studentliv [del 11] |
”Är det grindr-killen du träffar?” frågade Johan nästkommande onsdag när dom träffades nere på stan. Adrian behövde köpa nya jeans och Johan hade haft tråkigt.
”Nej”, flinade han men kunde ändå inte låta bli att sucka lite inombords åt att den planen inte alls hade funkat. Fast kanske skulle den ha gjort det om inte Wilma kommit med sitt förslag. ”Det är Alex jag träffar.”
”What?”
”Vi ligger bara”, skyndade han sig att säga innan Johan väl skulle få en hjärtattack. Dom hade träffats både på söndagen och tisdagen igen, tack och lov hade Ludvig varit borta båda tillfällena.
”På riktigt? Då blir jag ju nästan stolt. Du har skaffat dig din första kk.”
Adrian himlade med ögonen innan han gick in genom dörren till Carlings. På sätt och vis var det väl sant, men samtidigt så skulle han aldrig ha kommit sig för det om det inte varit just för det där vadet. Nu skulle han dock ha gjort det med eller utan vad. Han förstod knappt varför han varit så orolig. Det var bara sex för Alex också, ingenting annat. Och ärligt talat var repriser – så länge killen varit bra alltså – någonting positivt eftersom sexet blev betydligt bättre med någon som börjat lära sig vad man gillade och någon som man själv visste exakt hur man skulle göra med för att locka fram gnyende stön. Det blev en annan slags kemi. Så efter att den där månaden gått skulle han kunna medge för Wilma att han helt klart gillade konceptet kk, men att han fortfarande vann eftersom det inte fanns några som helst andra känslor inblandade och för att han inte freakat ut och slutat träffa honom.
”Du har inte gett honom något töntigt kontrakt va?” fortsatte Johan medan Adrian vek ihop och la tillbaks ett par jeans. ”Typ att det är förbjudet att gosa efteråt, att ni inte ska låna hem varandras tröjor, att inga ömhetsbetygelser får yttras?”
Han lät honom hållas en stund. Han hade faktiskt viss rätt till att både retas och att vara rejält förvånad med tanke på hur bestämd Adrian alltid varit när det kom till det här.
”Nej jag litar på honom”, flinade han. ”Och jag litar definitivt på mig. Vi är på samma nivå.”
”Säger du det så.” Johan ryckte leende på axlarna och tog upp en t-shirt för att kolla närmare på. ”Som sagt; lite stolt är jag.” Självklart var han tvungen att retas lite mer.
Wilma hade han hörts med först på torsdag. Hon hade knappt svarat på sms under veckan och när han fick se henne trodde han först att hon blivit allvarligt sjuk. Sittandes på sängen i sitt och Emilias rum hade hon förvisso haft ett leende på läpparna men ögonen hade varit rödsprängda och hela hennes uppenbarelse blekare än vanligt.
”Vad har hänt?” frågade han dumt.
”Projektarbete har hänt”, log hon uppgivet och klappade på sängen bredvid sig. ”Kom hit och krama mig. Jag behöver det.”
Flinande la han armarna om henne men drog sig sedan ifrån igen. ”Är det meningen att man ska se ut sådär då? Isåfall gjorde jag kanske fel på mitt.”
Det fick henne i alla fall att skratta. ”Vi ska lämna in ett första utkast imorgon, bara som en grund för vad resten ska handla om. Jag kan ha ställt lite för höga krav på mig själv men jag tycker att jag jobbar bättre under nätterna..”
”Du ska sova under nätterna Wilma”, log han mjukt. Han visste hur seriöst hon tog skolan, och det krävdes helt klart när man gick hennes program.
”Jag vet. Men nog pratat om mig för en stund, hur är det med dig? Vi har knappt hörts ju. Fast jag kan varna redan nu för att det nog kommer fortsätta så dom närmaste veckorna. Lova att inte tycka att jag är en dålig kompis för det?”
Adrian lutade sig flinande mot väggen bakom och sträckte sig efter en kudde. ”Det skulle jag aldrig tycka. Jag är kvar här när du kommer ut från pluggdimman igen. Men ja det är bra.”
Han log snett och Wilma såg kisande på honom innan hon sprack upp i ett stort leende. ”Just ja! Har du träffat Alex?”
”Japp. Några gånger.”
Hon såg med stora ögon på honom och Adrian kände redan triumfen över att han överraskat henne. Hon hade säkert trott att han skulle ha fegat ur. ”Och..?”
”Och ja vi har bra sex. Det visste jag ju redan. Och nej jag får inte fjärilar i magen när jag ser honom.”
”Och du har alltid varit väldigt bra på att spela cool. Och på att lura dig själv”, log hon roat. ”Jag blir personligen bara glad om du kan fortsätta träffa en och samma person och se att det inte är så farligt. Men jag tror fortfarande att du kommer få panik om någon vecka när du inser att du tycker om det på riktigt, och att det handlar om mer än sex. ”
”Kommer inte hända”, flinade han. ”Det har jag ju redan sagt.”
”Och du är inte rädd för att du inte ska få panik heller då? Att du ska upptäcka att du verkligen gillar att umgås med honom och att du gillar känslan?”
”Fortfarande nej. Du är typ lite besviken va? Du trodde att du skulle ha vunnit vadet redan nu för att jag inte skulle ha vågat höra av mig till honom.”
Wilma log oskyldigt. ”Inte hoppats. Men kanske vad jag hade väntat mig ja.”
Adrian hade stannat hos Wilma tills kvällen och också ätit tillsammans med henne och Emilia. (Med hans ointresse till matlagning fick man helt klart ta varje chans man fick.) Därefter hade han informerat om att han tänkte dra till gymmet och beordrat Wilma att hon skulle ta en paus i sitt pluggande klockan tio och titta på ett avsnitt av Paradise Hotel. Inte för att det på något sätt var bra – det var totalt värdelöst och han skämdes å deltagarnas vägnar som trodde att dom fixat världens bästa karriär när dom efter säsongen åkte runt på sina barturnèer – men för att man åtminstone slapp tänka för en stund.
Gymmet var inte alls så folktomt som han hade gissat men han hade i alla fall träffat på Marcus och fått sällskap en stund. Extra tur eftersom han varit slarvig och glömt hörlurarna och därmed fått nöja sig med musiken som spelades ur högtalarna. Han hade kört på ett tag till efter att han återigen blivit ensam men sedan begett sig till omklädningsrummet med planen att ta en lång dusch. Någonting hade dock fångat hans uppmärksamhet innan han ens hunnit få av sig alla kläderna.
”Hej. Trodde inte du gymmade här?”
Adrian nickade. ”Jo jag gymmar alltid här.”
Alex hade handduken knuten lågt om midjan och vattendropparna längs bröstkorgen gjorde inte synen sämre. Hur snabbt skulle dom kunna ta sig hem härifrån?
Alex hade tydligen andra planer.
Den blöta bröstkorgen trycktes mot hans egna nakna medan fingrar drog genom hans blonda hår. En duns ekade i omklädningsrummet när han smälldes upp mot skåpen och därefter var det Adrian som grep tag om ett svart rufs och hårt kysste blöta läppar. Först hade Adrian inte en tanke på att någon kunde komma in, för att strax senare gå igång på tanken att någon faktiskt kunde göra det. Hans shorts hade snabbt avlägsnats och han hade villigt låtit sig tryckas ner på bänken framför skåpen. Med en hand som greppat tag ännu hårdare om Alex hår stönade han kvävt till när ett par läppar slöts om honom.
”Tyst..”, mumlade Alex roat och strök den lediga handen längs insidan på hans lår.
”Som att det där hjälper”, morrade han till och tryckte bakhuvudet mot skåpsdörren.
Bara synen utav Alex där nere fick honom att rysa, och när han sedan började hjälpa till med handen samtidigt som han tog honom ännu djupare i munnen så svartnade det nästan för ögonen på honom.
”Jag-”, pressade han fram och fick ta till all (vilket inte var mycket) självbehärskning han hade kvar för att faktiskt släppa greppet om Alex och låta honom dra sig ifrån om han ville. Det hände inte.
När han kom svalde Alex allting och såg sedan upp på honom med ett snett leende, drog handryggen över munnen.
”Kändes jobbigt om vi skulle behöva städa”, sa han något hest.
Tanken på varför han lät hes fick Adrian att tyst stöna till igen. ”Kom här.” Han drog hastigt upp den andre och tryckte ett par bestämda läppar mot hans. Alex tunga hade snart letat sig in och Adrian strök nöjt sin över den lilla piercingkulan. Det dröjde inte förrän dom drog sig ifrån varandra igen och två hastiga leenden utbyttes. Tanken på att upptäckas kändes inte lika sexig längre och Adrian fiskade upp shorts och underkläder från golvet innan han drog en handduk om höfterna istället.
”Jag har lovat Ludvig att köpa med mat hem så..”
”Ja men det är lugnt, gå du”, flinade Adrian och plockade upp sin tvålflaska ur bagen. ”Vi.. ses väl.”
Alex nickade och hade strax försvunnit runt hörnet där han verkade ha haft sitt skåp.
Det var först när han hade satt sig på bussen hem som han tog upp mobilen och där väntade två sms från Johan.
[19:32 nytt meddelande- Johan] är du hemma eller?
[20:02 nytt meddelande- Johan] nån jävel har kastat in en sten i glasrutan till porten här nere, och två stycken rutor på tredje våningen också. Polisen har varit här.
[20:32 sänt meddelande] seriöst? o.o vad har ni för fienden i ditt hus?
[20:33 nytt meddelande- Johan] inte en jäkla aning. Fett obehagligt i alla fall. Jag är nere på pizzerian, kommer du dit? Eller vart är du ens?
[20:33 sänt meddelande] yes kommer dit. är på väg hem från gymmet.
Adrian var hungrig men gympasset skulle ha känts totalt slöseri om han skulle tryckt i sig en pizza inte ens en halvtimme senare, så han hade nöjt sig med att titta på Johan som ätit upp sista bitarna av sin.
”Bra pass eller?” frågade han efter att ha sköljt ner en tugga med cola.
Han ansträngde sig för att hålla tillbaks det skyldiga leendet. Bra efterpass i alla fall. ”Yes, körde mest rygg. Men den där stenkastningen då, var det ingen som såg vem eller vilka det var? Om det var redan vid halv åtta?”
Johan skakade på huvudet. ”Nej jag kom hem från Kevin alldeles efter det hade hänt. Men det var ingen som hade sett något. Jättekonstigt. Och jävligt onödigt.”
Fastän risken inte hade känts särskilt stor att någon skulle komma och kasta fler stenar, och ännu mindre troligt att någon skulle nått upp till åttonde våningen, så hade Adrian erbjudit Johan att sova hos honom istället. Ett erbjudande det hade tackats ja till. Johan hade lånat duschen medan Adrian gjort iordning sig en smörgås och oboy och när det var dags att sova hade dom båda kunnat konstatera att madrassen Nelly senast tvingats sova på inte gick att använda mer.
”Kan inte påstå att dagen varit särskilt ansträngande men shit vad trött jag är”, sa Johan och drog båda händerna genom håret innan han tog plats längst in i sängen.
”Ja men samma här. Fast jag har ju jobbat på lite mer än dig då”, tillade han flinande.
”Jag var- vad i helvete?!” utbrast han i samma stund som Adrian hade satt ned knäet i sängen och ett högt knäckande ljud hörts. Inte från Adrian tack och lov, men från sängen.
”Lät inte som en fjäder direkt..” Något motvilligt la han sig ned på golvet för att kunna kika in under sängen och precis som han befarat var en av träbalkarna i sängbottnen av. Han hade haft samma säng i alldeles för många år och den hade gett ifrån sig liknande ljud tidigare, men nu var det lite mer illa alltså.
”Skit också. Jag hade hoppats att jag inte skulle behöva lägga sparpengarna på en ny säng.”
”fan vad surt”, sa Johan och såg medlidande på honom. För att bara tre sekunder senare börja flina. ”Har du och Alex lekt lite för mycket kanske?”
”Jättekul. Vi har inte ens varit här hemma.” Inte sedan den där första gången och som Adrian inte mindes i alla fall. ”Vet inte ens hur jag ska kunna fixa hem en ny. Får kanske ringa och höra om morsan och farsan har lust att komma och hälsa på”, funderade han.
”Eller så.. alltså jag hade tänkt ta mig till Ikea någon dag nästa vecka. Jag behöver en ny skrivbordsstol. Och det är inte heller så kul att släpa med på buss, så vi skulle kunna höra med Kevin om vi kan låna hans bil? Han skulle hem till helgen, men kanske onsdag eller torsdag? Om du står ut med en halvtrasig säng till dess.”
Adrian nickade lättat. ”Det låter asbra. Hör med honom så bestämmer vi det.”
När han försiktigt kröp ner i sängen skrattade Johan lågt igen och den här gången kunde Adrian inte låta bli att göra det han också.
På onsdag kväll den kommande veckan hade dom kört hem bilen från Kevin med planen att åka till Ikea på torsdagen. Det lilla problemet var bara att på torsdagsmorgonen hade Johan vaknat med hög feber och illamående.
”Jag fattar inte varför jag åker på all skit hela tiden.” Det var ovanligt att se Johan så ynklig, och än en gång så passade det inte alls ihop med hans kropp. Stor, vältränad kille som låg med täcket upp till hakan och allt.
”Sjukt mycket otur.”
”Var det där tänkt som någon ordvits eller? Sjukt.” Han hade åtminstone kraften till att fortfarande kunna låta ironisk.
”Vill du ha någonting?”
”Du kan gärna få hämta vatten om du vill. Och en till alvedon, eller ta med hela förpackningen. Ligger inne på handfatet.”
Adrian la en tablett i hans hand och ställde glaset på sängbordet. ”Sms:ar du Kevin om att jag kör dit bilen?”
”Nej men åk du ändå. Nu när vi ändå har bilen. Du kan köpa det jag skulle ha. Det är ju stolen och sen mest småsaker. Du lär väl ha bärhjälp men Viktor eller någon kanske kan haka på?”
Adrian övervägde det han sa och nickade sedan. Dom hade som sagt bilen nu så det var väl det smartaste.
Ståendes utanför porten med en cigg mellan fingrarna ringde han upp Viktor som trots lektion svarade. Någon lycka hade han tyvärr inte ändå eftersom hans kompis hade lång skoldag och sedan andra planer inbokade. Han bläddrade längs telefonlistan i jakt på nästa person att fråga men stannade sedan tvekande vid namnet högst upp. Att tanken ens slog honom kändes lite oroande men..
Han tryckte på den gröna luren på skärmen och bestämde tyst för sig själv att om han inte svarat på tredje signalen så skulle han strunta i det.
”Hallå?”
”Tja. Det är Adrian.”
Han hade inte ringt särskilt många gånger. Dom hade oftast sms:at varandra bara. Och då hade det varit av helt andra anledningar än det här. Men trots att allt egentligen handlade om sex med Alex så kändes inte tanken på att göra någonting utanför sängen katastrofal liksom. Och om Alex sa ja så kunde Wilma sedan också få höra att Adrian gjort helt vardagliga saker med Alex och att det inte fått honom blint förälskad. ”Jag kommer med en lite konstig fråga kanske, men skulle du vilja hänga på till ikea idag?” Han drog en snabbförklaring till varför han behövde dit och vad som hänt hans sällskap och väntade sedan igen. Att Johan blivit sjuk var egentligen inte någon jätteklar anledning till varför han ringde Alex då dom två knappast var dom enda han kände. Men tacksamt nog ifrågasatte Alex inte det.
”Visst, det kan jag göra. Jag har ändå inget för mig efter dom här två lektionerna. Eller hade du tänkt åka på en gång?”
”Nej jag kan vänta tills du är klar”, skyndade han sig att säga. Kanske mest för att Adrian själv inte skulle hinna ångra sig över vad han frågat och lika snabbt ta tillbaks det. ´Oj Johan blev precis frisk igen´ eller något annat lika korkat som i klass med ´ha det bra´ som i det där sms:et. ”Kan hämta upp dig? Borde hitta till skolan.”
Han hade nästan hoppats på att Johan skulle ha somnat när han kom upp igen. Men han låg där vaken – om än med tunga ögonlock.
”Fick du tag i någon?”
”Ja.. Viktor hade annat för sig i eftermiddag men Alex kunde hänga på. Tänkte att han borde hålla måttet som bärhjälp”, tillade han med ett litet flin.
”Den Alex? Okej”, sa han något förvånat men log sedan mer roat – även om det inte helt orkade nå upp till ögonen. ”Tror inte Kevin uppskattar om ni går loss i hans bil bara.”
Adrian skrattade lågt men var lättad över att Johan nämnt något om sex istället för det faktumet att Adrian faktiskt brutit trenden att bara ses hemma i någons säng. Alternativt kök. Alternativt vardagsrum. Alternativt hallen.. Hade han gjort det hade Adrian kanske berättat om det lilla vadet han hade med Wilma och förklarat att det här bara hjälpte till lite extra. Att han både vågat och kunnat umgås med Alex i fler miljöer och att det inte gjorde någon skillnad. Nu lät han dock bli.
”Men jag tror jag drar hem till mig nu innan du smittar mig alltför mycket”, log han retsamt. ”Vi åker vid halv tolv, men ring om det är något, okej?”
”Tack. Ska nog försöka sova bort det bara. Men vi hörs väl senare.”
Alex var fortfarande lika snygg som sist han såg honom - vilket inte varit mer än tre dagar sedan – och kom gående ut från skolområdet i ett par mörkgråa tighta jeans, skinnjacka och en svart huvtröja där under. Adrian hade öppnat bildörren så att han skulle se honom och när Alex blick hittade honom höjde han hakan med en lätt nick. Det där jävla sneda leendet. Han både hatade och älskade det.
”Tja, snygg bil”, flinade han när han gled in i framsätet.
”Kanske, jag skulle inte ens kunna säga vad det är för sort.” Han kollade ned på ratten och dess logga som bestod av fyra ringar. Det var ju inte os-ringarna, så mycket kunde han säga. ”Audi?”
”Korrekt. Men jag har heller aldrig varit bilintresserad. Så länge en bil rullar som den ska och har tillräckligt utrymme för långa ben så är jag nöjd.”
Ungefär samma krav som Adrian hade då. Han väntade tills att Alex knäppt fast sig och tryckte sedan ned gasen igen.
Han hade tänkt att musiken skulle få rädda upp den eventuellt stela stämningen, men när dom tjugo minuter senare körde in på Ikeas parkering hade den knappt behövts. Självklart pratade dom när dom sågs annars också – det var inte så att Adrian brukade dra sekunden efter att dom knullat klart – men det hade flutit på lika bra trots att det dom gjorde egentligen var totalt nytt. Alex hade skrattat han också när Adrian fått förklara hur hela sängen brakat till. Fick se hur kul han skulle tycka det var när Adrian tänkte tvinga honom att hjälpa till med att bära upp den nya sängen för trapporna sedan.
”Gäller att jag hittar en nu bara för vi har redan kastat ut min.”
”Men smart”, flinade Alex när dom kommit upp till övervåningen och sovavdelningen. ”Du får väl övernatta hos mig annars.”
Kanske möjligtvis kunde bli så att han låtsades som att han inte hittade någon säng som passade.
Efter mycket provliggande (ibland tyckte till och med Adrian själv att han var tråkig..) hade han hittat en perfekt säng i både bekvämlighet och prislapp och som också Alex godkänt. Prylarna på Johans lista var ilagda i en gul kasse, precis som ett par hyllplan och några fotoramar som Adrian planerade att förnya sitt rum med. Kanske hade han undermedvetet blivit påverkad av inredningsprogrammet han slötittat på förra helgen, men det var kul att få göra om det annars ganska så trista studentrummet då och då. Alex hade också passat på att inhandla sådant där nödvändigt men som man ofta inte kom sig för att köpa förrän man var just på Ikea innan dom bestämt sig för att en lunch skulle sitta fint.
”Påminn mig om att vi ska hämta Johans stol där på lagret sedan också”, sa Adrian och skar en bit av den inte så spännande kycklingen. Men det var billigt och dom var studenter, vilket direkt klassificerade lunchen som perfekt.
”Var han med på strandfesten, Johan alltså? Har ju hört om honom men aldrig sett honom.”
En tanke lyckades gnaga tag i hans huvud och han blev för några sekunder osäker på vad det här oskyldiga förslaget om Ikea-sällskap kunde ha orsakat. Dom pratade om varandras kompisar, det gjorde man inte med ytliga bekantskaper. Men Alex var ju inte en ytlig bekantskap även om dom inte skulle ha tagit den här turen. Han sköt irriterat bort tanken.
”Jo han var där. Han är brunhårig, lång, vältränad. Du kan väl få se någon bild..” Han öppnade snabbt sin instagram och visade strax en bild på Johan för honom.
”Jaha, men då vet jag! Har sett honom på någon nation också. Han syns och hörs.”
Adrian nickade flinande. Han undrade smått om Alex hade sett honom innan också. Innan den där kvällen på Kiwi. Han kanske hade nämnt det då till och med. Synd att han inte kom ihåg något specifikt utav deras samtal heller.
”Gillar du inte ärtor?” kunde han inte låta bli att fråga när han såg den sparade högen med dom små, runda grönsakerna.
”En kompis på dagis lurade i mig att det var ormägg.”
Adrian skrattade. ”Och du tror alltså på det än? Stackars. Då kan jag vara schysst och berätta för dig att det inte är några ormägg.”
”Verkligen?” log Alex brett och spetsade en med gaffeln innan han flinande la ifrån sig besticken. ”Äter i princip alla grönsaker men har svårt för ärtor alltså”, sa han och tillade sedan. ”Även efter att jag fick förklarat för mig att det inte var några ormägg”,
Dom skrattade igen och satt kvar vid bordet ytterligare en stund fastän maten var uppäten och fastän det inte var en särskilt trevlig miljö med allt barnskrik, personal som ropade ut erbjudanden i högtalarna och med andra matgäster lite för nära för att det skulle vara bekvämt.
Med allt betalat hade dom sedan lånat en av varuhusets släpvagnar och kört hem till Adrians campus för nästa steg i sängskaffandet. Att få upp bäddmadrassen för trapporna hade gått bra – Alex spända överarmar när han burit hade också sett bra ut – men att få in den genom Adrians dörr hade varit på millimetern.
”Är jag berättigad till att få gå nu?” flinade Alex efter att madrassen låg på golvet där Adrians gamla säng stått, och alla delarna till sängstommen låg utspridda över vad som kändes som hela rummet.
”Absolut, men då tar jag det också som en hint att du är ohändig”, svarade han med ett retsamt leende.
Den svarthårige såg roat på honom och Adrian undrade i samma sekund ifall Alex tänkt tillbaks på första gången när han klev in i rummet? Han hade trots allt inte varit här sedan dess.
”Vad är ditt eget betyg då?”
”Jag? Jag är väldigt bra med mina händer har jag fått höra”, nickade Adrian. ”Så jag skulle påstå att jag är händig ja.”
Okej, Alex tänkte definitivt på den första gången. Om inte blicken talat om det så gjorde läpparna det som alldeles snart fångat upp hans. Fallet blev lite för högt för att det skulle vara bekvämt, men dunsen ned på bäddmadrassen fick dom ändå att skratta till. Skratt som förvisso tystades ganska snabbt när tungor letade sig in till varandra och kyssarna blev alltmer intensiva. Adrian letade sig in med händerna under den andres huvtröja och smekte dom längs med magen och bröstkorgen innan han tryckte sig närmare i jakt på att få känna Alex höfter mot sina egna. Efter att ha gränslat den svarthårige gned han sig lätt mot honom och belönades med ett plågsamt och hest stön. Med jeansen fortfarande på var Adrian ändå villig att hålla med om det plågsamma i det hela, men samtidigt så var det ingen utav dom som högt klagade.
”Har du någon aning om hur snygg du är?” mumlade Alex vars händer hade placerats på hans rumpa där dom tryckte honom närmare.
”Väl godkänd skulle jag kunna sträcka mig till.” Han rörde sig mot honom igen och lutade sig därefter ned för att trycka en kyss mot hans läppar.
”Lite väl blygsam tycker jag.” Alex flinade tillbaks och vred sig under honom.
Ringsignalen hade inte kunnat komma mycket mer olägligt. Särskilt inte eftersom Adrian precis knäppt upp Alex byxor. Nu suckade nyss nämnda person och vred på sig utav en helt annan anledning.
”Hallå?... Nu?... Nej jag är inte hemma men… Ja okej, ses snart.”
Adrian hade bitit tag i underläppen och såg nu på honom efter att han tryckt av samtalet.
”Jag måste dra snart. En tjejkompis har krisat lite.”
”Ajdå.”
Alex nickade och knäppte sina jeans efter att Adrian klivit av honom. ”Det händer ganska regelbundet så det är nog ingen större fara egentligen, men Filip var med henne nu och undrade om dom kunde komma hem till mig så. Men jag hinner erbjuda min händighet ett tag först.”
”Trodde inte du hade någon”, flinade Adrian men var inte sen med att öppna verktygslådan han hade lånat ifrån Marcus. Att skruva ihop Ikeamöbler var typ det värsta han visste så han tänkte inte riskera att gå miste om hjälpen.
Efter alldeles för lång tid av skruvande, en hel del svordomar, hopknycklande av instruktionspapper som ändå inte var till någon hjälp och en liten dos av våld så kunde Adrian ändå påstå att han faktiskt var lite tacksam att sängen gått sönder. Den nya var nämligen helt underbar. Och då hade han inte ens sovit i den än. Om inte Alex behövt dra hade han helt klart bett honom inviga den med honom – för annat än att sova givetvis. Nu låg han istället kvar själv en stund och samlade krafterna för att kunna ta tag i Johans stol. Snäll som han var. Den senaste rapporten från hans kompis hade lytt; Lever. Men känns som jag kan tänka mig att det skulle göra om man stuckit ut huvudet genom ett tågfönster, mött ett annat tåg och inte hunnit dra in huvudet. Men annars är det okej. Har snart byggt tredje våningen på pappersnäsduksberget.´
Så länge Johan skämtade kunde det åtminstone inte vara alltför illa, men han antog att han inte mådde tillräckligt bra för att vilja ge sig in i kamp med Ikeaskruvar och dom värdelösa skruvmejslarna som medföljde.
Adrian hade nära på ramlat när han burit med sig stolen nedför dom tre trapporna men med plan mark bort till Johan och väl där en fungerande hiss så hade det inte tagit alltför lång tid förrän han kunde knacka på dörren och kika in.
”Tja, hur är det med dig?”
”Samma skulle jag sä- men åh har du fixat stolen åt mig? Nice.”
”Inte utan blod, svett och tårar dock”, skämtade han och satte sig ned på den.
”Och du och Alex hade trevligt?”
Adrian snurrade ett varv och höjde ena axeln. ”Vi fick en säng inhandlad och han hjälpte mig bygga ihop det mesta av den, så det får jag väl säga.” Sedan hade väl i och för sig det runt om spelat in också. Lunchen och bilresan hem hade varit ganska trevliga dom med. ”Men vill du ha något att äta eller? Kan väl göra iordning någon middag, om du har grejer hemma?” Såklart att han hade. Det var bara Adrian som kunde inse samma dag att det enda som låg i kylskåpet var en ensam gurka.
”Jo jag antar att jag borde försöka käka något. Ger dig fria händer.” Sättet han flinade på var helt klart en förolämpning, men samtidigt väldigt sant.
Han hade hittat en påse med färdig pyttipanna i frysen – standard i Adrians frys men något utav en överraskning i Johans – och med en sådan kunde knappt han misslyckas. På någorlunda tryggt avstånd från sjuklingen hade han stannat kvar för att äta och titta på senaste Walking Dead-avsnittet och därefter begett sig hemåt till sin väntande säng. (Fast det var väl snarare Adrian som längtade efter den än tvärtom) Det var liggande i den som han tog upp mobilen och övervägde att överraska sig själv ännu en gång idag.
[22:05 sänt meddelande] vad säger du om en kaffe imorgon? som tack för hjälpen med sängen ;)
Att Adrian skulle vara så noga med artigheten att han skulle ha frågat för den sakens skull var såklart inte sant. Men eftersom dagen hade varit ganska trevlig.. Tankar på vad som eventuellt skulle ske om Alex vägde in något alltför seriöst i att dom kanske skulle ses för annat än bara sex två gånger på två dagar fick han helt enkelt skjuta undan. Det här kanske till och med kunde vara bra för Adrian att få jobba med, det kanske till och med kunde underlätta saker framöver med andra killar. Inte för att det var säkert att Alex skulle säga ja helle-
[22:08 nytt meddelande- Alex] så jag var tillräckligt händig för din smak ändå alltså? haha. en kaffe låter trevligt. vart och när?
Kanske hade det varit bättre ifall Alex sagt nej. Kanske borde Adrian bara ta tillbaks det och säga att han insett att han visst var upptagen imorgon. Om han var en feg idiot ja.
[22:09 sänt meddelande] Waynes? Jag kan vara där till 3. Men om du har skola längre kan vi ta det senare.
[22:09 nytt meddelande- Alex] 3 blir perfekt. Är sängen fortfarande godkänd då?
[22:09 sänt meddelande] som fan. lite tråkig invigning av den bara.
När det inte kom något direkt svar antog han att Alex fått annat för sig och var på väg att lägga bort mobilen. Men så plingade det till igen. Den här gången med en youtube-länk.
[22:13 nytt meddelande- Alex] https://- Pink-you-and-your-hand
Adrian nöjde sig med att skicka tillbaks en emoji som gav fingret. Vilket han såklart inte borde ha gjort då emojisarna som direkt kom till svar var den förmodligen mest använda grönsaken i cybervärlden – auberginen – följt utav den knutna näven. Han var ju för fan i klass med Johan.
yes, vill höra vad ni tycker den här gången också (;
|
| Kommentarer | | arbok - 25 feb 17 - 01:37 | lilla (...) Johan som är sjuk ): kanske var det tur att han var det ändå så att Adrian fick träffa Alex på egen hand. Hehe. Gulligt att Adrian fortfarande tror att inget är på gång. Skulle säkert vara superjobbigt om de råkade börja gilla varandra för Alex verkar ju inte alls vara en bra kille osv osv. ((((((: vill fortfarande ruska honom. Tur är väl att han går med på att träffa honom nu i alla fall.
Gillar att Alex känns så careless och chill. Han är bara där och är snygg och gillar att ligga, liksom. Blir intressant att se vad som händer sen när man får lära känna honom lite bättre.
(länken till Pink får A+ i användning av Alex haha) |
|
|
|
