Plötsligt |
Plötsligt blev jag tvungen att tänka
för att komma ihåg det där
som jag i normala fall
alltid minns
utan att anstränga mig
Nu fick jag i stället, för en minut eller två
ägna min totala uppmärksamhet
åt att erinra mig
vad som fallit ur mitt minne
Jag kunde inte gå vidare
från där jag befann mig
innan åtminstone en glimt av det jag tappat bort
ville visa sig
om också bara för bråkdelen av en sekund
Jag var fjättrad
i ett fruset ögonblick
från vilket inga vägar ledde vidare
Det var en omskakande upplevelse
Hade jag blivit galen
förlorat en del av mig själv?
Jag räknade sakta tyst för mig själv
från ett till tio två gånger i rad
Då plötsligt, som ett rop från en annan verklighet
föll något på plats i mig
en stämningsbild
en situation
som jag identifierade mig med
en strimma av hopp
och jag kunde som om jag verkligen tappat något
plocka upp det lilla från marken
och därpå bege mig vidare igen
på min promenad
genom verkligheten
|
|
|
|
