studentliv [del 2] |
”Vad tror ni om den här då?”
Wilma sköt fram sin mobil över bordet till Adrian och Johan.
”Den ser likadan ut som den förra?” sa Johan och utbytte en blick med Adrian.
Deras roade leenden uppskattades inte av Wilma.
”Nej men det gör dom väl inte alls. Den där första klänningen var spets, den här är utan.”
”Du kommer vara jättefin i vilken som. Ärligt nu alltså”, log Adrian. ”Och jag antar att Leon ska ha svart kostym?” Wilma nickade. ”Då matchar ni ju också. Okej att allt matchar till svart men ändå”, tillade han flinande.
Dom hade setts på stan efter att lektionerna slutat – Adrian och Johan gick samma program, samhällsvetare, medans Wilma gick medicin – och satt sig på en av smoothiebarerna. Wilma skulle på en sittning om några veckor och hade sedan ännu fler veckor tillbaks velat över vilken klänning hon skulle beställa.
”Okej men jag tror jag gillar den med spets bäst ändå”, funderade Wilma och tog tillbaks telefonen. ”Förstår ni hur lätt ni har det?”
”Japp”, flinade Johan nöjt. ”Fast tänk också på att vi ibland blir tvingade till frack, aka pingvindräkt. Jag tror att det räknas som lite värre.”
Både Adrian och Wilma skrattade. Det var faktiskt väldigt sant. Betydligt värre än att behöva välja bland olika färger och längder på klänning.
”Så med det sagt. Skål.” Johan lyfte sin jordgubbssmoothie och strök sedan en hand genom sitt mörkbruna rufs. ”Hur smart det här nu var innan vi ska gymma?”
”Inget löpband i alla fall”, sa Adrian och drack ur sitt sugrör. Han visste inte hur många gånger han fått roade blickar från sina andra killkompisar när han gjorde det, men han brukade vara ganska snabb med att tala om för dom att det sa mer om dom än honom ifall dom förknippade ett sugrör med en kuk.
”Åh, Stocken ska ha maskeradtema på fredag. Ska vi dra dit?” undrade Johan som hade tagit upp sin egen mobil. ”Vi har väl ingen roligare fest planerad?”
”Nej vi drar dit. Var länge sen man fick klä ut sig nu”, flinade han. Annat hade det varit på insparken första terminen, då dom hade festat konstant i åtta dagar med nytt tema varenda kväll. Men kul hade det varit. ”Var det något särskilt tema, eller kan man klä ut sig till vad som helst?”
”Hm jag ska se om det står något mer.”
”Hänger ni också på?” frågade Adrian och såg upp på Wilma som verkade ha fastnat i webshoppen igen.
”Va? Ja det tror jag. Jag hör med dom andra ikväll.”
”Musik är temat. Så man kan väl vara någon artist antar jag, eller typ punkare kanske. Det ska nog jag vara, kommer inte bli någon hög tuppkam men vad fan”, skrattade Johan.
Dom blev kvar på smoothiebaren ganska länge, så pass att tjejen bakom kassan börjat kasta blickar mot dom. Det var väl inte så populärt att ta upp bord på ett litet men väldigt populärt ställe när man hade tomma glas. Adrian och Johan hade i alla fall hållit sig till planen och begett sig till gymmet. Adrian hörde inte till den biffigaste sorten som typ fick vrida sig för att kunna gå igenom en dörröppning, men inte heller den där spinkiga sorten som man mest undrade vad dom gjorde på ett gym eftersom det var så uppenbart att dom aldrig någonsin skulle orka lyfta hantlar tyngre än sin vattenflaska ungefär. Han var vältränad men mer av den slimmade varianten.
”Inga mer sms från ditt hemliga ragg?” frågade Johan från bänkpressen.
”Nej”, flinade han. Det hade gått en och en halv vecka sedan den kvällen så det kändes ganska lugnt nu. Han hade bara nojat sig i onödan. Killen hade uppenbarligen fattat hinten när Adrian inte hade svarat. Ett till tecken på att han nog åtminstone hade varit en bra kille i alla fall; han var inte efterhängsen. Vilket i och för sig gjorde honom lite nyfiken på hur han faktiskt sett ut; om det nu var mörkt eller ljust hår han hade haft. Och om den där piercingen verkligen hade suttit i tungan eller läppen.
”Skönt”, svarade Johan och satte sig upp för att dra fingrarna genom luggen. ”Visst ja, jag har min tatueringstid på torsdag”, fortsatte han och vred på underarmen där han hade sin påbörjade sleeve. ”Äntligen liksom. Ser mer ut som att man ritat själv med spritpenna eller något när man bara har konturer typ.”
”Töntigt det skulle se ut när man duschar på gymmet sen och all svart färg rinner av.”
”Eller hur”, skrattade Johan. ”Avslöjad liksom. Du har inte bokat in något nytt va?”
”Nej inte än. Lär spara ett tag till så att det räcker till mer än just konturer.” Han hade en ganska bra samling redan dock. Två stjärnor i nacken och en högerarm som var så gott som täckt. Det mesta i svart och grå färgskala.
”Fan att man skulle skaffa sig en så dyr hobby. Vi borde ha fortsatt spela fotboll eller något.”
Dom hade inte spelat i samma lag eller ens känt varandra då, men Johan hade spelat betydligt längre än honom. Ändå skulle man kanske först gissa på hockeyspelare när man såg på Johan. Han var inte kraftig på det sättet, men han var bred över bröstkorg och axlar, lång men inte lika gänglig som Adrian, och han hade skäggstubb. Okej det sista var kanske lite halvt på skämt, men man såg faktiskt fler hockeyspelare än fotbollsspelare med skägg. Kanske för att hålla sig varma i ishallen eller något. Dålig humor? Japp.
”Okej men vi ses imorgon, kommer du ihåg-”, började Johan säga efter att dom klivit av bussen vid Campusområdet och skulle åt olika håll men blev avbruten av Adrian som suckade.
”Men just ja, jag måste också till Ica. Det enda jag har i kylen är typ en gurka.” Inte vidare kul att sitta och gnaga på en sån till kvällsmat.
”Gurka är inte ens gott ju”, flinade Johan medans dom gjorde sällskap till butiken istället.
Skillnaden blev som vanligt extra tydlig när man tittade i deras olika kundkorgar. Adrian köpte på sig enkla saker som makaroner, nudlar, prinskorv, pulversåsmixer och fiskpinnar, och inte bara för att det var billigt utan för att han inte hade intresset till att laga någon roligare mat. Och i Johans korg låg sötpotatis, ingredienser till att göra sin egen beasås, lövbiff (i och för sig på extrapris) och krutonger. Och han tyckte att det var kul. Det fanns ingen annan som bodde på studentboende som tillbringade mer tid än nödvändigt i köket. Förutom Johan alltså. Adrian retades med honom om det ibland, hade köpt ett prickigt förkläde till honom en gång, men var samtidigt lika tacksam varje gång han blev bjuden. För det var klart att det var bra mycket roligare att få äta en riktig maträtt istället för klibbiga makaroner och några halvbrända korvar.
”Hej Adrian. Och hej Johan, jag såg dig inte först.” Det var Linn som kommit runt hörnet och den höga pyramiden av colaflaskor med en egen korg hängandes över armen. Hennes mobil började precis ringa och hon gav dom ett snabbt leende innan hon höll upp den som förklaring och började gå mot kassorna. ”Heej! Vad gör..”
”Känner du Linn?” frågade Johan något förvånat och la i en flaska Powerade i korgen innan han höll fram en åt Adrian också. ”Om din kyl var tom så antar jag att du har slut på dom också?”
Adrian tog emot den och höjde ena axeln. ”Nej känner gör jag väl inte, vi har sett varandra massa gånger bara. Men så snackade vi i din hiss förra helgen.”
”Ahaa okej”, nickade Johan. ”Men vi är klara eller? Eller ska du ha något mer?”
”Nope jag är klar.”
Väl ute igen hade moln börjat dra in över den tidigare ljusa himlen. Det hade varit både en varm dag och kväll, men det var väl lite så det funkade med vädret i Sverige; man skulle inte få ha det bra alltför länge. Skämt åsido så hade början av september känts mer som augusti så det var ingenting att klaga på. Så länge man kunde bära skinnjackan var Adrian nöjd.
”Vill du följa med och käka eller?”
Adrian log oskyldigt tillbaks. ”Säkert?”
”Självklart. Så länge jag slipper disken är jag nöjd.”
”Deal.”
ja här kom alltså del 2. och ni får jättegärna säga vad ni tycker, eller bara ett hej så att jag får veta vilka som möjligtvis läser ^^
|
| Kommentarer | | Vapor - 2 feb 17 - 17:01 | Najs med tatueringar, det gör mig glad. Att Johan är lite biff är också najs!
Gillade simpeleheten när du beskrev att de gick och handlade och deras olika varor. Det säger en hel del om människor :3
Vill gärna veta vem dem mystiske killen, haha xD | | arbok - 28 jan 17 - 00:48 | att Johan är tatuerad är ju mer än lovligt. mums.
nu har jag ju redan läst den här delen och har kommenterat den litegrann, så jag har tyvärr inte så mycket spännande att skriva... ser i vilket fall som helst fram emot del tre och är mycket nyfiken på vem hemliga killen kan vara. tror det kan bli kul att saker och ting händer ganska fort och att det är en lite kortare story. gillar verkligen sånt.
men just det, att Johan inte gillar gurka? tyckte det var roligt att det var något vanligt han inte tyckte om haha <: vem gillar inte gurka liksom.
(lägg upp del tre)
(ska försöka kommentera bättre då) |
|
|
|
