Jamie att känna sig väldigt mycket mer nöjd över situationen.
Bortsett från det egentligen inte så jättepraktiska i att hoppa på kryckor i snö och att många svordomar fått lämna Jamies läppar när han vid ett flertal gånger råkat belasta foten när han skulle resa eller sätta sig upp så hade det blivit en kanondag. Med jackorna uppknäppta och solen som värmde hade det inte ens gjort något att den tänkta tysta fjällmiljön istället blivit utbytt till ett sorl av människor och till och från barnskrik. Till kvällen hade dom, också sedan tidigare, planerat att gå på after skin, men eftersom Jamie inte ens hade nämnt att försöka ta sig dit med kryckor – då skulle han väl ha bytt ut talessättet att dansa som ett kylskåp till att bokstavligen försöka dansa med kryckor – hade festandet fått läggas om till stugan istället. Det gick knappast att likna det vid att festa på en klubb med massa andra människor, men medan Dennis var iväg till systembolaget som var beläget i den lilla stadskärnan, och Felix och Jamie förberedde till tacosen så kändes det som att det skulle kunna bli en bra kväll ändå. Bara en annan slags kväll.
”Äh, ska jag höra om Sebastian vill komma över eller?” frågade Felix efter att Dennis var tillbaks och han själv börjat steka köttfärsen.
”Ja men gör det”, log Dennis direkt. ”Det är väl kul om vi blir åtminstone en till. Jag har typ bara hunnit säga hej till honom ju.”
Jamie drog en hand över nacken innan han plockade fram tomaterna ur påsen. Det här kunde ju bli väldigt intressant.
En halvtimme senare hade Sebastian dykt upp, lite röd om kinderna av kylan men glad för inbjudan.
”Var en evighet sen jag åt tacos”, sa han efter att ha hängt av sig ytterkläder och klivit in i köket. Det tog inte många sekunder för Jamie att konstatera att dom ljusa stuprörsjeansen satt väldigt fint om hans ben, precis som att den mörkgråa lite mer löst sittande t-shirten var en snygg konstrast till det ljusa håret och ögonen. Det dröjde inte heller förrän deras blickar hade mötts över köket och Jamie höjde roat på ögonbrynen en snabb gång när Felix och Dennis ändå hade ryggarna mot honom. Han var fortfarande sjukt triggad av det här, men kunde tänka sig att Sebastian plötsligt blivit mer nervös.
”Vadå tacos äter man väl typ var tredje dag. Eller är det bara jag?” flinade Dennis.
”Det är väl för att det är på lagom avancerad nivå när det kommer till matlagning för dig”, retades Felix. ”Du kan väl slänga fram lite tallrikar och glas Sebastian?”
”Ja visst. Åh, jag tänkte inte på att ta med mig någon alkohol”, sa han och måste ha fått syn på dom lila påsarna som stod på soffbordet.
”Tur att vi kan tänka oss att bjuda dig då. För du är väl myndig va?” sa Jamie retsamt och vände sig om – kanske lite väl häftigt när han hade en stor kniv i handen.
”Kul”, svarade den andre och Jamie kunde inte helt avgöra om muttrandet var spelat för att inte väcka någon misstänksamhet hos Felix – och att han egentligen velat retas tillbaks mer – eller om han faktiskt var trött på att ses som lillgrabben hela tiden.

”.. Och vet ni vad den här killen sa då?” flinade Felix.
Jamie hade ärligt talat glömt bort att lyssna på början av storyn. Det han nyligen suttit och reflekterat över var killen snett mitt emot honom. Tänk om han vetat när han sist suttit och ätit tillsammans med två utav dessa killar vid köksbordet i det gula radhuset på Maskrosgatan att han fyra år senare skulle ha sugit av den yngre av dom. herregud. Det var nog jävligt tur att han inte vetat för då skulle det mest troligt ha känts väldigt awkward.
”Är det okej med foten eller?” frågade plötsligt Dennis och Jamie insåg att Felix nog redan dragit poängen med sin historia. Och att han missat den också.
”Va, ja, vadå?”
”Du verkade inte helt närvarande, tänkte ifall du kanske gått in i något yoga-tänk för att få bort smärtan.”
Jamie fnös roat till. ”Yoga? Är det vad du egentligen pysslar med när du säger att du har innebandyträning eller? Men nej det är lugnt. Medicinerar med det här”, log han brett och höjde sin halvtomma ölflaska.
”Ska vi ta en till jäger kanske?” föreslog Sebastian. Efter att dom dukat av dom tomma skålarna från bordet hade desto fler flaskor tagits fram och det var nyss nämnda som både Sebastian och Jamie nu sträckte sig efter.
”Rädd för killbaciller eller?” flinade den blonde när Jamie dragit tillbaks handen efter att ha snuddat vid den andres fingrar. Och där hade han trott att killen suttit och var lite smånervös eftersom han knappt mött Jamies blick dom senaste tjugo minuterna.
”Beror på, har du några smittor jag bör vara orolig över?” kontrade han och dolde sitt leende när han lyfte ölflaskan till munnen igen.
”Shit, är ju som att vi skulle vara tillbaks hemma”, skrattade Felix. ”Fast du var i och för sig lite blygare på den tiden Sebbe. Fast typ mest för Jamie av mina kompisar? Tur att du kommit över det.”
Nu rodnade Sebastian. Inte blossande röd så att dom andra nödvändigtvis behövde märka, men Jamie såg och han led faktiskt en aning med honom. Nog för att han redan hade berättat för Jamie att han crushat på honom under den tiden, men han kanske inte uppskattade att Jamie blev påmind om det på det här sättet, dessutom med detaljer han säkert sett att Felix utelämnat. Men det var fan lite gulligt, att han faktiskt gjort grabben nervös på den tiden. I och för sig verkade han fortfarande lyckas med det emellanåt.

Deras alternativa after ski-fest var förvisso ganska liten, men utifrån skulle det säkert inte ha låtit så med både hög musik och deras emellanåt högljudda diskussioner. Var kanske tur att just deras stuga låg i utkanten av stugbyn och att dom därmed inte hade lika nära grannar som resten. En roande tanke var att dom kanske till och med tilldelade stugorna utifrån ålder och liknande – sådana som dom gissade skulle låta mer än andra. Fast det skulle nog spricka rätt snabbt ändå med alla fördomar som fanns. Jamie höll för närvarande på att leta fram ett par rena jeans ur sin väska. Han hade varit dum nog att öppna en ölburk som han alldeles innan råkat tappa i golvet – vilket hade resulterat i en liten fontän som mestadels blött ner hans hand men också en del på byxorna. Han tyckte sig se en skugga skymta förbi hans öppna dörr och när han vände sig om verkade Sebastian ha stannat till i samma sekund. Förmodligen på väg till eller från toan som låg närmast Jamies rum. Deras blickar möttes och från att Jamie reste sig upp tills att Sebastian stängt dörren bakom sig gick det väldigt snabbt.
Jamie smällde upp den andre mot dörren, ignorerade samtidigt foten som inte alls gillade hans tilltag lika mycket, och när deras läppar krockade var dom lika hetsiga båda två.
”Jag vill ha dig”, andades Sebastian fram. ”Så jävla mycket.”
”Det hinns inte med”, sa Jamie kvävt. Fattade killen vad han gjorde med honom när han slängde ur sig sånt där? Han skulle såklart mer än gärna ha velat kasta ner honom på sängen och tagit honom, men även om han för närvarande till mesta del tänkte med kuken så lyckades också hjärnan ha någonting att säga till om. Han var ganska så säker på att Sebastian inte ens legat med en kille förut, och Jamie tänkte absolut inte låta hans första gång göra mer ont än nödvändigt bara för att dom haft tidspress på sig. Sebastian hade säkert inte tänkt så långt som att det krävdes en del förberedelse och att man inte bara körde på. Det kom ändå inte några protester utan när Jamie drog händerna genom hans hår och hårt kysste hans hals var det ett långt stön som hördes samtidigt som han vred huvudet åt sidan.
”Okej vi måste nog..” Jamie avslutade inte meningen utan drog bara andfått en hand genom håret efter att ha backat några steg in i rummet och bort från Sebastian. Just det verkade dock den blonde ha invändningar på och snart hade två händer greppat hans överarmar – som för att få honom att stå still – och ett skälmskt leende tagit plats på Sebastians läppar. Lika snabbt som han greppat hans armar hade han också börjat knäppa upp hans jeans, och när han drog med sig dom samtidigt som han föll ner på knä framför honom var det från Jamie det ville ta sig ut ett stön och som han plågat försökte hålla tillbaks. Han var ganska så säker på vad den andre planerade och kunde bara hoppas att Sebastian inte skulle ta för lång tid på sig eftersom dom andra säkert snart skulle märka att dom var borta. När Sebastian slöt handen om honom var han lika tänd av tanken på att han snart skulle ha den andres läppar omkring sig som vetskapen om att dom gjorde det här med bara en dörr emellan sig och Felix och Dennis. Det var så jävla fel och Jamie borde ha varit den som satt stopp, men fan vad spännande det var.
Det märktes att Sebastian inte hade gjort det tidigare – eller åtminstone inte många gånger – men det betydde inte att det var någonting dåligt. Rysningarna som gick längs hela hans kropp när den andre trevande lät tungan svepa över honom var tvärtom en indikation på exakt hur bra det kändes.
Dom ryckte båda till när Dennis högt sa någonting, men förstod också snabbt att det inte varit till dom. Påminnelsen om allt utanför dörren hade dock fått dom att skynda på det hela. Jamie som stack in fingrarna i Sebastians hår och Sebastian själv som tog honom en ganska imponerande bit in i munnen. Trots det ivriga och hetsiga som omslöt dom båda lät Jamie Sebastian välja takten samtidigt som han själv tungt andades ut. Men så blickade han ned på den andre och synen som mötte honom halverade genast tiden han trott att han skulle kunna hålla emot.
”Jag kommer.”
Han trodde först att Sebastian helt enkelt inte hunnit dra sig undan, men när han efter att ha svalt snett leende såg upp på honom insåg han att så inte alls var fallet. Fuck. Om Sebastian frågade igen om han kunde ta honom så skulle han inte kunna säga emot.

”Jamie!” En näve mot dörren hördes innan den rycktes upp och Felix plötsligt stod där. ”Vad.. gör ni?”
”Sebastian hjälpte mig linda om foten”, sa han och sträckte fram den vita strumpklädda foten. Jävlar, det var precis så att Jamie hunnit knäppa byxorna och Sebastian dragit handen över munnen. Men han satt för i helvete fortfarande på knäna. Jamies hjärta hade nog aldrig dunkat så hårt som det gjorde just nu. Han höll förmodligen andan också.
Felix rynkade pannan och såg mellan dom. ”Okej..?”
”Jag har ju fått basic-utbildning i sånt där”, flikade Sebastian in och kom snabbt upp på fötter samtidigt som han drog fingrarna genom håret. Det var definitivt rufsigare än innan men hans frisyr var tacksam och avslöjade det förmodligen inte till någon som verkligen inte letade efter något. Vilket Felix i och för sig kanske möjligtvis eventuellt gjorde.. Men han borde inte dra den slutsatsen. Tanken borde inte kunna slå honom. Han såg först ut att vara på väg att säga någonting mer men höjde istället sin flaska till läpparna när han såg på Jamie och sin brorsa.
”Mm, men om ni är klara med sjukstugan nu så kan vi väl komma ut till oss. Tänkte spela Alias.”
Jamie nickade direkt och hoppades att hans ansträngda andetag – det vill säga bröstkorgen som rörde sig lite mer än vanligt – inte märktes alltför tydligt. ”Japp, vi kommer.”
När Felix hade lämnat dom med dörren halvt på glänt bet sig Jamie först i läppen och såg en aning besvärat på Sebastian. Men så började han flina istället. ”Helvete vad awkward det där hade kunnat bli.”
”Tycker att det blev ganska så awkward faktiskt”, mumlade Sebastian och drog fingrarna genom håret igen innan han såg upp på Jamie. ”Jag vet inte för vem det skulle ha varit värst. För mig att.. fan, att suga av någon inför min brorsa eller för Felix att se mig göra det. På dig. Herregud, det hade nog varit värst för Felix”, avgjorde han och såg nästan lite söt ut när han skakade på huvudet.
”Hade varit ganska kul att sett hans min ändå.”
”Nej”, var Sebastian väldigt snabb med att säga. ”Men du, ni åker hem imorgon förmiddag va?”
”Stämmer.”
Sebastian nickade och fuktade läpparna. Det tog några sekunder innan han sa något mer. ”Det här. Jag gillade det.”
Jamie kunde vara schysst och bara leende säga att han också gjort det men.. igen; nej.
”Klart du gjorde. Var väl en tonårsfantasi som gick i uppfyllelse?” Fan, han var fortfarande tonåring.
”Men sluta.” Sebastian flinade trots allt när han sa det. ”Så illa kan du själv inte ha tyckt att det varit. Du hade lätt kunnat ignorera mig efter att jag fått ner dig på plan mark igen.”
Jamie log roat mot honom. ”Ja det hade jag kunnat göra.” Och precis där hade han fått den andre att se en aning obekväm ut. ”.. Men råkar ju vara så som du säger; det har inte varit så illa.” Sebastian fuktade läpparna igen och Jamie ville nästan stöna till. ”Vi borde gå ut nu.”
Han ville inte råka göra något så dumt som att föreslå att dom kunde ses hemma igen efter att hans säsong var slut. Dels för att han inte ville inbringa några falska förhoppningar hos Sebastian när han själv mest troligt skulle ha ändrat sig senare eftersom det inte skulle vara särskilt smart. Och dels för att.. well, att det inte skulle vara en särskilt bra idé – värt att upprepas. Och du är en sucker för dåliga idéer och en adrenalin-slampa.

Frukosten förmiddagen därpå kunde nog enklast beskrivas med en otippad kombination ord: plågsam och trevlig. En beskrivning han var rätt säker på att alla kunde stämma in i. Det hade hunnit bli betydligt fler jägershots under kvällen och därefter något egenblandat av Dennis som förvisso smakat riktigt jävla illa men som gått i ändå eftersom att det varit starkt. Dom hade haft sjukt kul men det hade också uppenbarligen tagit ut sin rätt. Jamie hade hört Felix spy runt tre-tiden och hans tunga armbågar mot bordet och hängande huvud vittnade om att han inte mådde sådär jättebra nu heller. Dennis hade i sin tur mellan ostsmörgåstuggor klagat på huvudvärk. Jamie var trött men inte så värst bakis, han hade däremot tillbringat större delen av timmarna han egentligen borde ha sovit med annat. Till exempel med att ha försökt stå emot impulsen att smita in till Sebastian. Det skulle nämligen inte ha varit ett särskilt smart drag eftersom grabben sovit i samma rum som Felix. Istället trodde han sig ha kommit på något smartare och sms:at personen ifråga, vilket hade följts av en rad väldigt barnförbjudna meddelanden fram och tillbaks. Tyvärr hade dom dock fått ett väldigt hastigt slut när Sebastian skrivit att han mådde piss och sedan inte längre varit kontaktbar - vilket hade lämnat Jamie att ligga där halvkåt i sängen resten utav natten. Att då sedan vid frukostbordet sitta bredvid Sebastian som bara hade en jävla tröja på sig till boxerkallingarna och inte kunna röra vid honom? Plågsamt ja. Den andre hade nog dock varit mest plågad av alla och fått väldigt många roade frågor från Dennis som bland annat undrat om det varit Sebastians allra första fylla.
Men det andra ordet då; trevlig. Trots omständigheterna med illamående, huvudvärk, allmän bakiskänsla och en halvhård kuk så hade dom nog alla tyckt det varit ganska trevligt med den där sista frukosten tillsammans.
”Vi lär ju vara härifrån innan fyra när utcheckningen är, men vågar inte lova tidigare än så”, sa Dennis och strök en hand genom sitt hår så att det sedan stod åt alla håll. ”Lär ju vara kapabel till att köra.”
”Jo tack, det skulle kännas tryggt”, flinade Felix. ”Tänker lägga mig och sova lite till jag med. Vilket du verkligen också borde göra Sebbe.”
”Mm”, mumlade han och åt sakta på sin macka med paprikaskivor. ”Ni hade säkert som mål att supa ner mig.”
Dennis skrattade lågt. ”Det skötte du så bra själv.”
Sebastian stönade bara till svar och Jamie petade flinande till honom med armbågen. ”Inget att skämmas för. Du festade ju trots allt med oss stora grabbar.”
”Men tyst”, sa den blonde och övergav sin macka för att istället bara knapra i sig paprikan.

Den kollektiva (väldigt långa) tuppluren hade helt klart gjort sitt jobb, för när dom nästa gång suttit samlade vid köksbordet för en sen lunch bestående av tacoresterna från igår så hade det inte varit lika mycket zombiekänsla. Nu var snart väskorna färdigpackade också så att dom kunde börja ta sig hemåt.
”Snygg stil.”
Jamie såg upp när han hörde Sebastians röst och fick se honom stå vid dörröppningen.
”Kändes typ enklast såhär”, flinade han och fiskade upp ytterligare en tröja med kryckan och lät den sedan glida av och ned i väskan. Han höjde blicken igen och bad honom tyst komma in. Sebastian sneglade i sin tur över axeln och såg därefter tillbaks på honom, ena ögonbrynet retsamt höjt. Jamie höjde sina till svar, betydligt mer menande. Kom. Hit. Nu. Kanske var killen svag för bitande i underläppen, för i samma stund som Jamie satt tänderna i sin var den andre väldigt snabb med att kliva över tröskeln. Att dörren fortfarande var öppen när Jamie greppade handen om den blondes nacke och att han löst nafsade tag i Sebastians underläpp när dom kunde höra dom andras röster när dom plockade ihop det sista i köket var egentligen galet, men adrenalinslampan i honom älskade det såklart. Sebastian hade själv stuckit in ena handens fingrar i hans hår och kysste honom till Jamies belåtenhet alltmer krävande.
”Du, Seba!- stian.”
Den andre tryckte sig ifrån honom så snabbt att Jamie i sin tur snubblade till och tappade ena kryckan, och när han i nästa sekund vände blicken åt sidan stod Dennis där utanför dörren.
Varför började det här kännas som en dålig repris?
”Och vad fan gör ni då?” flinade han.
Jamie som alltid brukade ha snabba kommentarer nära till hands fann sig plötsligt helt och totalt tyst.
Han hade inte en jävla aning om Dennis hunnit se och om det faktiskt var det hans fråga antydde. Han hade sett. Han måste ha sett. ”Någon kryckfäktning eller?”
Sebastian skrattade till, och i Jamies öron lät det lika nervöst som att han skulle ha varit den där femtonåringen igen, och kastade också en blick mot honom när han plockat upp sin krycka. ”Exakt. Ett noll till mig. Vill du köra nästa duell?”
Jamie visste inte vad han skulle tro men när Sebastian verkade ta till sitt babblande som räddningsinsats kände han att det var bäst att han själv tog över och skakade därför roat på huvudet.
”Jag försöker faktiskt packa klart.”
”Se till att stå på fötterna först”, flinade Dennis tillbaks. Blicken dröjde kvar någon sekund vid Jamie innan han såg mot den andre. ”Men ja Sebastian, jag undrade om du ville ta hem skinkan och osten som blev kvar efter frukosten? Det är inget vi kommer ta med i bilen liksom, så annars kastar vi det bara.”
”Nej men då kan jag ta det. Tack”, log han och följde med Dennis ut från Jamies rum – dock inte utan att kasta en hastig blick över axeln som tycktes något kluven mellan road och lättad. Han hade sett. Fy satan vad förbannad Felix skulle bli. Var bara att hoppas att Dennis höll käften om det tills att dom kommit tillbaks till Stockholm så att Jamie slapp sitta i samma bil när bomben släpptes.

”Det var kul att hänga lite brorsan”, sa Felix när dom efter att ha låst både stuga och takbox stod ute på den lilla uppfarten.
”Ja, tycker jag med”, log Sebastian innan dom gav varandra en högst manlig kram.
Den blondes blick fångade dock Jamies över Felix axel och när Dennis i nästa sekund sa hans namn trodde han först att han också sett det och skulle släppa den där bomben redan nu.
”Vad sa du?”
”Hur funkar det med kryckorna? Ska dom tillbaks eller?” Leendet som tycktes leka i ena mungipan hade definitivt inte att göra med frågan. Var väl i och för sig skönt att han kunde roa någon med det hela också.
”Ja det ska dom, så vi lär svänga förbi vårdcentralen”, sa han men tillade knappt en sekund efter ”Och sluta flina för i helvete.”
”Jag flinar inte.. Jävla stjärna.” Och visst, leendet nådde ju enbart till öronen nu.
”Kul att träffa dig också Dennis.”
Nyss nämnda person såg glatt upp på Sebastian som precis avbrutit dom. ”Men detsamma! Nästa gång vi åker upp hit får du se till att ta ledigt och följa med och åka istället.”
”Lätt”, flinade han tillbaks.
Dennis greppade sin bag från marken och Felix kollade något på sin mobil. Och Jamie stod där och vägde på sina kryckor. Det skulle verka märkligt om han inte sa något.
”Ja men fan det var kul att träffa dig igen.” Han tog båda kryckorna i en hand för att kunna lägga upp armen om Sebastian i en kram och tillade halvt retsamt; ”Lillbrorsan.”
”Verkligen.” Det var när han hörde den andres ord nära örat som han blev medveten om att deras kram fortfarande pågick och han drog sig snett leende ifrån, någorlunda nonchalant i alla fall.
”Vi ses”, sa Sebastian – vilket nog uppfattades som att det varit riktat mot alla.
”Det gör vi”, svarade Jamie och mötte utmanande den blåa blicken som sett rakt in i hans.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
loversarelonley - 21 maj 17 - 16:14
Mycket bra skrivet som vanligt! :)
Kan inte fatta att den är slut nu! Finns ju så mycket mer som jag vill veta! Om de kommer fortsätta träffas i Stockholm igen! Om Sebastian får reda på nått och om Dennis kommer säga nått!
Men tycker samtidigt det är väldigt snyggt att ha öppna slut. Det ger nått speciellt!
Bra jobbat! :)
arbok - 14 maj 17 - 19:50
Hundra år senare kommer jag och en kommentar som knappast väger upp för att jag varit MIA, men en kommentar blir det ändå!
(Blev orättvist sugen på tacos efter att ha läst detta. Fan.)

Har redan nämnt många gånger att jag gillar slice of life och den här ju verkligen det, samtidigt som det är lite vardagsspänning i det hela mellan Sebastian och Jamie. Tycker smygande över lag fungerar utmärkt i stories och var för ett tag helt säker på att Felix klampat rakt in hos dem när Jamie hade byxorna nere fortfarande, men tack och lov...
Gillade att Dennis förmodligen såg men inte sa någonting heller. Way to go, schysst kompis som inte pajar allting på en gång i alla fall. Och som alltid - öppna slut är ofta bäst. Man hinner tänka på vad som kommer hända efter de kommit hem och Jamie inte är halt längre (hur ofta kommer han smyga med Sebastian och kommer Dennis berätta något, ingen som vet.) Det är också ganska nice att släppa det mitt i allt för då blir det enkelt för dig i framtiden om du skulle råka vilja fortsätta berätta om dem.

Hoppas att få läsa mer (nytt) av dig i framtiden, as usual!

Skriven av
ilenna
28 apr 17 - 15:05
(Har blivit läst 156 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord