Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Gillar du vad du ser? [9]

Veckan masade sig fram och han hade inte haft kontakt med någon, inte ens med Sara. De hade pratat ifall de båda råkat vara i köket men inget mer. Att ha träffat Johannes igen hade rört upp en mängd jobbiga känslor. För mycket cigarettpaket förbrukades och för mycket koffein intogs.. Att plugga var svårt med Johannes i tankarna och Yao hatade det. Blev stressad för att han inte kunde plugga ordentligt, försökte gräva ned sig i mer plugg bara för att glömma tankarna på Johannes. De hade bara setts några gånger, tillsammans med att ha chattat på messenger. Men under veckan hade inte skrivit med varandra, vilket Yao förstod eftersom han betett sig som ett as .Yao hade funderat på att skriva till Johannes men låtit bli. Mycket för att han inte hade tid att skriva ett ordentligt och långt ursäktade medlande, men också för att han inte vågade.
Det var inte förrän på torsdagen som hans kompisar tvingade ut honom för att hitta på någonting. Vilket var svårt med tanke på att det var svinkallt och mörkt som alla norrländska vintrar. De tog en promenad kring Nydala och planerade att sätta sig och dricka varm choklad och tända en brasa. Träden var täckta av vita kristaller och snön knarrade under skorna Rick och Henny skämtade på som vanligt och det som började med ett snöbollskrig slutade med att Rick låg i en driva medan tjejerna tryckte snö i ansiktet på honom. Yao deltog inte, hade händerna i fickorna och såg ned på den gnistrande snön. Han frös och händerna var kalla och svullna, dessutom så ville han helst bara vara ifred. Vafan höll han på med egentligen? Alla buttra tankar avbröts när något hårt och kallt träffade honom i låret och rungande skratt omslöt honom. Han blängde på Rick som snabbt höjde händerna i en form av försoning,
”Förlåt”, sa han och kvävde ett skratt .”Men du var så frånvarande så kunde inte hålla mig.”
”Visst”, sa Yao torrt. ”Ska vi fortsätta gå eller ska ni leka mer i snön?”
”Alarm, din bitchighet är typ här uppe”, sa Henny och höll upp sin hand så långt hon kunde.
”Kan väl försöka tona ned den då”, suckade Yao och ryckte på axlarna. ”Men allvarligt, jag fryser”
”Vi kanske ska skippa brasan och ta den varma chokladen inomhus istället?”, sa Sara och krokade hurtigt arm med Yao. ”Jag röstar att vi tar den hos Rick”
”Givet”, sa Rick och klappade händerna, det läst mest som dova dunsar och snöklumpar lossnade från hans vantar. “Fast jag skrev faktiskt till dig Yao att klä dig varmt”
”Mmm, men har inga varma kläder”, suckade Yao och ryckte på axlarna.
”Stackars söderlänning”, fortsatte Henny och fnissade, snöflingorna i hennes silverhår fick henne att se ut som en snöhäxa från någon saga.
”Bara för att ni är van med vinter året om”, fnös Yao drog sin halsduk tätare om sig.
Det var kanske behövligt att umgås med människor och se lite ansikten och fokusera på annat än kaoset runt honom. Framförallt när hans vänner var enkla att umgås med, det behövdes inte så mycket snack utan de trivdes bara i varandras sällskap.
Det var när han kom hem på kvällen igen när kaoset i sitt rum gav honom så mycket ångest att han knappt stod ut med det. Det reflekterade bara kaoset inom honom och just nu klarade han inte av det. Istället satte han sig i uppehållsrummet med en kopp te och slog på TV:n., det var bonde söker fru fast han kunde inte bry sig mindre om vad han tittade på, det behövdes bara i bakgrunden. Två gånger tog Yao upp han och Johannes konversation på Messenger och stängde ned den igen. När han knappade upp den för tredje gången så tog han mod till sig och började skriva. Han kunde inte fortsätta såhär.

Yao: Hej, hur är läget?

Johannes: Det bara fint, själv?

Yao: Jo, okej, plugget stressar mig men annars är det väl bra, var ute med kompisarna på en promenad idag, förbaskat kallt.

Johannes: Haha, jo brukar ju vara det på vintern.

Yao: Vad sysslar du med då?

Johannes: Nä inte mycket, slötittar på TV, du?

Yao: Samma

Johannes: Okej


Det var uppenbart att Johannes inte riktigt hade lust att prata med honom. Om det var för att hans stolthet hade blivit kantstött eller om han blivit riktigt sårad av Yao var svårt att veta. Detta fick Yao att känna sig som en sämre människa än tidigare.

Yao: Jag vet att det är sjukt patetiskt att skriva men jag måste be om ursäkt ännu en gång för att jag var dryg mot dig. Det är inget personligt jag bara är ett dumhuvud. Jag vet att du bara försökte vara snäll och jag var en bitch.

Johannes: Alltså det är lugnt, blev mest paff över hur du bara kunde dissa mitt försök att, som sagt, vara snäll? Blev lite tagen på sängen.

Yao: Ã…terigen, jag är ett dumhuvud och en bitch.

Johannes: Helt ärligt så suger jag på att skriva viktiga saker. Vi kan väl prata på lördag?

Yao: Okej.

Johannes: Okej, drunkna inte allt plugg.


Yao la undan sin mobil och kurade ihop sig i soffan och stirrade tomt på TV:n. Tydligen var det på lördag som det skulle ske. Han skulle försöka berätta för Johannes hur förvirrad han egentligen var kring allt. Han såg inte fram emot det, men å andra sidan visste han inte hur något skulle fungera om han inte berättade för Johannes hur jävla kaos han gjorde Yao. Kotten hoppade upp och började massera hans revben. Automatiskt började han stryka katten över ryggen. Kurrandet och den lilla varma pölsbollen hade en sövande effekt och Yao kände att stressen dämpades. Det slutade med att han somnade i soffan istället för att gå in på sitt rum. Det var en ytterst förvirrande fredagsmorgon när han blev väckt av Kotten som jamade efter mat.
Lördag förmiddag bestod av plugg, men efter lunch så slöt han upp med Sara i hennes rum och frågade ifall de skulle göra sig i ordning tillsammans. En aning pafft så fick han ett självklart. Som alltid när de umgicks var det som att inget hade hänt även om Yao varit dryg och konstig den senaste tiden. Sara frågade inte ens varför, hon hade gett upp för rätt länge sedan att försöka fråga ut Yao hur det var om inte han själv kom och bad om råd. Tiden tickade för fort fram och ju närmare minutvisaren pekade på tiden som alla skulle komma ju mer vin och alkoholdrinkar pimplade Yao. Han gick dessutom ut alldeles för många gånger för att röka, han hade nästan gjort slut på tre ciggpaket och bara hälften av tredje hade gått åt igår och idag. För hundraelfte gången tittade han på klockan, som om den på något magiskt vis skulle stanna. Men hur många cigaretter han än rökte och trots att han var på sitt andra glas vin släppte inte nervositeten.
Yao scrollade på sin instagram och såg att Johannes och hans kompisar just nu hade förfest. Som vanligt såg han otroligt charmig och glad ut. Vad skulle han göra med den där killen? Yao klickade på gillaknappen och tog en till klunk vin. För trehundrade gången rätade han till sin lugg och han sköt upp glasögonen. Just nu satt han i soffan med ett bord med chips och onyttigheter framför sig. De hade ägnat senaste halvtimmen att städa och fixa till korridoren. Att de var tvungna att lägga tredubbelt så lång tid att städa i morgon var det ingen som egentligen brydde sig om.
De första gästerna kom och det var som väntat Rick och innebandylaget. De hade med sig en platta med öl och som alltid hade Rick med sig sin tequila för ett klassiskt tequilarace. Yao satt i soffan och bara tittade på medan resten av kompaniet började prata innebandy. Det kändes lite bättre när Henny också kom. Då kunde han prata med henne och Sara om annat. Gång på gång tittade han på sin mobil och följde slaviskt Johannes story på snapchat, de var snart här. En suddig video med högljudda killar i snöslask bevisade det. Yao fixade sig en till alkoholdrink när han kände fjärilarna ville lyfta.
Innebandygrabbarna började göra i ordning för beerpong och andra festlekar när Johannes och hans gäng från polisen stegade in. Yao försökte hålla sig lugn länge, satt och försökte hänga med i Henny och Saras samtal men det var svårt när han hörde Johannes röst som blev allt tydligare ju närmare de kom uppehållsrummet.. Johannes log och höjde handen när han fick syn på Yao och han nickade kort med ett snett leende. Fan så patetiskt. Han tog en till klunk av sin alkodricka och fortsatte prata med tjejerna, sluddrade han på rösten? Det var svårt att avgöra, han var full så mycket visste han. Johannes var extra snygg ikväll med ett par gråa jeans och svart uppkavlad skjorta, helvete.
Det var inte förrän Johannes och hans gäng varit där en timme och Sara och Henny skulle gå till köket för att hämta mer att dricka som det hände. Johannes kom och satte sig bredvid honom. Killen doftade lika gott som alltid och Yao svalde hårt. Det var omöjligt att inte spana på honom, tack och lov simmade fjärilarna i alkohol så det kändes inte lika nervöst som det skulle ha varit i nyktert tillstånd. Fjärilarna försökte dock slå tappra vingslag men Yao hindrade dem genom att ta en till klunk av sin rom och cola. De skulle inte bara simma, de skulle dränkas!
”Hej, läget?”, sa Johannes och försökte få ögonkontakt med Yao.
”Det är bra”, sa Yao och ansträngde sig ordentligt för att inte sluddra.
”Kul att du tog dig tid att tänka på annat än plugg”, fortsatte Johannes och tog en klunk av sin öl.
”Mmm”, sa Yao och började snurra lite på sitt glas, hans cola dansade runt och isen klingade mot kanterna. ”Hur är det själv?”
”Jo, kul att festa istället för att bara se på när andra blir fulla och har kul”, sa han och Yao kände hur Johannes studerade honom, och han gillade det så jävla mycket.
Yao bet sig i läppen och försökte ta initiativet och säga något mer. Men då kom Emil satte sig i mellan dem och då var tillfället så förstört. Den snubben fattade inte när han var i vägen och ovälkommen. Yao reste sig upp och han och Johannes blickar möttes, ta det sedan sa dem. Helvete!
Sara och Henny återvände tydligen inte så Yao stod där som fester alltid slutade, i ett hörn med en drink i handen och såg allmänt bitter ut. Vid det här laget så ville han bara bli full och hitta ett ligg, glömma allt med plugg stress, och framförallt Johannes, för en kväll. Han var så jävla less på tillvaron så han höll på ruttna ihop inombords. Någon tjej, Amelia tydligen, kom fram och började prata med honom efter ett tag. Hon slängde alldeles för mycket med sitt djupt röda hår och fnittrade fånigt så fort han sa något. Tydligen en tjej till en av innebandygrabbarna. När han frågade vem så pekade hon på en ganska tanig kille som stod och spelade beerpong. Uppenbarligen rocker med sitt svarta långa hår och många tatueringar på armarna. Det var dock rockerns motståndare som han fäste blicken på. Vad han minns hette den killen Kevin och var målvakt. Det var kanske inte Johanneskvalité på honom fast Yao blev intresserad ändå. Det var något väldigt ungdomligt med hans ljusbruna ruffsiga hår och solbrända hy. Att han dessutom hade väldigt välskulpterade armar gjorde ju ingenting heller, de såg väldigt najs ut att klämma på. Oavsett gick det väldigt dåligt för Kevin., han halsade sin tredje öl. Yao fastande på hur den ljusbruna vätskan rann ned för hans hals och struphuvud. Paniken steg när deras ögon möttes men Yao spelade cool och höjde sitt eget glas med ett snett leende. Nu fick han fan skärpa sig. Det var ingenting som sa skvallrade om att Kevin var bög, Rick hade inte sagt något i alla fall.
Den rödhåriga tjejen tröttnade snart på honom och han stod ännu en gång ensam i sitt hörn. Yao sökte smått efter Sara och Henny, eller Rick men de var upptagna på helt annat håll. Rick stod för tillfället lutad mot deras salsbord och hånglade med en platinablond tjej med uppenbara faketuttar. Uppfattade han rätt eller såg Henny lite trumpen ut över det?
”Hej”, hojtade någon precis i hans öra och en solbränd hand hamnade på hans axel.
Yao såg upp på Kevin lite dimmiga men glada blick och nickade. Det gick dock inte att bortse från den hoppfulla glimten han hade i ögonen.
”Det gick inte bra för dig va?”, sa Yao med ett höjt ögonbryn.
”Som fan heller. Suger på beerpong men jag spelar för att få dricka”, sa Kevin och ryckte på axlarna och skrattade åt sitt eget skämt, Yao bara log.
Handen på axeln stannade kvar och han hade ingen avsikt att ta bort den. Kevin kunde inte släppa blicken på Yao, det kändes inte ens hälften så bra som när Johannes såg trånande på honom. Bittert tog han en till klunk från sitt glas, när skulle den grabben försvinna ur hans skalle? Kevin gjorde detsamma med sin öl och de båda lyssnade lite till musiken. Handen fortfarande på axeln.
”Alltså, jag hittar inte här och måste på toa, kan du visa mig runt?”, sa Kevin tillslut och använde handryggen för att torka bort skummet som fastnat på överläppen och lite i stubben.
”Visst, men finns inte så mycket kul att se”, sa Yao och ställde sitt tomma glas på en bokhylla.
Ӏsch jag tror det finns massor, annars får du väl underhålla mig?”, fortsatte Kevin och han var inte diskret med att ögna Yao uppifrån och ned och se barnsligt optimistisk ut.
Yao spanade bort i soffan där Johannes satt och pratade med Emil, deras huvuden tätt ihop och de diskuterade tydligen något viktigt för de var i djup koncentration. Yao fastnade och började studera Johannes skrattgropar och perfekta tänder. Han var från en annan värld och Yao visste fortfarande inte vad han skulle göra med honom.
”Sure vi går”, sa Yao när han upptäckte att grabbarna i soffan tittade på honom, hettan rusade upp i kinderna när han Johannes genomträngande blick i ryggen fick honom lite skamsen.

Yao blev pressad mellan Kevins heta brunbrända kropp och den svala välkända duvblå kakelväggen på sin toa. För första gången gav han upp kommandot helt och lät sig bli tagen och utnyttjad. Kevins flåsande andedräkt och kyssar i nacken och hans varma händer på höftbenen. Men hur hårt det än blev och hur mycket Yao ansträngde sig släppte inte tankarna på Johannes. För det var inte Johannes händer som undersökte hans kropp eller varma andetag som gav honom gåshud. Det var inte hans kuk Yao tagit i sin mun och som nu var inuti honom.. Han kved och borrade in ansiktet så gott det gick i armvecket för att dämpa sina egna ljud. Under snabba gester och rörelser så hade Kevin vänt honom. Kakelplattorna och fogen skavde mot skulderbladen och kyssarna som utdelades var intensiva. Kevin slöt sin ena hand om honom och började stryka rytmiskt. Hela kroppen skälvde och Yao slog armarna om Kevins hals. Det jobbigaste var att ju längre allting fortgick ju kåtare blev han på Johannes. Fan. Han kände hur salta varma tårar rullade ner för hans kinder. Han visste inte ens varför längre eller riktigt vad han höll på med.
Tjugo minuter senare lämnade Kevin honom ensam på toan. Yao gick fram till handfatet och lät vattnet rinna tills det blev bitande kallt. Huden drog ihop sig till knotter när han sköljde av ansiktet och tog några djupa klunkar. Det där hade inte hjälpt ett dugg. I en djup suck tog han på sig sina glasögon som snällt väntat på honom på toaletten. Han vågade knappt se sig själv i spegeln med gjorde det liks förbannat. Hans kajal var utsmetad och fick honom att se sjuk eller trött ut, det tillsammans med hans lite våta lugg avslöjade honom allt för väl och vad han gjort. Det skulle lika gärna kunna stå i pannan på honom att han tagit kuk. Han kramade krampigt sidorna om handfatet och försökte samla sig. Knogarna vitnade och han sjönk ihop på knä. Fan ta Johannes, fan ta honom!

OMG! jag vet inte vad jag gav mig inpå i detta kapitel men hoppas detta fungerar... hehe
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer
ilenna - 5 feb 17 - 05:00
De skulle inte bara simma, de skulle dränkas! - haha jag gillade den här meningen.
och hallå ja, såklart att det fungerade. heheh.
tyckte om kapitlet! tyckte att du fick fram en bra festkänsla med lite kaos, saker som händer lite varstans, bekanta ansikten, nya bekantskaper osv. och jag tycker också att kevin verkade snygg hehe.
arbok - 3 feb 17 - 14:36
KLART DET FUNGERAR MED LITE GAYS. !!!!
Alltså lilla Yao. Vill ta honom i håret och ruska, helst kasta honom i knäet på Johannes och sparka Emil därifrån.
För övrigt verkar Kevin snygg (stubbig, brun, its all I need) och jag hoppas att han får ett bra liv om han inte är med mer. Tyckte lite synd om Yao när han grät ärligt talat. Lillen. Stoltaste ungen i världen.

Yao kände hur Johannes studerade honom, och han gillade det så jävla mycket. <- en mening jag uppskattade. Bra. Yes.

Skriven av
Vapor
3 feb 17 - 01:27
(Har blivit läst 191 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord