Familjens jul äventyr |
För länge sedan gick den lilla söta Lydia i den tysta skogen i den mörka decemberkvällen. Månen lyste fram och flyttade på sig för varje steg hon tog. Från den möka himlen dansade de tunna snöflingorna sakta ner på den snötäckta marken. De var sådana snöflingor som Lydia blev tvungen att räcka ut tungan och försöka fånga någon. När hon kollade upp på den mörka himmelen och fick syn på en stjärna som blinkade starkt.
I slutet av stigen, fick hon syn på en gammal brunn. Mamma hade sagt till henne när hon var liten att den uppfyller tre önskningar på kort tid. Hon har aldrig vågat testa den förut. Det var lite snö vid brunnen så hon tog modet och gick fram till den gamla magiska brunnen. Sedan så stoppade hon in handen i fickan och tog upp tre guldmynt. â€Jag önskar att jag får träffa mamma igen. Jag vet att det inte går för att gud har tagit henne, men jag vill det ändå†sa Lydia och slängde sedan hennes guldpengar med en vis tvekande†Jag önskar att jag får träffa tomten. Jag önskar att jag får en riktig julâ€
Plötsligt började hon få en obehaglig känsla som spred sig inom hennes kropp. Hon började frysa mer och mer. Det kändes som att det var någon som blåste lite försiktigt på hennes nacke så flickans hår på armarna reste sig upp. Just i denna stund kände hon sig som en igelkott som var rädd. Hjärtat började slå dubbelt så snabbt och hon blev tvungen att kolla bakåt. 1,2,3 räknade hon för sig själv innan hon sedan vände sig om men det var bara mörker.
Jag sträcker ut mina händer och blundrar sakta. Jag hör stegen närma sig mig. Jul musiken spelas högt i den juliga byggnaden. Jag känner dessa mjuka vantar som möter mina händer. Sedan försvinner de mjuka och istället ligger det något tungt i mina händer.
â€Attans†tänkte hon â€Var du tvungen att ringa nu när jag var så närâ€. Alarmet stängdes av sig själv och hon började höra att fostermamma hade slagit på teven på den högsta ljudnivån. Det irriterade henne. Kylan från gårdagen satt fortfarande kvar hos henne fast hon låg under det tjocka täcket i flera timmar.
Efter en stund ser hon bus skylten långt bland de vita träden. Flickan kollade snabbt på sin klocka där glaset var för fuktigt för att hon ska kunna se något. Ju närmare skylten hon kom desto snabbare började hon gå för att hinna med bussen.
Det var inte lika kallt som sist när hon var vid brunnen. Nu var det bara slask och grus över allt på vägarna. Flickans nya röda skor blev blötare och blötare ju fler steg hon tog. När hon var framme satt hon sig på den sönderklottrande bänken som inte hade fått någon ända regndroppe på sig.
Plötsligt så blåser det lite svagt på hennes nacke. Håret på armarna reste på sig igen. Flickan lyfte på blicken lite grann och ser en annan liten flicka som är klädd i röd kappa. Hon hade en konstig hatt med tre stående trianglar. Hennes öron var lika spetsiga som glasstrutar. När hon närmade Lydia så började hon se att hon hade en ovanlig fin hy. Den var så blek och slät.
Den röda flickan kom fram till Lydia och började hälsa. â€Hej, jag heter Elfrid och du är Lydia†sa den röda tjejen glatt. Lydia blev förvånad att hon viste hennes namn. Men samtidigt tyckte hon att hon var liten och galen flicka därför valde Lydia att inte svara. Hon ville inte prata med någon och speciellt inte med någon galning som kunde hennes namn.
Bussen rullade sakta in och stannade rakt fram för Lydia. Trappan till bussen var blöt av snön som hade smält. Killen framför Lydia var betydlig mycket längre än henne. Han var stor och kraftig. Han såg nästan ut som en jätte. Under tiden han betalade så tog hon fram sina pengar ur den kalla jackan. Lydia vågade inte vända sig om för att bara tanken på att flickan stirrade på henne med sina blåa ögon gjorde att hon började bli rädd.
Pojken fortsatte in i bussen och Lydia gick till busschauffören som hade vitt skägg och såg nästan ut som en tomte. â€Så Lydia ska till tomteriket idag, inte sant†sa manen med en riktig tomte röst. Lydia kände att alla var knäppa. Först flickan som var knäpp och sedan en knäpp busschaufför. För att undvika flickan så satt sig Lydia längst bak i bussen. Men den knäppa tjejen kom aldrig. Bussen började starta och hon kollade genom fönstret. â€Hon kanske skulle ta nästa buss†tänkte Lydia.
Skolan började synas mer och mer så Lydia packade allt i väskan och tryckte på stopp knappen. När hon gick ner för samma trappa som när hon gick in så stod den galna flickan utanför skolans ingång. Lika röd som Lydia såg henne sist. Det såg nästan ut som att hon väntade på någon. Den röda flickan får syn på henne och hoppar lite glatt fram till Lydia.
Den röda flickan babblade bakom tjejen medan Lydia vägrade att svara. Men när Lydia fick höra att fickan med en den röd kappa sa â€Vår mamma var fin som tomte mor. Jag var nöjd att få ha henne som min mamma, synd att inte du fick uppleva henne lika mycket som jag fick uppleva henne.†öppnade Lydia munnen och började prata.
Lydia blev upprörd och fundersam över det flickan har sagt. Hon viste inte om hon skulle tro på det som hon ville tro på. Hon vill ju inte att mamma ska vara död. Hon vill även tro på tomten och på att det finns en riktig jul.
Plötsligt så ser Lydia att flickan också har en likadan halsband som hon. Halsbandet hos henne lyser blått. Flickan i den röda kappan tar sin halsband i handen och säger att det är halsbanden som visar att de hör ihop. Flickan tar i Lydias hand och drar henne till skolans källare.
Nere i källaren satt de tillsammans. Sedan berättade flickan med den röda kappan att för Lydia om var mamma kan vara och varför pappa stack.
â€Det jag ska berätta nu kan låta galet men det är viktigt att du tror på mig. Det är så här att vi hör samman. Vi är syskon. Fast skillnaden på oss två är att jag är en nisse och du en helt vanlig elev på skolan. Vår pappa lämnade inte dig och mamma utan han blev tvungen att fara till tomteverkstad och fixa julklappar till alla barn. Mamma ville börja leva ett vanligt liv så hon bestämde sig att stanna kvar med dig i det mänskliga samhället. Jag fick bo kvar hos pappa och hjälpa honom med att fixa julklappar. Vår pappa är en tomte och vår mamma är inte död som människor säger. Utan vår mamma blev frusen av den onda isdrottningen Iselin. â€
Efter det långa samtalet ber Elfrid följa till tomtens rike och befria mamma. Men Lydia trodde inte på att mamma har blivit frysen av en isdrottning.
Då ställde sig flickan och tog på sig sin röda kappa igen. Det såg nästan ut som att hon tänkte gå. Men så var det inte, istället stoppade hon sin smala bleka hand med hennes långa fingrar och tog upp flera konstiga föremål. Två gudaktiga kottar, en ring och fem svarta äpplen. Den röda flickan gick sedan fram till en dörr. Hon drog ned handtag och försökte öppna dörren men det gick inte. Lydia satt i sidan om och stirrade bara. Dessa föremål la hon sedan i en cirkel framför dörren. Hon bakade några steg och sedan sprang hon fram till cirkeln och hoppade rakt in i cirkeln och sedan var hon inte kvar.
Det blev alldeles tomt i rummet nu. Bara möbler och hon var kvar. Lydia hörde ingen röst eller något annat ljud. Den obehagliga känslan är tillbaks igen och en tanke kom rakt in i henne att hon kanske är bakom dörren. Hon gick automatiskt fram till dörren och böjde sig fram mot dörren och hörde hennes röst. â€Kom ut jag tror på dig. Jag följer med dig till tomteriket. â€sa Lydia men bara om du kommer ut.
Utan för skolan stod släden som var stor och röd. Belysningen var på släden. De söta renarna satt i koppel fast i släden. De var vita och hade på sig klockor. Inne i stolen i släden så satt han där. Mannen med det vita skägget. Lydia och tomten fick syn på varandra och sprang mot varandra. â€Vad jag har saknat digâ€, sa tomten glatt. â€Ã„r du bredd att befria mamma från Iselinâ€? Ja, jag är bredd, svarade Lydia också glatt. Alli hop satt sig i släden renarna började flygga upp i himmelen.
Följande morgon kom alla till tomte riket. Det var fyllt med snö. Granarna var inte gröna utan helt vita. Jul belysningen var över allt. På tak, staketet, träd till och med på marken. Jul musiken spelar högt och det var nissar över allt. Husen var små och gulliga.
Renarna började landa och de klev av. Tomten tog bådes Lydias och Elfrids hand och gick in i en byggnad. Det var fortfarande julmusik och jul belysning. Flickorna satt sig på en stor mjuk soffa medan tomten gick och hämtade en bok. När han kom tillbaka satt han sig i en fåtölj och berättade att i den där boken finns det alla julens hemligheter. Men att boken är låst och för att kunna låsa upp boken så behövs det en nyckel. Nyckeln blir det om man slår ihop allas halsbandsdelar till ett halsband. Då förvandlas halsbandet till nyckeln och då kan tomtefamiljen öppna boken och göra en riktig jul. Men om boken kommer i fel händer så förstörs boken. Det vi måste göra nu är att leta upp mamma och ta henne hitt innan Iselin märker att hon är borta.
De satt ett tag och planerade på hur de kan hitta mamman och var. Tomten skulle börja leta på mammas favoritställen och Lydia och Elfrid skulle spionera på isdrottningen och se om isdrottningen kan leda dem till mamma.
Elfrid ställde sig upp och gick in till det andra rummet. Hon kom tillbaks med någon slags cykel. â€Vad ska du göra med den â€frågade Lydia. Den blir osynlig när vi närmar oss Iselin. Då kommer vi inte att synas. De satt sig på cykeln och började cykla mot isdrottningen. Lydia satt bakom Elfrid på cykeln.
På vissa ställen var det halkigt medan på andra ställen var det perfekt för att kunna cykla. Plötsligt på vägen så såg de Iselin lång bort från dem. Elfrid klickade på knappen och sa att det kommer at vara osynliga nu. Det fortsatte cykla bakom Iselins rygg. Som tur var Iselin på väg till mamman och flickorna kom direkt fram till mamma. Lydia fick tårar i ögonen när hon såg sin mamma frysen. Men hon torkade bort alla tårar och började istället viska om hur de kunde rädda mamman.
Tiden gick och Iselin gick aldrig. Hon var kvar och läste i en ond sagobok. Hennes små barn var också där. De bråkade om allt möjligt. Bland annat tog de upp vem som ska hjälpa mamma att förstöra. Nu var båda tjejerna i klistret. De kunde inte göra något än bara sitta och vänta på att isdrottningen och barnen skulle går.
Flickorna sprang fram till mamman när Iselin har gått. De hjälptes åt att bära mamma till cykeln. Sedan cyklade de ifrån isdrottning bo. Men det var inte lika lätt som de trodde att få ut mamma. På vägen hem så mötte det Iselin som kom uppifrån. Hon satt i sin släde med sina två små bråkiga barn â€Hahaha, ni trodde att ni var smarta â€Men ingen kan lura bort mig. Ni får aldrig tillbaka er mamma. â€skrattade Iselin elakt. â€Vi har henne redan â€sa Elfrid retsamt. I samma stund så rör Lydia Elfrids axel och sa att mamman är försvunnen. Iselin hade tydligen använt hennes is magi som gör att hon kan överflytta varelser från ett ställe till ett annat.
När flickorna har kommit hem så var tomten redan där. Flickorna berättade allt om det som har hänt. Men tomten såg sorgsen ut och berättade att det inte bara mamma som var borta utan boken var också borta. Alla blir besvikna och ledsna för nu kan aldrig det bli en riktig jul.
Samtidigt som Elfrid och tomten var nära på att ge upp så fick Lydia en idé.
â€Om du, Elfrid går till Iselin och ge alla halsband så smyger jag samtidigt in och letar efter mamma och boken. Far står med släden utanför fönster. När jag hittar mamma och mor så lägger far och Jag henne i släden med boken. För hoppningsvis tar Iselin emot halsbanden och lägger dem på borden intill fönstret. Jag gömmer mig sedan bakom bordet. När hon har lagt halsbanden så tar jag alla. Sedan hoppar jag ut genom fönstret sätter mig på släden. När du har pratat klart med Iselin så gå du till den stora granen. Där väntar vi på dig. När alla är samlade så åker vi hem med allafyra plus boken. â€berättade Lydia sin plan pedagogiskt och använde hela sitt kroppsspråk för att beskriva planen på bästa sätt.
Alla tyckte att det var en bra idé och de började på direkten. Det var bara fem dagar kvar till jul så de blev tvungna att börja nu på direkten. Tomten gick till garaget medan flickorna gick ut till gården. När tomten kom ut så satt sig alla i släden och längtade tills att lura bort Iselin. När de väl var framme så gick allt som planerat.
Efter en stund så satt de hemma hos tomten med mamma stående vid element.
Tiden gick och mamma började smälta sakta och sakta.
Familjen satt och väntade på när mamma skulle smälta. Under tiden så pratade de om hur roligt och trevlig det kommer att ha när alla i familjen förenas igen och att de kan leva tillsammans.
Plötslig hörde de en kvinnlig röst. De kollade bak och där stod mamman och pratade. Hon såg lika ung ut som förr. Alla rusade fram till henne och kramade henne. â€Slut kramat nu. Nu måste vi öppna boken. â€sa mamma samtidigt som hon skrattade och grät av glädjen.
De gick tillbaks till soffan och alla la alla sina halsbandsdelar på den stora cirkeln på boken. Utan att de fick vänta öppnades boken. Den mittersta sidan öppnades och där stod det.
â€För att kunna få en riktig jul ska jultomten göra så många julklappar han kan. Han ska sprida all kärlek till alla barn. Det ska lysa ute på julen. Julen ska vara mysig och trevlig. Det ska vara utan bråk och alkohol. Jultomtens viktigaste uppgift är att göra julen rättvis.â€
Efter hela denna äventyret så blev julen räddad och familjen förenades igen efter många år. Sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.
|
|
|
|
