Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

studentliv [del 8]

”Jag säger inte att jag är chockad att du snarkar för att du är tjej, jag är ingen korkad douche som fortfarande tror att tjejer bara är till för att behaga eller vad fan dom tror, men jag är chockad att det kan komma så höga snarkningar från den där lilla kroppen. På riktigt.”
Elsa skakade roat på huvudet efter att ha tagit på sig strumpor, sittandes bredvid Nelly på madrassen. ”Det är ju charmigt.”
”Sa ingen. Någonsin.”
Nelly som redan fått på sig alla kläder och dessutom sminkat sig skrattade tyst. ”Ganska sant faktiskt. Fast det är helt klart kul att ligga och lyssna på, tills att man faktiskt vill sova förstås.”
”Vad är det här, har ni tänkt gå ihop och mobba mig eller något? Tänker du bjuda oss på någon frukost Adrian?”
”Vad krävande ni är. Var det också något Johan lovade dig när han sa att du kunde sova hos mig eller?”
”Nej jag tror att han nämnde att du är värdelös på allt som gäller mat. Men hur mycket kan man misslyckas med en frukost?”
En hel del visade det sig. Adrian hade gått med på tjejernas önskemål om frukost och släpat sig ut i det gemensamma köket, endast iklädd ett par svarta pumabyxor eftersom dom legat närmast till hands på stolen och han inte orkat ta fram någon tröja. Äggen som han satsat på att dom skulle bli hårdkokta hade bara blivit en enda sörja inuti, knappt så att dom tagit sig upp till nivån som kunde kallas löskokta, och brödskivorna hade antagit en nyans i samma färgskala som hans tatueringar eftersom något pucko hade vridit ratten på brödrosten till max. Det var alltså inte enbart Adrians fel att frukosten blivit under all kritik, men faktumet hade ju ändå kvarstått; misslyckad frukost.
När Elsa och Nelly hade bestämt sig för att gå över till Johan och äta frukost där istället innan dom skulle säga hejdå och ta sig till tågstationen hade Adrian inte insisterat på att dom skulle stanna längre, utan nöjt kastat sig ner på sängen igen. Han var inte bakis utan bara sjukt trött av att knappt ha fått några timmars sömn.
Någon mer som planerat att spendera dagens liggandes i sängen hade varit Wilma. Hon hade däremot orkat med att göra en kraftansträngning först och tagit bussen till Adrian för att kunna inta plats i samma säng. Det kändes som att det var ett tag sedan dom bara hade umgåtts hemma hos någon, utan att det var några fler där, utan att det var fest som stod på schemat eller att någon utav dom hade en tid att passa för något som redan bestämts inför dagen. Eftersom frukosten hade blivit obefintlig för Adrians del och dom båda var lata och skräpmatssugna hade dom gjort en onlinepizza-beställning och en timme senare haft en sjukt onyttig buffe framdukad på sängen.
”Men du, Alex”, sa Wilma och slickade av lite sötsur sås från fingret efter att ha doppat sin sista chickenstick.
”Vad är det med honom? Assnygg?”
”Typ ja?” Wilma började flina. ”Ja men det var han ju verkligen. Pratade ni ingenting?” Adrian och Wilma hade själv knappt hunnit prata igår trots att kvällen varit så lång.
”Vi hälsade på varandra när Linn dök upp med honom. Alltså hälsade i som att vi inte visste vad den andre hette. Jag vet, jag vet. Men det bara blev så. Och det var tillräckligt obekvämt ändå att träffa honom med tanke på den senaste kontakten vi hade.”
”Han var ju jättetrevlig, jag pratade lite med honom. Han bor ju i.. visst ja, du har redan varit hos honom.”
”Jo jag har ju det. Sa han vad han gjorde för något..? Typ pluggar han eller jobbar eller..?” Han såg frågande på henne.
”Har du inte frågat honom själv?” undrade hans kompis förvånat. ”Eller jag ändrar min fråga förresten; bryr du dig faktiskt i det? Är du till och med nyfiken?” Hennes retsamma leende fick Adrian att suckande dra en hand genom håret innan han knölade ihop servetter och tomma kartonger för att tillsammans trycka ner dom i papperspåsen som dom fått allt levererat i.
”Nej jag är inte dödligt nyfiken, jag undrade bara rent allmänt. Han lär ju känna Linn någonstans ifrån tänkte jag.”
Wilma log bara. Och det sa Adrian mer än om hon hade öppnat munnen och gett honom ett verbalt svar. Varför var båda hans bästa kompisar så jobbigt dryga ibland?
”Du har inte lust att plugga lite medicinhistoria åt mig?” Wilma hade lutat sig bakåt mot hans kuddsamling och sträckte sig samtidigt efter tv-dosan för att byta kanal från den som rullat sedan hon först kom dit men som dom inte direkt riktat någon uppmärksamhet till.
”Om du har lust att gå ut och röka åt mig?”
Dom mötte tyst varandras blickar när dom tyvärr insåg att något sådant inte var möjligt.
”Vad är det du ska plugga? Typ årtal om gamla läkare eller?”
”Glosor typ. På gamla mediciniska termer. Känns jättenödvändigt.”
Adrian log lätt när han reste sig upp. Det lät inte vidare kul heller. ”Okej men då ger jag dig i uppgift att lära dig fem av dom glosorna medans jag går ut och röker.”
”Och vad ska jag ge dig för läxa? Att röka fem cigg? Känns ju sådär”, skämtade Wilma. ”Rök så få bloss som möjligt. Och jag är faktiskt seriös Adrian, du borde inte röka alls. Det kanske skulle vara nyttigt för dig att vara med på någon av mina lektioner. Vi fick se en film där dom hade gjort en studie på en tjugoårig kille, som börjat röka när han var femton, tills att han var trettiofem. Och han hade fått kol då, vid trettiofem års ålder Adrian.”
”Jag vet att det är farligt, jag är inte omedveten om riskerna. Men jag röker inte flera paket i veckan och jag kommer att kunna sluta när jag känner för det.” Han gav Wilma ett leende och envisades att fortsätta titta på henne enda tills att hon gav med sig och gav honom ett ironiskt leende tillbaks.
”Tillbaka om tio. Minuter alltså”, tillade han innan han lämnade rummet.

Från att bara ha sett Linn då och då tidigare så träffade han plötsligt på henne väldigt mycket oftare nu. Och inte bara i Johans trappuppgång heller utan som nu, utanför hans eget hus.
”Tjena.”
”Hej”, log hon glatt och det såg ut som att i alla fall hon hade fått tillräckligt många timmars sömn inatt.
”Vad ska du iväg på?”
”Nu ska jag faktiskt bara hem. Jag har varit hos en kompis. Två lägenheter härifrån typ.”
”Jaha”, nickade Adrian och blåste ut röken. ”Blev bra fest igår i alla fall.”
”Ja men verkligen. Superkul. Alex var inte helt såld på idén när jag först frågade om han ville hänga på, men hans slutgiltiga betyg blev att den varit både askul och intressant.”
”Jasså”, flinade han och förde snabbt ciggen till läpparna igen för att inte göra något dumt som att fråga mer om honom. Han visste inte hur nära kompisar dom två var, om hon kanske skulle få för sig att nämna det isåfall. Han visste inte heller varför han var så angelägen om att få veta mer eftersom han med enkelhet kunde föreställa sig paniken om Alex skulle ha skickat ett sms, eller ännu värre ringt. Han tyckte inte om honom – det gjorde han absolut inte, det var inget han försökte intala sig själv utan bara ren fakta. Så egentligen var kanske förklaringen till att han inte helt släppt Alex för att den senaste gången gett honom mersmak. Han hade velat ligga med honom igen. Trots principer om att aldrig göra det mer än en gång med någon. Fast det var samtidigt inte ett alternativ eftersom han 1, redan gjort klart för Alex att det inte skulle hända något igen, och 2, samma sak egentligen; det skulle inte hända något igen för han var inte intresserad av mer.
Plötsligt visste han precis vad han behövde för att släppa dom jävla tankarna på Alex och det bra sexet. Annat sex. Minst lika bra sex.
”Adrian?”
Han såg förvånat upp på Linn. ”Va?”
Hon skrattade lågt. ”Nej det var inget viktigt. Såg ut som att du tänkte på något?”
”Ja, det gjorde jag nog också”, log han snett. ”Förlåt. Jag är inte särskilt pigg, Johans syrra och hennes kompis sov hos mig inatt. Dom bor i Stockholm egentligen. Så det blev inte jättemycket sömn om man säger så.”
”Åh, dom hade jättekul och skrattade åt egentligen ingenting och du blev till sist så irriterad att du gav upp att ens försöka somna?”
Adrian skrattade och lämnade samtidigt ett rökmoln ur munnen. ”Spionerade du genom nyckelhålet? Du beskrev min natt på pricken faktiskt.”
”Jag gjorde det alltså?” skrattade Linn också. ”Jag har varit med om det ganska många gånger själv. Är kanske inte tillräckligt tjejig som inte fattar grejen.”
”Eller så är du bara mer mogen och slösar inte skratt på sånt som inte är kul, och tar till vara på att göra något effektivt i sängen.” Vilket det egentligen fanns två sätt att göra. Nu menade han dock det oskyldigare; att sova.
”Jag gillar din teori bättre än min. Men du jag ska fortsätta hem till mig nu, ha det bra.”
”Du med. Vi ses.”

Wilma hade blivit lagom förvånad när han kommit upp efter sin rökstund och förkunnat att dom skulle ut ikväll. Inte för att dagen efter-fylla brukade vara särskilt kul men för att Adrian var i desperat behov av att ge den nyligen påkomna teorin en chans. Han antog att hans fallenhet för spontanitet hängde ihop med den enkla livsstilen han gillade att leva. Och det var ingenting någon snygg jävla kille med gitarrskills skulle få hindra.
”Du fattar väl att du inte bara kan gå ut med målet att få ligga?”
”Varför inte? Jag brukar ligga ganska mycket, det är inget nytt? Jag är inte pryd direkt.”
Wilma skrattade till. ”Nej Adrian, det vet jag att du inte är.” Hon visste det väldigt väl till och med eftersom hon gått rakt in i hans rum en gång och plötsligt fått bevittna Adrian gränslad över en brunhårig skönhet vars händer varit fastbundna och ögonen täckta med en mask. Wilgot hade han hetat. ”Men vad ska du göra om det bara är slemmiga typer där? Eller någon som ser sin chans att utnyttja din desperation totalt.”
”Tror du jag visar den så tydligt? Jag har faktiskt en ganska bra charm”, sa han och höjde flinande på ögonbrynen. Fast hon hade en poäng.
Tanken slog honom när mobilen pep till med ett sms. Istället för att kolla meddelandet bläddrade han snabbt bland sina alldeles för många appar och drog sedan på munnen när han hittat den han sökte. Han hade inte brytt sig om att kolla där inne på flera månader nu, men den senaste - och i och för sig enda - killen han hade träffat där igenom hade varit en fullträff på alla sätt.
”Vad gör du nu..?” frågade Wilma och bytte samtidigt kanal på teven. Han tyckte sig höra en sådan där sävlig röst och som för tillfället berättade om näbbdjurets föda.
”Grindr.”
”Okej.” Han kunde höra att hans kompis hade ett leende på läpparna nu, ett sådant där leende som sa att hon hade gett upp och lika gärna kunde hänga på nedför. ”Säg till om du vill ha två ögon till.”
Det var nästan pinsamt att dom två timmar senare fortfarande halvlåg i sängen och scrollade bland profilbilder, men dom hade också haft hysteriskt roligt åt en del chattkonversationer. Snubbar Adrian aldrig skulle drömma om att träffa men som det hade varit roligt att tease:a.
”Han var fin”, sa Wilma efter att Adrian sagt att dom fan fick skärpa sig nu.
”Fin som i skittråkig ja. Kan lova att hans dateförslag skulle innebära en tur till botaniska trädgården för att studera olika buskar.”
”Du är så taskig. Han kanske är jättespännande och att det där bara är en image. Kommer du inte ihåg nördkillen jag träffade? Han med fluga och stora glasögon men som var jättekinky? På det bra sättet.”
Det mindes Adrian. Han hade själv varit lite avundsjuk på den grabben faktiskt.
”Hm”, sa han gillande efter att ha klickat upp en bild på en kille som var betydligt mer i hans smak. Blond, isande blå ögon som imponerande lyckades fånga ens blick bara genom en inte ens särskilt högupplöst bild, breda axlar och tydliga nyckelben. 2 km bort, 26 år, 1,88 cm lång, singel, looking for: casual/right now.
Han vågade inte hoppas på att han skulle ha tur med den första han tänkte snacka seriöst med, men det var värt ett försök.

4drian: Hallå
Till hans förvåning kom det ett svar på en gång.
Jason: Tjena
4drian: Någon som talat om för dig att du har siames-ögon?
Kunde ha varit det fånigaste han sagt på länge, men också det roligaste.
Jason: haha, faktiskt inte. Är det något positivt?
4drian: Jag är kattmänniska så ;)
Jason: Då tackar jag för komplimangen. Vet inte vad jag ska jämföra dina med, smaragder kanske?
Skönt att ha hittat någon som kunde driva tillbaks.
4drian: Smaragder funkar.
Jason: någon möjlighet att jag får studera dom närmare? ;)
Adrian log smått för sig själv. Han hade precis varit på väg att själv hinta om att han ville ses. Varför dra ut på det liksom när dom båda hade sina preferenser synliga.
4drian: hemma hos dig skulle du helt klart kunna få göra det.
Jason: nice. t/b?
4drian: brukar variera
Jason: Jag tror att jag gillar dig haha
4drian: Det gör dom flesta (((:

Dom hade fortsatt prata en stund, det var klart att han inte på riktigt stämde träff med någon utan att ha fått en lite större uppfattning om vad det var för slags person. Men han var fortfarande jäkligt snygg, han var rolig och han hade ett större ordförråd än vad många andra på grindr hade. Inte för att han planerade att snacka så mycket med honom när dom väl skulle ses men det var ändå trevligt med någon som hade någonting innanför pannbenet också.
Lite spänd kände han sig dock när han ganska så precis tio i åtta plingade på en dörr vars brevinkast var döpt till J.Sanders. Skönt att han verkade bo ensam i alla fall och inte med några rumskompisar. Det var annars oftast standarden i Uppsala; studentlägenhet eller lägenhet tillsammans med flera kompisar för att ha råd med dom hutlösa hyrorna. Dörrhandtaget trycktes plötsligt ner och Jason på profilbilden gjorde inte verklighets-Jason rättvisa överhuvudtaget. Adrian brukade inte ha dåligt självförtroende när det kom till sitt eget utseende, men inför den här snubben kände han sig lite i underläge faktiskt.
”Adrian va?” frågade den blonde med en lätt rynka i pannan men med ett leende som såg ut att vilja ta sig fram i mungipan.
”Stämmer bra det.”
”Fan vad skönt, annars hade jag nog fått bjuda in dig ändå.”
Adrian skrattade lågt och följde med in i en välstädad hall. Det var dock inte den som fick mer utav hans uppmärksamhet utan blicken granskade ganska så odiskret den långa blondinen. Benen var klädda i ett par svarta jeans liknande hans egna och överkroppen i en mörkblå t-shirt som vittnade om muskler där under. Han hade trott att det kanske skulle bli lite stelt till en början, tills att någon utav dom skulle få göra slut på eländet och bara fråga rakt ut om dom skulle knulla nu. Nu behövdes det varken någonting stelt eller frågor, för Adrian hade inte mer än sparkat av sig skorna förrän han greppat tag om Jasons nacke och tryckt hårda läppar mot hans.
Jason var på direkt och i nästa stund var det Adrian som fann sig upptryckt mot väggen med händer som omilt kände sig nedför hans kropp. Otåligt hjälpte han till att få av baseballtröjan han själv haft på sig och gick sedan vidare till den andres jeans istället. Han var hård, precis som Adrian, och det var den sistnämnde som var först med att stöna till när en hand strök över dom fortfarande knäppta byxorna.
”Shit, jag skulle ju studera dina ögon..”, kom det retsamt ifrån Jason när han drog sig ifrån Adrians hungriga läppar.
”Käften och kyss mig istället.”
Ett hest, men som också verkade gillande, skratt hördes från den andre innan han gjorde precis det. För att aldrig ha träffats och egentligen knappt pratat så tyckte Adrian att dom synkade varandra jävligt bra. Dom verkade vara på samma nivå liksom.
Med jeansen nedhasade till fötterna och ett blowjob - som med lätthet kunde räknas som ett av dom bästa han fått – senare hade dom förflyttat sig till ett sovrum med en löjligt stor säng men väldigt få kuddar i förhållande och Adrian var snabb med att avlägsna även den andres jeans och underkläder. Han suckade nöjt åt vad han såg och lutade sig ned över honom för att återuppta dom hetsiga kyssarna. Han kunde vara helt för djupa, långsamma och retsamma kyssar, men det var också något alldeles särskilt med nästan våldsamma kyssar, så där så att man nästan kunde känna desperationen bakom. Adrian var desperat över att glömma.
”Jag vill ta dig”, mumlade han med en hand sluten om honom. ”Är du okej med det?”
Jason nickade bara och borrade in naglarna lätt i hans axlar. ”Sängbordet till höger.”
Adrian hittade snabbt det han behövde och hade också snart den blonde framför sig på alla fyra. Det krävdes inte lång tid för att få in både två och tre fingrar och det låga stönet Jason gav ifrån sig när Adrian greppade tag om hans hår med den lediga handen fick honom själv att skälva till.
”Kom igen, jag är redo nu..”, sa Jason otåligt och kastade en blick på honom över axeln. Hans ögon såg lika glansiga ut som Adrian misstänkte att hans egna gjorde. Han var alldeles för otålig själv för att orka med att retas och tog istället ett fast grepp om båda hans höfter innan han trängde in. Han var ändå inte totalt ouppmärksam på signaler från den andre utan kollade av så att det kändes okej för honom också. Adrian var inte typen som bara tog utan han ville ge också. Några tecken på att han gjort något som inte var uppskattat fanns dock inte utan Jason tryckte sig snarare bakåt mot honom för att låta honom komma djupare.
”Mhm.. jag är snart där nu.. Lite till.” Jasons ord fick Adrian att öka tempot något och han letade sig fram med handen för att samtidigt kunna röra vid honom. ”Kom igen..”
Adrian kämpade för att hålla emot och inte komma före den andre, men efter några fler hårda stötar kände han hur allt släppte och han sjönk med ett stön ihop ovanpå Jason. Några till drag med handen så kom även han, över det gråa täcket, och för en stund låg dom bara där och flämtade ikapp.

”Kanske vore lättare att ta fram mobilerna nu och skriva något slags hejdå där”, flinade Jason när dom återigen stod i hallen. Nu med kläder på men betydligt rufsigare i håret än när Adrian först plingat på.
”Eller hur”, sa han roat tillbaks och försökte kamma till det värsta rufset med fingrarna. Jason hade sett sexig ut när han först öppnat dörren, men han såg om möjligt ännu sexigare ut som nyknullad. Det där han eftersökt? Annat sex. Minst lika bra sex. Det hade han inga problem alls med att checka av nu. ”Men det var kul.” Det var inte alltid den benämningen passade in på ett sex, men för det här passade det alldeles utmärkt. Det hade varit hett och kul. Så pass kul att han nästan, nästan skulle kunna göra det igen. Just för att Jason efter att dom hämtat andan nämnt hur ovillig han också var till relationer. Men det var verkligen bara nästan.
”Det var sjukt bra”, tillade Jason och skrattade lågt till. Den där stelheten var väl tyvärr oundviklig när det kom till sådant här, frågan var snarare ifall den dök upp före eller efter.
När Adrian fått på sig även jackan och hade lagt handen på dörrhandtaget fångade den andre upp hans läppar för en sista kyss och sa sedan hejdå med ett snett leende.

blir jätteglad ifall ni som läser lämnar en liten(eller mellan eller stor) kommentar (:
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
ilenna
9 feb 17 - 21:16
(Har blivit läst 108 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord