Gillar du vad du ser? [2] |
Yao vaknade följande morgon med segt huvud, tacksamt nog slapp han huvudvärken. Fast än så länge hade han inga planer på att gå upp. Rummet var alldeles för kallt och sängen var på tok för skön. Sara hade tydligen gått upp vilket gjorde sängen inte fullt så trång. I ett försök att somna om vände Yao på sig och drog täcket tätare om kroppen. Förvånad märkte han hur tog det emot och han fick lov att ta i lite extra för att få täcket ordentligt runt axlarna. Ett pipjam hördes och en svag duns när boven hoppade ned på golvet. Yao suckade tungt när han kände hur madrassen sjönk ned och små tassar började trampa mot hans rygg.
â€Inte nu Kottenâ€, suckade Yao och vände sig om och stirrade den svartvita besten rakt i ögonen.
Det bekymrade inte katten ett dugg utan fick honom snarare att komma närmare och kura ihop sig precis vid ansiktet så pälsen började kittla i näsan. Var det ett tecken på att vilja gosa, eller att Kotten var ute efter att kväva honom? Yao satte sig upp i sängen och gnuggade näsan, han var noga med att akta sin septum som höll på att läka. Var inte lönt att somna om nu och Yao hade inte hjärta att kasta ut katten heller. Nu när han ändå var mer vaken sträckte han sig efter glasögon och mobil, noga med att inte störa Kotten som brummade som en liten kaffebrygg i knäet.
Klockan var tydligen halv tolv och inget spännande hade hänt på sociala medier. Förutom att hans korniga selfie från krogen tillsammans med Sara hade fått mer likes än några av hans andra bilder. Var väl för att han såg extra svår och bitter ut? Han glömde dock bort att ta ett andetag när han insåg att han fått en notifikation från tinder om nya matchningar. Just ja, snyggbartendern Johannes, han kanske hade sett honom nu? Tanken kändes idiotiskt. Framförallt varför brydde han sig ens?
â€Nu får jag ändå ta och ge mig!â€, utbrast Yao till sig själv och såg ned på den halvt sovande ihoprullade Kotten. â€Förstår att du vill kväva mig, jag är ju patetisktâ€
Svaret han fick var ett par plirande gula ögon och lite vispande med svansen. Ungefär som att säga: katter partar inte, idiot. Yao strök katten lätt över huvudet och la undan mobilen. Nä han ville inte kolla, han skulle vara mot Johannes precis som mot alla andra. Sedan började han faktiskt tänka på en viktigare sak. Skulle han orka gå upp och göra sig i ordning? Kändes för besvärligt att ta fram plattång och grejer.
Som om Sara hade läst hans tankar klickade det till i Yaos dörr och hon stegade in i rummet. I en djup suck la han armarna i kors och sjönk lite längre ned i sängen.
â€Morronâ€, sa Sara och kastade Yaos nycklar på madrassen, hennes page var lika otämjd som alltid. â€Du har inte läst messenger märker jag?â€
â€Näâ€, sa Yao och ögnade henne, av hennes fula ihoptejapde converse att döma var hon på väg någonstans, vad han hatade hennes skor, han ville bränna dem.
â€Rick och Henny ville käka pizza, typ nuâ€, sa hon och hann precis fånga upp Kotten när han var på väg ut och satte sig på den svarta skrivbordsstolen. â€Vi skulle möta upp Henny på pizzerian och sen gå till Rick.â€
Yao nickade men gjorde ingen insats att röra sig ur sängen. Han satt fortfarande och funderade över sitt hår och började studera längderna i luggen. Var det lönt att platta? Det såg matt ut och den vinröda färgen hade lossnat lite i topparna. Det var godtagbart men inte mer. Han skulle bli tvungen att färga ikväll…
â€Yao, pizza, Henny, nuâ€, stönade Sara och gav upp att tvångsgosa med Kotten när han sköt bort sig från henne med spända ben.
Yao hindrade sig från att gnissla tänder och himla med ögonen. Istället kastade han av sig täcket och bad om fem minuter. Under tiden han sprang in i badrummet och startade plattången tog Sara över hans plast i sängen. Hon gjorde det bekvämt för sig med en kudde bak i nacken och började scrolla på tumblr.
En timme senare var de på väg till pizzerian och Henny hade bombarderat dem med SMS de senaste 30 minuterna. När de äntligen var framme så satt hon på bänken under den stora pizzaskylten. Hennes silvergråa hår var uppsatt i en slarvig tofs och hon såg allmänt uttråkad ut medan hon rev sönder gula löv. Hon snörpte på munnen när hon fick syn på dem, uppenbart less. När de var nära nog kastade hon en näve av de smulade löven mot dem. Hälften fastande i hennes vantar och resten singlade ner på marken några centimeter framför bänken, rakt i en vattenpöl.
â€Du och ditt hårâ€, suckade hon och stirrade ut Yao med sina ljusa ögon, de var inte lika genomträngande som när hon hade sitt sotiga smink.
â€Vad pratar du om? I woke up like thisâ€, sa Yao och gestikulerade mot sig själv och fick en lätt knytnäve i axeln av Sara.
â€Försökte skynda på honomâ€, beklagade hon sig och ryckte på axlarna.
â€Genom att visa mig Vines, visstâ€, sa Yao och måttade en svag spark så hon hoppade undan. â€Tjenareâ€
â€Jag förfryser rumpan av mig, kom nuâ€, avbröt Henny och hoppade upp från bänken.
Att öppna dörren till Pizzerian var som att gå genom en varm vägg för att komma ut till en väldoftande värld bestående av jäsande deg, tomatsås och smält ost. Vilket passade utmärkt för Yaos fingertoppar hade blivit röda av kylan. Han var tvungen att hitta några bra vantar snart, vad som helst såg egentligen bättre ut än vanliga fula bomullsfingervantar. Frågan var bara vart en kunde hitta snygga som passade en studentbudget. Yao satte sig på ett av borden medan tjejerna beställde deras vanliga order.
Det var nog bäst att meddela Rick att de var på väg så han inte trodde de dött. Yao skrev i gruppchatten att de var på väg och frågade vilken dricka de skulle köpa. Rick ville ha Fanta, fast Yao var sugen på Cola. Han stoppade ned mobilen i fickan och såg ut genom fönstret och inväntade tjejerna. Dagen var riktigt grådassig och regnet låg i luften. När det inte fanns några människor att spana på fastnade Yao med blicken på en liten svartgul talgoxe som hoppade runt under ett kalt träd. Den pickade i asfalten och vände på blad för att hitta något ätbart. Väldigt snart flög den iväg när en skata jagade bort stackaren, talgoxen hade tydligen varit på tok för nära skatans heliga soptunna. Annars var det ingen levande själ ute. Knappt någon bil på parkeringen. Söndagar, vilka döda dagar.
Med fyra ljumma pizzor och en flaska Cola så invaderade de Ricks lägenhet. Hans tv-bord syntes knappt under pizzakartongerna och Yao insåg hur hungrig han var så fort han satte tänderna i sin capricciosa. De åt med sällskap av Judge Judy på TV. Tjejerna hade parkerat sig på golvet medan Rick och Yao ockuperade soffan. Det var något väldigt skönt med att de satt i varandras sällskap men i tystnad. Förutom när de diskuterade programmet och hur korkade Amerikaner var i allmänhet. Yao trivdes bäst då, när inte pladder behövdes för att döva den pinsamma tystnaden.
â€Fy satan vad tjock jag känner mig nuâ€, suckade Rick efter att han tuggade i sig sista kanten av sin carlzone. â€Fast värt, så gott!â€
Rick sträckte ut sig på soffan och Yao makade lite på sig fast fick fötterna i knäet ändå. Han kastade en blick mot Rick som knäppt händerna bakom huvudet och återgått till Judge Judy. Den posen gjorde hans muskler ännu mer definierade än vad de brukade och de spände över t-shirten. Det orättvisa var att Rick bara tränade innebandy i fyran och tog sig till gymmet ibland. Många grabbar skulle döda för hans gener, hans kropp såg bra ut. Yaos gener å andra sidan skulle inte någon vilja ha, inte ens på bakluckeloppis. Genetiken var emot honom med allt som hade med muskelbyggand att göra, sen hade i och för sig han inte försökt så seriöst heller.
â€Ska vi streama något? Börjar bli less att titta på idioterâ€, suckade Yao och sköt upp glasögonen, noga med att inte kladda med fingrarna på glaset.
â€Jag som trodde det var din favoritsysslaâ€, fnissade Henny som tvingade Rick att flytta på sig för att få plats i soffan, vilket resulterade med mer Rick i knäet.
â€Jag umgås med er, det fyller kvoten†sa Yao och fick en kudde i huvudet som respons. Hans kompisar började skratta och i en fnysning drämde han kudden i Ricks ansikte som gensvar. â€Sätt dig upp, din fotsvett är inte så kul att ha precis under näsanâ€
â€Förstår inte vad du menarâ€, skrattade Rick och viftade lite extra på fötterna.
â€Du är knäppâ€, suckade Yao och tog tag i hans ben och tvingade ned dem från soffan. â€Varför umgås jag med dig igen?â€
â€Du behöver kul med tanke på hur sur du är jämtâ€, sa Rick och kliade sig i sin skäggstubb, tack och lov reste han sig upp. â€Bestäm något på Netflix eller HBO så kommer jag med chipsâ€
Undertiden de andra valde serie så började Yao uttråkat titta på mobilen igen. En till notis från tinder visade på nya meddelanden. Nyfiket öppnade han appen.
Johannes: Tja!
Vafan? Yao bet sig i läppen och tog några djupa andetag. De andra hade uppenbart inte märkt hans förvåning. Vännerna satt hopklungande och tävlade om fjärrkontrollen och kriget över vad som skulle bli deras maraton resten av dagen var i full gång. Ett tag funderade Yao om han skulle svara eller inte, fast han lät bli. Bara för att Johannes var snygg skulle han inte särbehandlas… som fan heller. Irritationen över snyggot började pyra återigen och Yao tryckte ned mobilen i fickan och la armarna i kors. Fast det kändes lite bra att Johannes hade likeat honom ändå.
â€Yao vad ska vi se? Orange is the New Black eller Breaking bad?â€, suckade Rick efter ett tag och kastade en blick mot hörnet i soffan där Yao satt och snurrade lite fundersamt på sin septum. â€Mr Resting bitchface jag pratar med dig? Och sluta pilla på din percingâ€
â€Va?â€, Yao kom ur sina egna tankar och såg på Rick. â€Westworldâ€, sa han och ryckte på axlarna.
â€Fan heller, jag fick ingen Fanta, det blir Breaking Badâ€, sa Rick som den slutgiltiga domen och så startade introt.
Slö-söndagen flöt på med serier, chips och bra umgänge. Det kändes knappt att tiden hade gått. Yao och Sara kom tillbaka till sin korridor vid elva och efter det la sig Yao i sängen och spelade Xenoblade på sitt 3DS. Mobilen på nattduskboret lös upp ibland av snapchat och durrade till ibland av meddelanden. Yao ignorerade det totalt, orkade inte vara social. Tankarna vandrade återigen till Johannes och hans Tja. Vem skrev Tja nu för tiden? Varför inte ett normalt Hej? Nä, Tja skulle det tydligen vara… Tja jag är cool och avslappnad. Dock fungerade det rätt bra på att ut sin frustation över Johannes på spelet. Yao hade nog aldrig spelat så bra förut, Shulk borde bara stolt över honom.
|
| Kommentarer | | arbok - 29 okt 16 - 20:25 | Att katten heter Kotten gjorde typ min dag. Tyckte det var jättemysigt att du beskrev spinnandet som en kaffebryggare också, det är nytt för mig och alltid trevligt att läsa nya sätt att beskriva.
Tycker för övrigt mycket om Yao och hans kompisar, den retsamma jargongen känns naturlig och rolig. "Jag umgås med er, det fyller kvoten." Hehe.
Annat jag gillade var att löven fastnade i Hennys vante? Annorlunda men verklighetstrogen detalj, liksom.
(Och hallå Rick har muskler och skäggstubb skriv mer om honom tack) | | ilenna - 28 okt 16 - 00:30 | åh gillade den här delen väldigt mycket också! (kul att du la till lite mer i början :)) tycker yao´s personlighet är jättehärlig och jag är töntig och skulle vilja se hans instagramkonto haha -.-
tycker texten flyter på jättebra, kompishänget känns väldigt realistiskt och jag tycker särskilt att replikerna är väldigt trovärdiga. gillar att det blandas in mycket humor också - bara den där grejen med rick som retas med fötterna i hans knä haha.
enda lilla anmärkningen jag har är att det råkat komma med en del slarvfel i kapitlen (sånt där som man oftast missar själv men som kan störa flytet i texten lite) tex; synggot som jag antar ska vara snyggot.
muskelbyggand
och så var det den här som fick en helt annan innebörd än vad jag tror den ska haha (för jag antar att det ska vara katter pratar inte?) Korgar partar inte.
annars jättebra! 8) |
|
|
|
